Tung träningsperiod och intressanta kontakter
Filiph gjorde ett nivåtest med Mika Lehtonen i Vasa. Stilstudien i slow motion.
Det gäller att gilla läget också under coronatider. Trots restriktioner har Filiph haft relativt goda möjligheter att träna. Botniahallen har varit tillgänglig hela tiden. Hallsäsongen blev stympad och förberedelserna inför halltävlingarna var inte de mest lyckade. Fokus är förstås nu på sommarens tävlingar. Då man ser ut genom köksfönstret känns arenasäsongen långt borta. Tankarna är ändå på slutet av maj då det borde gå för si att ordna tävlingar. I början av juni är det avgörande tävlingar och då borde formen ha infunnit sig.
Filiph har haft en tung träningsperiod. Jämsides med träningen har det varit studier som även inbegripit olika vintersporter. Han har i varje fall fått vara frisk och skadefri. I dag, lördag, gjorde han ett nivåtest under Mika Lehtonens överinseende. Laktatnivåerna ligger på relativt bra nivå. Han tyckte att löpningen på mattan kändes lätt och bra.
Förutom träningen och studierna har han lagt ner lite energi på att få i hop ett blogginlägg på sportsajten Etusuora. GIF:s elitgrupp har en blogg där de berättar om sitt idrottande och delar med sig om sina tankar förknippade med elitsatsningen.
Utlandsläger och direkta internationella kontakter kommer nu inte på fråga. Men det finns alternativa vägar. I researchen för sin blogg närmade han sig en grupp topptränare som diskuterar 400-meterslöpning. Han fick i gång en livlig diskussion också från sin egen utgångspunkt. Dessutom hade han ett samtal med Mikael Söderman som är en av de få finländare som kommit under 46 sekunder på 400 meter. Söderman noterades även för en topptid på 800 meter. I bloggen på Etusuora (på finska) delar Filiph med sig av sina diskussioner och egna reflexioner Texten har fått rätt stort genomslag och har även mottagits positivt. (Tom Johansson)
En ny fjärdeplats som nu kändes helt ok
Det blev en ny fjärdeplats för Filiph i hall-FM. Denna fjärdeplats kändes ändå rätt bra. Förväntningarna var nedtonade inför tävlingarna, efter en beskedlig resultatnivå i vinterns tävlingar. Filiph löpte i andra heatet av tre. Han startade på tredje banan, den nästyttersta. Han vann sitt heat på tiden 49,03. De fyra som hade bästa statistiktiderna löpte i det tredje och sista heatet. Det blev en hård kamp om medaljerna. Tommi Mäkinen utgick med segern strax före Tuomas Lehtonen och Erik Back. Segertiden var 48,84, vilket var 0,19 sekunder bättre än Filiphs tid. Till bronset skilde det 0,15 sekunder till Filiphs nackdel. Tuomas Lehtonen som hade den otacksamma innerbanan kom in på silverplats.
Filiph är som sagt relativt nöjd med sitt lopp. Första varvet gick riktigt bra. Han gjorde varvet på lite under 23 sekunder, den tid han siktade på. Under andra varvet blev steget lite kortare, men det for i varje fall framåt. Med en rygg att sikta på under loppet tror han att det gått att kapa någon hundradel från tiden.
Konkurrensen på 400 meter håller på att hårdna i Finland. Filiph siktar ändå på att bryta trenden med fjärdeplatser. Podiet är målet för Kalevaspelen. (Tom Johansson)
Till hall-FM utan större förväntningar
På lördag är Filiph åter i Hipposhallen i Jyväskylä.
Hall-FM avgörs under veckoslutet i Jyväskylä. Filiph anmälde sig efter en viss tvekan på 400 meter. Han väljer bort 200 meter som han inte alls löpt på tävling i vinter.
Formen är ett frågetecken. Träningen har känts bra och testerna har även antytt en förhållandevis bra form. I de tre tävlingar han hittills avverkat har tiderna kunnat vara bättre. I fredags löpte han 60 meter i Botniahallen på 7,10. Det är en tangering av personbästa. Hans ovana att tävla på distansen lyste lite igenom. Accelerationsfasen gick för långsamt. När han fick upp farten flöt det riktigt bra på, vilket är en liten tröst.
I söndags testade han igen formen på 400 meter. Denna gång på kortbana i Kuortane. Tiden blev 49,66, vilket inte räcker långt i FM. Bättre kunde den kanske ha blivit om han blivit pressad. Nu gjorde han sitt eget lopp och han hade krafter kvar efter målgången. De beskedliga tiderna håller förväntningarna nere. Lottningen av bana har betydelse. Banan i Jyväskylä är på 200 meter. Ytterbanorna ger en fördel.
