Visa alla inlägg skrivna 2023
Om att flytta hem igen
Hej! Hoppas ni inte glömt bort mig. Nu är det plötsligt augusti och livet är lite annorlunda än när jag senast bloggade. Halva vintern och våren funderade vi på vad vi skulle göra till hösten efter att David tagit sin master of music. Skulle vi stanna i Helsingfors? Ville jag börja studera igen? Skulle vi flytta till en annan ort? Allt var aktuellt och vi hade ingen aning om vart livet skulle föra oss. Vissa kanske tycker att det låter som en drömsituation att ha möjligheten att flytta vart du vill eller börja studera något nytt, men jag tyckte det var mest jobbigt att inte veta.
Och det val jag minst trodde vi skulle välja blev verklighet. Vi valde nämligen att flytta hem till Österbotten igen. Det tog väldigt länge för mig att acceptera att vi redan efter fem år på vift skulle flytta till hemtrakterna igen. Jag kände mig inte redo för det, mest för att jag var (och är?) rädd att fastna där och att sluta utvecklas som människa. Österbotten kändes som att gå tillbaka in i comfort zonen igen.
Vi sa upp vår fantastiska studielägenhet på 64,5 kvadrat och packade ihop alla våra ägodelar i fem bilar och tre släp. Och jag kan konstatera ännu en gång att jag hatar att flytta. Och jag hoppas det är länge tills vi flyttar igen. :)
För tillfället har vi mellanlandat hos mina svärföräldrar och sitter och väntar på att en drömbostad ska dyka upp. Ett tag trodde vi att vi hade hittat den men någon annan hann nappa den mitt framför våra ögon så nu är vi på ruta ett igen. Men vi fortsätter att hålla tummarna och hoppas att just vår bostad dyker upp snart.
Så där annars är livet ändå rätt härligt. Jag sommarjobbar inom vården och jobbar på mitt företag vid sidan om det. Men det vore allt lättare om jag hade en egen ateljé igen och slapp leva i flyttkartonger.
Bilderna är från förra sommaren när jag och Sonja Wikström hade photoshoot tillsammans. Jag tyckte känslan i bilderna talade till mig idag, lite vemod blandat med nostalgi och hopp. Klänningen har jag sytt själv av ett rutigt tyg jag hade i mina gömmor och en vit loppisfyndad bordsduk. Hoppas ni gillar bilderna. Trevlig helg!
Fotograf: Sonja Wikström
Tjugofemårsfotografering
Igår firade jag min tjugofemte födelsedag. Det känns ganska stort att fylla tjugofem, men jag känner nog mig mer som tjugotre eller kanske aderton om jag ska vara ärlig. När man var yngre kändes tjugofemåringar jättevuxna men inte vet jag om jag känner mig speciellt vuxen ännu. Och det är väl helt okej.
Tjugofem år, tänk vilken bedrift! Jag ställde till med tjugofemårsfotografering på samma sätt som när man fyller ett år och vill föreviga den åldern. Med Davids syster Elin bakom kameran fick jag ihopsamlat över 300 bilder, så här är ett urplocka av dem.
Trevlig måndag, hoppas ni gillar bilderna! :)
Du kanske också gillar de här blogginläggen
Lappa dina sockor med glada gubbar
Sedan jag började sticka sockor har jag också börjat intressera mig för att lappa och laga slitna stickade plagg. Innan jul hittade jag ett par sockor i mitt skåp som hade stora hål under fötterna, men eftersom sockorna ändå var så pass fina tyckte jag det vore tråkigt att slänga dem. Istället valde jag att stoppa sockorna med en avvikande färgs garn. Min första idé var egentligen att stoppa hålen med stora prickar för jag tycker det är roligt att leka med olika kombinationer av mönster på mönster, som t.ex. prickar på ett redan randigt plagg. Men idén utvecklades under arbetets gång och till sist hade prickarna förvandlats till glada gubbar.
Före jag lappade sockorna tvättade jag dem för hand med ulltvättmedel och körde ett varv med min noppborttagningsmaskin för att få dem att se riktigt nya och fräscha ut. Jag plockade fram min loppisfyndade stoppningssvamp av trä, en stoppnål och ett garnnystan av ungefär samma grovlek som sockorna är stickade av. Stoppningssvampen eller parsinsieni som det heter på finska har man inuti sockan under tiden som man lappar, dels för att få ett slätt underlag att jobba mot men också för att undvika att sy rakt igenom sockan.
