Visa alla inlägg skrivna augusti 2014
Skrivet av friidrottenidag 28.08.2014
Ännu är det lugnt, men när lördag eftermiddag närmar sig ökar säkert pressen. Landskampsuppdraget känns alltjämt overkligt. Det är svårt att inse att drömmen om att nomineras till laget uppfyllts.
Filiph kom hem från Vörå på eftermiddagen. I morgon, fredag, stiger han på tåget som ska vara framme i Helsingfors kl. 11.30. Torsdag kväll gick åt till att packa ner sakerna och att följa med Diamantligan på TV.
Han hoppas att formen är god då det drar i hop sig. Lite ovisst är det i varje fall. I onsdags var det snabbhetsträningar på sportplanen i Vörå. Det kändes rätt bra, men ändå inte toppenbra. Någon panik är det i varje fall inte fråga om.
I dag, torsdag, var det lätt träning i hemknutarna.
Om man ser på statistiktiderna borde de finländska kvartmilarna kunna hävda sig mot sina svenska konkurrenter. Men vi är nu långt in i säsongen och det är svårt att säga hur formen utvecklats för de olika löparna. Kämpaglöden är i alla fall för Filiphs del på topp. (Tom Johansson)
0
Skrivet av friidrottenidag 27.08.2014
SFI hade ett osannolikt framgångsrikt veckoslut. Fyra årgångar tävlade i Kotka respektive Reso. Saldot blev 88 medaljer. I klasserna 16 och 17 år blev det sammanlagt 44 medaljer. I klasserna för 14- och 15-åringar blev det 27 individuella och 17 lagmedaljer. Då vi lägger till att SFI i stafett-FM tog 25 medaljer kan man konstatera att förbundstränaren Kjell Krook måste vara nöjd då han nu lämnar över stafettpinnen till Petra Stenman.
Vi får hoppas att många av dessa juniorer tar steget upp till senioridrotten och får en ärlig chans att satsa på en idrottskarriär. Någon automatik finns knappast i den utvecklingen. Det krävs stora uppoffringar. Få friidrottare har möjlighet att leva på sin idrott, och ännu färre kan göra sig ekonomiskt oberoende med sin idrott. Att ha en elitsatsning jämsides med en civil karriär är en svår ekvation.
Om Finland vill ha framgångsrika idrottare även i framtiden krävs det satsningar även från samhällets sida. Vi kan inte helt förlita oss på att privata näringslivet väljer att satsa på friidrotten. Konkurrensen om sponsorpengarna är hård. Ett företag som har samarbetsförhandlingar kan inte gärna stoltsera med att satsa pengar på sponsorkontrakt.
Det är klart att offentliga sektorn också har sparkurer. Att i det klimatet anslå pengar för toppidrott är inte så lätt. Det kan bara ske med motiveringen att man vill sporra medborgarna till sunda levnadsbanor som på sikt förbättrar och förlänger arbetsförmågan och i förlängningen gynnar samhällsekonomin.
Tyvärr har idrotten i bland förverkat sitt förtroende. Det har varit för många skandaler. Idrotten uppfattas inte till alla delar som sund, snarare tvärtom. I jakten på de stora pengarna har en del idrottare förfallit åt fusk. Det har lett till personliga tragedier, men också till att hela idrottsrörelsen har svårare att övertyga sponsorerna.
Frågan som många föräldrar ställer sig är om man ska uppmuntra sina barn att satsa på en idrottskarriär eller om det är vettigare att bygga upp en civil karriär där sannolikheten att kunna försörja sig är betydligt större. (Tom Johansson)
0
Skrivet av friidrottenidag 26.08.2014
Det har blivit många timmar på landsvägen på senare tid, inte enbart för friidrottens skull. Inom familjen har vi diskuterat hur vi ska göra med Sverigekampen. Beslutet var ändå rätt enkelt. Hela familjen på sex personer befinner sig enligt planerna på Olympiastadion på lördag och söndag. Biljetterna fixades i kväll. Vi tänkte att det kan vara ett unikt tillfälle, att en familjemedlem tävlar i landskampen mot Sverige. Ifall det blir flera gånger är det i så fall som senior. Som det nu ser ut är den finländska standarden på Filiphs sträckor på god väg uppåt. En lång rad unga löpare kämpar om representationsuppdragen.