I och med att Filiph nu vistas i Vasa som är i spridningsfasen måste han ha ett negativt coronatest att visa upp innan han får tillstånd att starta i Jyväskylä. Testet ska han ge på torsdag. Kravet på coronatest har väckt en del kritik eftersom det innebär en extra kostnad för de idrottare som kommer på sjukvårdsdistrikt som är i spridningsfasen. Karleby och Mellersta Österbotten är i utgångsfasen och av idrottarna som bor där krävs inget coronatest. (Tom Johansson)
Hallsäsongen i gång. Bra känsla, tiden anspråkslös
Tiden 49,17 på 400 meter i säsongens första tävling i Botniahallen ger inte anledning till några glädjetjut. Men Filiph är ändå nöjd med många delar i loppet. Tidstappet kom på de sista 40–50 metrarna. Med facit i hand tror han att han inledde sin fartökning för tidigt. Han började dra på mera strax efter 200 meter, då han borde ha väntat till cirka 280 meter för att kunna hålla farten in i mål.
Filiph säger att det var skönt att vara på tävlingsbanan. I Botniahallen stör inte vinden, vilket ger bra förutsättningar. Han tror att han med små justeringar kan få till en klart bättre tid. Söndagen den 14 februari är det tänkt att han löper 400 meter på kort bana i Kuortane. Fredagen den 12 februari ställer han sig på startstrecket för 60 meter i Botniahallen som förberedelse för söndagens lopp.
Nästa vecka avgörs också om det blir något hall-FM i Jyväskylä. Tillsvidare håller arrangörerna fast vid att försöka genomföra tävlingarna, med en rad restriktioner. (Tom Johansson)
Många frågetecken kring hallsäsongen
Resultatlistor droppar in från olika halltävlingar i landet. För Filiphs del blir det säsongens första start på 400 meter i Botniahallen på fredag kväll, ifall det inte kommer nya skärpta restriktioner. Det handlar om en liten och kontrollerbar tävling. Filiph känner sig lite osäker på kapaciteten även om testresultaten varit hyfsade. För drygt en vecka sedan var det träningsläger i Botniahallen och i samband med det löpte han 20 meter flygande på 1,93. Han tyckte inte att han var riktigt pigg i benen. Mot den bakgrunden är han nöjd med den tiden. I ett tidigare test löpte han 300 meter på 34,2.
Ifall det blir tävling på fredag är målet att löpa första 300 metrarna på cirka 35 sekunder och orka i mål efter det utan att helt tappa farten. Hur som helst tycker han att det skulle vara roligt att tävla som avbrott i en lång träningssäsong.
Det finns även planer att få till stånd ett lopp i Kuortane på 200-meters bana följande veckoslut.
Hur det blir med hall-FM är också ett stort frågetecken. Enligt planerna hålls FM-tävlingarna i Jyväskylä 20–21 februari. Ifall tävlingarna hålls planerar Filiph att delta på både 400 och 200 meter. Till det återkommer vi så småningom. (Tom Johansson)
Tung träningsperiod bakom, hyfsade testtider
Filiph har kunnat träna förhållandevis bra.
Det nya året har börjat med träning i hemlandet. För Filiphs del har träningen varit förlagd till Vasa och Botniahallen. Han har en tung träningsperiod bakom sig. Ett par testlopp har det blivit de senaste veckorna. Han klockades för 1,96 på 20 meter med flygande start. Det är ingen kanontid. Mot bakgrunden att benen var tunga efter träningsperioden tycker han tiden ändå är hyfsad. På 150 meter tycker han det gick bättre. Handtidtagningen gav 15,9, vilket är det bästa han noterats för på test.
I fredags testade han 300 meter med stående start i Botniahallen. Handtiden visade 34,16. Filiph säger att löpningen i början var stressig och att benen blev stumma på slutet. Noteringen är han i varje fall nöjd med. Hans officiella personliga rekord är på 35,30. Det rekordet är noterat år 2017.
För tillfället har han en lugnare period i träningen. Nästa veckoslut, 22–23.januari, är planen att delta i sprintrarnas SFI-läger som hålls i Botniahallen. Då blir det också en del test.
