cropped tom header

Ömmande knän tvingar till vila

Skrivet av friidrottenidag 27.10.2014

Kategorier:
Det blir ingen egentlig träning för Filiph de närmaste dagarna. Hans knän är alltjämt ömma. Lite simhall med bastubad blev det i varje fall i dag, måndag. Han tror att det handlar om överansträngning. Några tillbud som skulle ha gett upphov till de ömmande knäna har han inte varit med om. Redan i dag går det att gå normalt utan att det känns, men det är ändå bästa att inte ta några risker. Ett litet träningsuppehåll kanske bara är bra så här års, i synnerhet då det varit ganska mycket i träningsväg på senare tid. Någon medicinering har det inte heller blivit. Vi ska också notera att GIF:s Pauli Ruostetsaari blev tvåa i sin klass i terränglöpning häromdagen. Det handlade om uttagnings till nordiska mästerskapen. Alltså, Pauli som gör sin värnplikt i idrottskompaniet i Sandhamn fortsätter att leverera. M19 7 km: 1) Antti Ihamäki (17-v.) AlajAn 22.56, 2) Pauli Ruostetsaari GamlakarlIF 23.03, 3) Eero Saleva SjuIF 23.41, 4) Jiri Karjalainen JoKa 23.46, 5) Samu Mikkonen KuopRe 23.57. (Tom Johansson)

Ett uppfriskande dopp

Skrivet av friidrottenidag 25.10.2014

Kategorier:
Vinterbad är en ny upplevelse som Filiph kom i direktkontakt med under andra dagen av SFI-lägret. Markus Sällinen var inspiratör till vinterbadet. Så mycket vinter var det ändå inte i Kuortane. Flera grader plus och någon snö fanns inte där. Men så där inbjudande var kanske badstranden ändå inte för alla. Häcklöpningen då? Det blev ingen debut ännu. Filiph har lite problem med benen. Det onda sitter i knävecken. Han har varit bra i kondition och misstänker själv att han tagit i lite mer än han borde. Det får nu bli lite skonsammare träning i hopp om att benen snabbt repar sig. (Tom Johansson)

SFI-lägret i Kuortane började

Skrivet av friidrottenidag 24.10.2014

Kategorier:
Idag, fredag, startade säsongens första SFI-läger för Filiph. Han har för övrigt glädjande många GIF-friidrottare med sig. Fredagens träning kändes bra utan att vara alltför ansträngande. Det har som tidigare nämnts blivit en hel del lägerdagar på senare tid. Torsdagen som kunde ha varit en mera regelrätt skoldag blev i stället innebandydag- Skolans lag deltog i en kvalturnering i Nykarleby. Filiph har en tid närt tanken att hans skulle pröva på häcklöpning. Det kan bli verkliget under lördag eller söndag. Vi får se hur det blir med den saken. (Tom Johansson)

Elitträningen till två städer

Skrivet av friidrottenidag 21.10.2014

Kategorier:
Helsingfors och Jyväskylä blir träningscentra för den finländska friidrotten på elitnivå. I Helsingfors bygger man upp centret med friidrottsförbundet som huvudaktörer. I Jyväskylä bygger man på den lokala föreningen Jyväskylän kenttäurheilijat. Tanken är att den som beslutat sig för att sikta på en karriär på elitnivå ska få den bästa uppbackning de behöver. Ett ökat samarbete och raserade barriärer är ledstjärna. Ett uttalat ideal är att eliten skulle träna tillsammans så mycket som möjligt. Denna tanke anses också vara en av nycklarna till SFI:s framgångar. Modellen med två träningsmetropoler kommer säkert att diskuteras i friidrottskretsarna den närmaste framtiden. (Tom Johansson)