Jag sydde maskstygn fram och tillbaka över hålen tills hålen var helt täckta. Till sist broderade jag dit ansiktet på de glada gubbarna och gjorde vita konturer runt varje glad gubbe. Jag valde också att sy några jämnt utspridda maskstygn i vitt utanför mina lappningar för att jämna ut kanterna och undvika att lappningarna ska kännas obekväma under foten. Alla trådar fäste jag till slut på insidan av sockan.
Som utbildad klädsömmare och modist tycker jag det är viktigt att ta hand om de plagg och accessoarer som man redan har i garderoben. Har man dessutom lagt en massa tid på att sticka ett par sockor vill man så klart att de ska hålla så länge som möjligt. Det är också bra både för miljön och plånboken att lappa och laga för att förlänga livslängden på de plagg man redan äger. Speciellt synliga lappningar tycker jag är roliga och kan göra att dina plagg får ett helt nytt uttryck och känns som nya igen. Här har man verkligen möjlighet att leka med färger och motiv och egentligen är det bara fantasin som sätter gränserna. Själv tycker jag att det hade varit supersnyggt med t.ex. broderade citroner, nyckelpigor eller jordgubbar på ett stickat plagg.
Hoppas jag lyckats inspirera dig till att ta hand om dina kläder och kanske till och med lappa ett hål eller brodera ett roligt motiv över en fläck på ett favoritplagg. Att lappa och laga kan ju faktiskt vara roligt och du kan ju också bjuda hem dina hantverksintresserade vänner och ha en lappnings- och lagningsfest tillsammans! :)
Och här är en video från Garnstudio Drops design där de visar hur du syr maskstygn.
Du kanske också gillar de här blogginläggen...
Hej jag har livskris!
Nämen hej, det var länge sedan. :) Jag har blivit så otroligt dålig på att uppdatera här på bloggen och desto längre det blir mellan varje inlägg desto högre blir tröskeln att faktiskt sätta sig ner och skriva. Förra året kan ha varit mitt sämsta bloggår någonsin, men det ska jag försöka förbättra. Kanske jag till och med skulle försöka slå personrekord i antalet inlägg i år. För egentligen råder det ingen brist på bloggidéer, det handlar mest om att faktiskt skapa och dela med sig av dem.
Sedan sist jag skrev här har det faktiskt hänt en del. Jag varit på resa till Frankrike, haft corona för första gången, firat jul med familjen, jobbat på med mitt företag, påbörjat nån slags livskris/identitetskris (tydligen kan man få sånt när man snart ska fylla 25) och tagit tid till att skapa och vara kreativ bara för att det är roligt.
Jag ska absolut ta och skriva nåt inlägg om resan till Frankrike i ett senare skede. Sedan har jag också en del kreationer som jag sytt och stickat som jag ska ta och visa här. Jag måste bara fixa lite snygga bilder först.
Min identitetskris beror mestadels på att jag eller snarar jag och min man inte vet vad vi ska göra till hösten. David får sin master från Sibeliusakademin i vår och då måste vi tyvärr flytta ut ur vår fantastiska studielägenhet. Vi har alltså egentligen ingenting som håller oss kvar i Helsingfors vilket förstås öppnar upp till alla möjligheter, men det är just det som är så jobbigt. Alla möjliga alternativ ligger på bordet och vi kan flytta vart vi vill. Livet är ett enda ältande just nu, åtminstone för mig.
Bjuder till sist på bilder från julafton då jag traditionsenligt bar min röda julklänning för sjunde året i rad. Jackan köpte jag second hand vid Beyond retro när vi bodde i Göteborg. Pälskragen som egentligen är ett pannband har jag sytt själv och skorna är ett loppisfynd som borde vara över sju år gamla de också. En väldigt hållbar outfit om ni frågar mig.
Hoppas ni får en fin fortsättning på veckan! Vi hörs! :)
Du kanske också gillar de här blogginläggen...