Hur hallsäsongen blir är fortfarande en öppen fråga, beroende av vilka beslut som myndigheterna fattar i kampen mot covid-19. Tillsvidare finns inga tävlingar inprickade. Hall-FM borde infalla om drygt en månad. Ifall tävlingarna blir av hålls de i Jyväskylä. Filiph brukar delta i inomhustävlingar, men utan någon större satsning. Samma gäller även i år.
Siktet är inställt på sommarsäsongen. Om det vill sig väl har vi en relativt normal säsong i år, men det kan man förstås inte ge några garantier för. För Filiph är det övergripande målet att kunna bättra på alla delar i sina prestationer. Rutinmässigt borde det gå att löpa under 48 sekunder på huvudsträckan 400 meter. Tiondelar borde även kunna kapas av nuvarande personbästa, 47,89.
Under träningen har det till stor del handlat om att förbättra snabbheten. Om träningen bitit borde det synas även i tiderna på de kortare sträckorna. Grundförutsättningen är som alltid att hållas frisk och att undvika skador. (Tom Johansson)
Det var bättre förr, eller var det...
Filiph Johansson, Robert Hagström, Väinö Venetjoki och Joni Virkkala sänkte klubbrekordet på 4x400 m i stafett-FM.
Det är en rätt allmän uppfattning att nivån på friidrotten var mycket bättre förr. Uppfattningen överensstämmer i stora drag med verkligheten. Åtminstone var bredden större förr då konkurrensen om talangerna var betydligt mindre och friidrotten hade hög status.
GIF har en väl uppdaterad statistik över resultaten som klubbens friidrottare svarat för genom tiderna. Statistiken visar att dagens situation är rätt hyfsad. Klubbrekord slås då och då. Den gångna säsongen var ur den synvinkeln bra. Dagens GIF-elit ligger i topp eller nära toppen i klubbens statistik. I ärlighetens namn ska medges att en del grenar saknar utövare.
Till saken hör också att GIF under sin storhetstid på 1970-talet uppvisade resultat som till och med Finlands elit bara kan drömma om i dag. Mona-Lisa Pursiainen håller fortfarande nationsrekordet på 200 meter, 22,39. På 100 meter klockades hon för 11,19 som bäst och på 400 meter för 51,27. På herrsidan hade vi Lasse Orimus som på 5000 meter noterades för världstiden 13,18 och på 10000 meter hade 28,04.
I GIF-statistiken återfinns även en rad gamla klubbrekord. Helge Nylunds 14,97 i kula noterades 1954. I slägga innehar Gunnar Åvik klubbrekordet 51,66 och det är från år 1956. Från år 1966 är klubbrekordet i stav. Viking Brunells rekord var förhållandevis bra på den tiden då materialutvecklingen just fått fart. Det är länge sedan någon på allvar satsat på dessa grenar.
Filiph har hittills i sin karriär lagt beslag på samtliga klubbrekord mellan 60 och 400 meter. I stafett-FM i höstas ingick han också i GIF-laget som noterade klubbrekord på 4x400 meter tillsammans med Robert Hagström, Väinö Venetjoki och Joni Virkkala. Klubbrekordet skrivs 3,24,84.
Helt rättvist är det inte att jämföra alla resultat över tiden. Bättre banor och bättre utrustning påverkar resultatnivån. Å andra sidan är den elektriska tidtagningen obönhörlig och det har betydelse i synnerhet i tidsjämförelserna på de korta sträckorna. Vindmätare fanns inte heller att tillgå förr och det gör att gamla noteringar på 100 och 200 meter inbegriper en viss osäkerhet. I dag godkänns inte resultat som noterats då medvinden varit över 2,0 meter per sekund. (Tom Johansson)
Positiva testresultat
I vårt förra inlägg berättade vi att Filiph hade testat sig för covid-19 och att testresultatet var negativt, vilket var positivt. Denna vecka har han genomgått tre olika test som ger svar på hur träningen biter. Dessa test har givit bra resultat. I dag genomförde Filiph ett mjölksyretest/lactattest 3x3x300 meter. Efter sista draget var lactatnivån 8,5 mmol/l. Det är vad kan kommer i håg det bästa resultatet han noterats för någonsin i detta test.
I går, fredagkväll, testade han sig på 20 meter flygande. I två drag stannade klockan på 1,97 och i ett drag på 1,88. Han är lite tveksam om tiden 1,88 går att lita på. I vilket fall som helst verkar snabbheten vara bra för årstiden. Det återstår att se om framtida test bekräftar eller omkullkastar noteringen på 1,88.