Första lägret avklarat, kändes bra

Skrivet av friidrottenidag 19.10.2014

Kategorier:
Filiph tycker att träningslägret i Pajulahti kändes bra. I lördags var det mängduthållighetstest, 3x3x300 meter, med mätning av laktat. Lägret avslutades i dag, söndag, med cirkelträning och lite nappatag med brottarnas träningsdockor. Små skavanker har det också blivit, men ingenting allvarligare. Det var stavgång och hans terrängskor skaver en aning. Det blev blåsor att plåstra om. Han är även lite öm i knävecken. Enligt planerna blir det läger tillsammans med Vörå idrottsgymnasium nu. Avfärden mot Piispala sker på måndag morgon. Och det lägret följs direkt av ett långt veckoslut i Kuortane med SFI:s sjutusangrupp. Från det ena till det andra. Den som vill bekanta sig med friidrottsförbundets tankegångar om de unga och värdetävlingar kan läsa träningschef Jorma Kemppainens blogg på www.sul.fi. Målet är tydligen att höja ribban en aning. Kvalgränserna skärps lite för att sporra till ökad träning och förbindelse till en mera långsiktig satsning. Inom träningsledningen är man tydligen inte övertygad om att man ska delta i värdetävlingar i unga år. Det lär inte finnas något samband mellan stortävlingar i unga år och framgångar i allmänna klassen. Däremot har det visat sig vara bra för 19-åringar att vara med och vänja sig med atmosfären i värdetävlingar. I klassen under 22 år ska man vara på medalj eller i närheten. Där finns det ett samband med framgångar i seniorklassen. På det internationella planet finns det en trend att börja med värdetävlingarna lägre ner i åldrarna. År 2016 ska man ordna EM i klassen under 17 år. Det handlar om att friidrotten på så sätt vill höja profilen i konkurrensen om talangerna. Tveksamheten i Finland bygger på bedömningen att det finns en risk att man tar en genväg i träningen med sikte på snabba resultat i stället för att tålmodigt utveckla de egenskaper som grenen kräver. (Tom Johansson)

Konkurrens om uppmärksamheten

Skrivet av friidrottenidag 17.10.2014

Kategorier:
Zlatan är den i särklass mest uppmärksammade svenska idrottaren i massmedierna. Nättidningen IdrottensAffärer.se har publicerat en lista på de 40 mest omskrivna idrottarna på webb och i print under de senaste tolv månaderna. Under perioden har det skrivits över 52 400 inlägg om Zlatan. Tvåa är förbundskapten Erik Hamrén. Skidåkaren Charlotte Kalla är mest omskriven av de kvinnliga idrottarna, på fjärde plats. Vi får gå ner till sextonde plats för att hitta en friidrottare, Abeta Aregawi. Motsvarande undersökning i Finland skulle sannolikt ha liknande budskap, även om det känns som om våra klassiska nationalsporter, friidrott och skidåkning, kan ha en starkare ställning än i grannlandet. Spjutkastarna är givna, liksom ett fåtal uppstickare i andra grenar. Men i Finland har vi även motorsporten som konkurrerar om uppmärksamheten. Konkurrensen om bänkidrottarnas uppmärksamhet hårdnar hela tiden. Ändå tycks det finnas ett stort intresse för friidrotten, som kanske inte bejakas i den mån den skulle förtjäna. Det folkliga intresset bevisas av bland annat tittarsiffrorna då till exempel Elittävlingarna visas i TV. I mitten av juni hade Elittävlingarna i Lahtis i medeltal 329 000 tittare, och över 400 000 som mest. Lite tidigare var det ungdomarnas Elittävlingar i Jyväskylä på TV. Också den tävlingen hade många TV-tittare, åtminstone för mig oväntat många,187 000 i medeltal och över 200 000 som mest. Det finns ett latent intresse som massmedierna (läs: rikstidningarna) bättre än nu kunde plocka upp och stimulera.(Tom Johansson)