För Filiphs del börjar även förberedelserna vara klara. Han åker med tåg till Helsingfors på fredag morgon, är framme 11.30 om VR lyckas hålla tidtabellen. Laget samlas i hotell Presidentti klockan 12. Han har även valt kläder som friidrottsförbundet lånar ut till lagmedlemmarna.
Nu gäller det att hålla sig frisk och hoppas på att formen är god då startskottet för 400-meterslöparna går. (Tom Johansson)
0
Skrivet av friidrottenidag 25.08.2014 | 1 kommentar(er)
Filiph är uttagen till ungdomslandskampen på Olympiastadion under veckoslutet. Han ska löpa 400 meter och eventuellt långa stafetten. I laget för idrottare under 17 år ingår 14 SFI:are, snabbt räknat. Anna Pajunen från grannföreningen IF Åsarna representerar landet i tresteg. KV-hopparen Roosa Määttälä är uttagen i längd.
Det var en mycket glad Filiph som på måndag kväll tog emot beskedet om att han är uttagen. Landskampen har varit i bakhuvudet sedan ett år tillbaka. Även om det verkade klappat och klart efter silvret i fredags kan man inte ta ut något i förskott. Inom familjen resonerade vi från och till. För guldmedaljören Julius Uutela är 800 meter hans huvudsträcka. Till Filiph berättade Julius att han skulle föredra det loppet i Sverigekampen. Å andra sidan kan man inte undgå statistikettan Artur Hämäläinen i diskussionen. Han var anmäld, men ställde inte upp på 400 meter i Kotka. Om han är i skick är han bäst i landet.
Till Filiphs tveksamhet bidrog att hans tider i Kotka inte var så bra som han kanske väntat sig. På 200 meter blev det en placering strax utanför pallen. Filiph kände sig både pigg och hungrig, men fick inte till något perfekt lopp. Till det bidrog en halvtaskig start. I de två föregående loppen var det sammanlagt tre tjuvstarter, som skapade någon sorts osäkerhet. Tjuvstartar med diskvalificering som följd kan komma lätt. Ofta vet de som diskas inte ens att det var de som registrerats.
Med lite distans till Kotka känns det nu mycket bra. Sverigekampen har som sagt varit ett hägrande mål. På lördag klockan 16 smäller det. (Tom Johansson)
0
Skrivet av friidrottenidag 23.08.2014
http://youtu.be/0Zzn1aO4i3s?list=UUyjdP2gDbIIDCHd7aMM2vFw
Finalen på 400 meter, Kotka.
Det blev silver för Filiph på 400 meter i Kotka. Igen en gång öppnade han hårt och det såg ut att kunna bli till och med seger ännu mitt på upploppet. Där kom Julius Uutela i kapp och drog ifrån. Uutela är landet klart bästa 17-åring också på 800 meter som varit hans huvudsträcka.
Filiph säger att han naturligtvis måste vara nöjd med ett FM-silver. Men lite gnager det ändå eftersom det kunde ha varit guldläge. Nu kröp tiden också just över 50 sekunder. Antagligen straffade sig den hårda öppningen. Men vi får även komma i håg att det var ett försökslopp på eftermiddagen. Dessutom var det en tjuvstart då finalfältet skulle i väg. Det stör alltid koncentrationen, vilket kanske inverkade lite på tiden men förstås inte på placeringen.
Han tyckte att det ändå gick lätt i början. Därför kändes det som rätt taktik att hålla högsta fart från början.
Det här hände i fredags. I dag lördag var det kval till 200 metersfinalen som avgörs på söndag klockan 16. Filiph löpte i första heatet, av tre. Två bästa i heatet plus två på tid gick till final. Filipih vann sitt heat knappt före Niklas Bryggare. Tiden var 23,07, bra med tanke på att han joggade i mål i en motvind på 1,7. Detta lopp stördes dessutom av två tjuvstarter. Två löpare plockades av banan. Filiph var sedan mycket försiktig då det tredje startskottet smällde av. Han var sedan nöjd med sitt lopp, även om låren kändes lite styva efter de två 400metersloppen på fredag.