Han testade även hopp, 5-steg. Resultatet 14,41 är betydligt under han bästa resultat. Detta kan troligen till en del förklaras av att han inte gjort så många hoppövningar under denna träningssäsong.
Överlag är Filiph nöjd med formen, kanske till och med lite positivt överraskad. Han har under ett antal veckor gjort sin fältpraktik som ingår i lärarutbildningen. Det har varit hela skoldagar med förberedelser. Tillika har han tränat för fullt för det mest i Karleby, men även i Vasa där han också lett juniorträningar. Arbetspraktiken, träningen och en del mörkerkörning tär på, men han har uppenbarligen pallat för belastningen.
Under slutet av året hoppar han in som vikarie i Chydenius skola två dagar i veckan, vid sidan av studierna i Vasa. Det kan bli tungt, men samtidigt ger det viktig erfarenhet för framtiden och ett tillskott i kassan. Vardagen för de flesta finländska friidrottarna ser ut så här få kan finansiera sitt idrottande med träningsstipendier och sponsorpengar och samtidigt skaffa sig möjlighet till försörjning i framtiden. (Tom Johansson)
Grundträningen började i karantän, har tränat ensam
Filiph har tränat ensam under ett par veckors tid.
Träningen inför nästa säsong har kommit i gång. I två veckor har han varit i karantän i Vasa efter att han kunde ha blivit utsatt för coronasmitta då han vikarierade i Chydenius skola. Det blev coronatest som visade sig vara negativt. Men det blev i varje fall karantän och det har betytt att han tränat ensam utomhus. Med tanke på hur smittosituationen utvecklats i Vasa föll den egna karantänen bra i tiden. Han har på så sätt undgått att utsättas för smittan igen.
Den gångna säsongen var i det stora hela bra och motivationen är bra. Nu gäller det att ta sig upp till följande nivå där tider under 48 sekunder på 400 meter är vardagsmat. Grundträningsperioden har börjat bra, trots begränsningarna som cononasmittan lett till. Vädret har varit utmärkt för träningarna utomhus.
Träningsupplägget siktar på att förbättra alla egenskaper. Snabbheten har förbättrats, men den behöver bli ännu bättre. Samtidigt måste även uthålligheten förbättras. Filiph tycker att viloperioden efter tävlingssäsongen varit bra, utan att konditionen försämrats nämnvärt. Han säger att han känner sig bättre än han var vid motsvarande tid i fjol. Som alltid gäller det att undvika skador och hälsoproblem.
Tanken är att tävla även under hallsäsongen. Hur det blir med utlandslägren är förstås osäkert i detta skede.
Mellan varven gäller det även att jobba för föreningen. Gamlakarleby IF ordnade sitt ärevarv i onsdag. Filiph deltog på distans genom att skaffa sponsorer. Ärevarvspengarna är viktiga för föreningen. Filiph tackar sina egna sponsorer och även alla andra som bidrar till föreningens verksamhet. Tack! (Tom Johansson)
Inget landskampsuppdrag, stafett-FM säsongens sista kraftprov
Det blir ingen Sverigekamp för Filiph denna gång. Det känns förstås lite surt efter en bra början på arenasäsongen. Tävlingarna i augusti blev inte som han önskat sig. Speciellt dålig var dagsformen i Elittävlingarna i Helsingfors, på Djurgårdens plan. Tiden på banvarvet kröp strax över 49 sekunder. Filiph kände sig sliten och fick det inte alls att stämma. Säsongen ger en tankeställare och det blir att fundera på hur träningen kan anpassas för att behålla formen, och kanske framför allt att snabbare kunna återhämta sig mellan loppen. Som helhet har säsongen ändå varit bra. Filiph har höjt sin nivå igen i år, även om stämningen efter tävlingarna i augusti känns lite avslagen.
Nu gäller det att ladda om. Motivationen är bra. Kroppen har också rätt bra återhämtat sig. Filiph gjorde mattestet på torsdag kväll i Vasa och testet antyder att formen är god. Formen får han testa på banan om drygt en vecka då stafett-FM avgörs i Kotka. GIF har anmält herrlag på både 4x400 meter och den nya stafetten 4000 meter, Det nya konceptet som nu testas första gången är för fyramannalag, 1200, 400, 800 och 1500 meter. GIF kan ha ett slagkraftigt lag om det vill sig, men det är som sagt ett nytt koncept och det är svårt att på förhand säga vilka klubbar som kan göra sig gällande. Frågan är också vilka stafetter de olika klubbarna väljer att satsa på. (Tom Johansson)