Nu följer läger på läger

Skrivet av friidrottenidag 15.10.2014

Kategorier:
Som vi tidigare noterat är den nya träningsperioden i full gång. I dag, onsdag, var GIF:arna vid Köukar Det blev bland annat åtta löpningar nerifrån och upp på toppen av konstbacken samt långa hoppsteg. För Filiphs del blir det nu en tuff period med tre läger direkt på varandra. I morgon, torsdag, bär det av till Pajulahti där ungdomslandslagets grupper samlas, sprintrarna, häcklöparna och hopparna. Lägret avsluts på söndag. På måndag åker eleverna i Vörå idrottsgymnasium till Piispala, Kannonkoski. Direkt på följer SFI-lägret (sjutusangruppen) i Kuortane. Det är den nya säsongens första SFI-samling och det första under ledning av Petra Stenman som tagit över efter Kjell Krook som efter 38 år i SFI:s tjänst gått i pension. Den som missade det intressanta inslaget med Petra och Kjell i Sportmagasinet i tisdags kan lätt reparera skadan, finns nämligen på Arenan. (Tom Johansson)

Idrottsgården börjar vara otidsenlig

Skrivet av friidrottenidag 13.10.2014

Kategorier:
20141013_163104 Idrottsgården har en kännspak fasad. Träningsförhållandena är mycket bra för friidrottarna i Karleby under utesäsongen. Kyrkbackens idrottsplan är i bra skick och det finns redskap för i stort sätt alla grenar. Planen skulle kunna användas betydligt mera än man gör. För den äldre generationen var det en självklarhet att man skulle ha bekantat sig med de olika friidrottsgrenarna under improviserade former. Att ha tillgång till riktiga redskap var för de flesta endast en dröm. Nu finns det så många olika idrotter som man kan syssla att man inte behöver någon större improvisationsförmåga. En stor del av verksamheten är dessutom schemalagd och handledd. Naturen är för tillfället arena för löparna. Köukar är utmanande och där skaffar sig friidrottarna styrka. Halkokaribacken kan användas lika väl som omväxling. Stigarna i Sandhagen ger också möjligheter till olika övningar. Vid Sanskata har löparna även tagit fram en hel del svett. Vintertid är det sämre. Då är löparna mest beroende av Idrottsgården. Där finns en raksträcka på drygt 100 meter. Idrottsgården har patina och det finns idrottskultur i väggarna, men någon idealisk friidrottsarena är det inte fråga om. Idrottsgården börjar vara otidsenlig. Det är klart att samhället inte ska bygga för elitidrotten. Men då man talar om att satsa tio miljoner på att bygga om nuvarande fastighet ställer många med mig frågan om man inte borde satsa på en helt ny arena, en arena som skulle kunna betjäna invånarna i regionen mångsidigt, även friidrottarna. Närmaste löpbanor vintertid finns i Korsholm och Kuortane. Bothniahallen är mångsidig och är välbesökt också av motionärer. En mindre version skulle säkert fylla sin uppgift i Karleby med omnejd. Löpning håller på att bli en riktig innegrej, en stor del av året kan man vara utomhus, men vissa år är perioden med dåligt väglag lång. Huvudsaken är att allmänheten kan röra på sig, att elitidrotten samtidigt får bättre förhållanden är en bonus. Elitidrotten kan betala tillbaka genom att vara sporrande förebilder, att uppmuntra till sunda vanor. (Tom Johansson)

Övergång till en ny säsong

Skrivet av friidrottenidag 11.10.2014

Kategorier:
2014-10-10 20.24.22Tränaren Håkan Prest t.v. Hör sig för hur Pauli Ruostetsaari, Filiph Johansson och Iiro Penttilä känner sig efter de inledande dragen. Den nya träningssäsongen har kommit i gång. Efter övergångsperioden har benen varit lite ömma av träningen. Filiph hade även lite problem med ryggen efter den hårda tävlingssäsongen. En förkylning slog även till. Det gjorde att det blev en paus på riktigt under ett par veckors tid. ' Men nu är förberedelserna för nästa säsong påbörjade. Händelserikt lär det bli den närmaste tiden. I slutet av nästa vecka är ungdomslandslagsgrupperna samlade i Pajulahti. Följande veckoslut är det SFI-läger i Kuortane. Huvuddelen av träningarna utförs normalt i Vörå. Under veckosluten tränar Filiph med GIF:arna. I fredags var gänget i Sandhagen på spånbanan. Efter uppvärmningen blev det ett drag på 2000 meter och därefter två drag på 1000 meter vardera. Träningen fortsatte med hoppsteg uppför backen, fem gånger. Det fungerar som styrketräning. https://www.youtube.com/watch?v=klQCpWHjXIg Den övningen avlöstes av hopp på ett ben uppför samma backe, två gånger med vardera benet. https://www.youtube.com/watch?v=hmMZy3LHc7s Det har även varit diskussioner om målen för nästa säsong. Filiph har satt 48,8 som sitt mål på 400 meter. På 200 meter är målet att komma under 22,25 och därmed kvalificering till Kalevaspelen. Då det gäller tävlingar har EM för pojkar under 19 år i Eskilstuna allt mer börjat dyka upp i tankarna. Inbjudan till utmanargruppen känns som en bra sporre. Men det gäller att vara realist. Filiph är ny i branschen och nu tävlar han också mot pojkar som är ett år äldre än han. EM-drömmen är troligen beroende på om Finland har ett lag i långa stafetten. (Tom Johansson)

Tabell för utvecklingen

Skrivet av friidrottenidag 07.10.2014

Kategorier:
En utbredd uppfattning inom lagsporter, till exempel fotboll, är att tränarnas barn och barn till forna ligaspelare har företräde då man bildar träningsgrupper som så småningom leder till representationsuppdrag. Gäller samma i de individuella idrotterna? Det är klart att det i lagsporter finns många olika bedömningsgrunder, vem som är duktigast är en subjektiv bedömning. Men det finns väl inga klara belägg för den utbredda uppfattningen om företräden. I de individuella idrotterna är bedömningen mera genomskinlig och objektiv, åtminstone finns förutsättningar för det. I synnerhet inom friidrotten finns det möjligheter att jämföra resultaten, åtminstone i samma gren. Helt rättvis är kanske inte bedömningen, men få ifrågasätter ändå resultatjämförelsen. Då friidrottsförbunden väljer ut sina grupper finns säkert också ett mått av subjektivitet, men i hög grad går det ändå att försvara valen med ”hårda data”. Häromdagen fick utvalda friidrottare inbjudan till träningsgrupper som siktar mot framtida mål. Om vi tar gruppen under 19 år som har junior-EM i sikte har man valt ut de som i klassen 17 år är bland de tio bästa i Europastatisstiken. Klart som korvspad. Den utmanargrupp som Filiph valdes till utsågs tydligen på basis av en på förhand fastställd utvecklingstabell. Förbundet har bedömt nivån i de olika grenarna och lagt upp riktmärken för hur resultatutvecklingen ska vara. För en 17-årig pojke har man på 400 meter 49,7 som en gräns. Den som under säsongen har varit under den tiden får i princip inbjudan till utmanargruppen. Filiph har som bekant 49,53 som personbästa. På till exempel 200 meter ligger motsvarande gräns på 22,2. Frågan är om 22,2 på 200 och 49,7 på 400 är lika goda resultat som 11,0 på 100 meter, ho vet? Ifall Filiph ska hålla sig inom ramen borde han nästa säsong komma under 48,8. Som 19-åring ska han under 48,3, som 20-åring under 47,9, som 21-åring under 47,5 och som 22-åring under 47,1. Då har vi år 2019. Sedan är han på seniornivå och utvecklingskurvan siktar på att löparen kommer under 46,75. Kriterierna är till synes rätt klara. Det är i första hand beroende av idrottaren och hans uppbackning hur utvecklingskurvan ser ut. Nu gäller det att se tabellen som en sporre, inte ett skrämmande spöke. Resultatutvecklingen brukar för de flesta trots allt vara ojämn, och känns inte heller alltid som följdriktig. (Tom Johansson)