Det andra heatet vanns av storfavoriten Oskari Lehtonen på cirka 22,75. Detta heat hade en liten medvind. Lehtonen imponerade, löpte avstannande i mål. I det tredje heatet var Aaron Savolainen snabbast med tiden 22.98 i en motvind på 0,1. Filiph hade den tredje bästa tiden av alla.
Målet att få en FM-medalj är i alla fall nått. Det borde nu inte heller vara någon omöjlighet att en inbjudan till ungdomslandskampen kommer. Landskamperna avgörs på Olympiastadion i Helsingfors nästa helg. Ett landskampsuppdrag är Filiphs stora dröm. (Tom Johansson)
0
Skrivet av friidrottenidag 20.08.2014
Juniorernas FM avgörs i Kotka under tre dagar, från fredag till söndag. På plats är landet bästa 16- och 17-åringar som tävlar i varsin klass. Detta är ett av Filiphs huvudmål för säsongen, och om det vill sig väl kan leda till följande mål som är ungdomslandskampen mot Sverige.
På fredag är det 400 meter. På eftermiddagen är det försök och på kvällen final. Filiph siktar på att vara med i finalen. Endast 15 löpare är anmälda.. Bland dem mångkamparen Artur Hämäläinen som är klar statistiketta, 48,46. Anmäld är också 800.meterslöparen Julius Uutela som även han varit under 49 sekunder. Dessutom kan det förstås dyka upp löpare som ökat på träningen och tagit sig några nivåer uppåt.
På lördag är det försök på 200 meter, med 29 anmälda. Hela eliten finns med. Oskari Lehtonen och Aaron Savolainen är på förhand sett kanske de största favoriterna. Filiph siktar också här på en finalplats.
Det har varit en del finjusteringar under veckan. I måndags behandlades Filiph av Tom-Stefan Witting. Ålänningen med släkt i Karleby sysslar med något som går under benämningen neurologisk träning. Han har arbetat med en mängd elitidrottare och har gjort sig ett namn i idrottskretsarna.
I tisdags fick Filiph svar på det blodprov han gav förra veckan. Det var rätt bra besked. Ferritinet var nu på 39. Den undre gränsen är 30, men det får vara betydligt högre. I våras var Filiphs ferritinvärde betydligt under 30, alltså inte bra. Hemoglobinvärdet var då lite under 150 och det är det nu också.
Ska inte försöka mig på några medicinska resonemang och tolkningar. Men det här med ferritin är kanske inte så känt. Enligt Google-doktorerna handlar det om kroppens järnlager. Någon har förklarat det hela med att hemoglobin är det belopp du har i börsen, ferritin är det du har på banken.
Hur som haver. Det verkar som om blodvärdena förbättrats. (Tom Johansson)
0
Skrivet av friidrottenidag 15.08.2014 | 3 kommentar(er)
Lasse Viréns fyra OS-guld i all ära och Pekka Vasalas guld på 1500 meter i OS 1972, för mig är ändå Juha Väätäinens EM-seger på 10000 meter i Helsingfors 1971 den idrottshändelse som berört mig allra mest.
Har många gånger funderat över varför jag kände så starkt för just detta lopp. Svaret är att det handlade om tidpunkten. Mitt friidrottsintresse väcktes under mitten av 1960-talet. Så gott som alla var på den tiden intresserade av friidrott. För mig var problemet att Finlands stora framgångar låg relativt långt tillbaka i tiden. Visst hade vi goda idrottare, men vår storhetstid som långdistansnation hade jag inget personligt minne av. Tvärtom hade vi halkat efter och det så ut som om finländsk långdistanslöpning inte någonsin mera skulle nå upp ens till en hygglig europeisk nivå.
Det har talats mest om Hannes Kolehmainen, Paavo Nurmi och Ville Ritola. Men det har även funnits andra. I Berlin-OS 1936 tog de finländska löparna trippelseger på 10000 meter, med Ilmari Salminen, Arvo Askola och Volmari Iso-Hollo. På 5000 meter tog vi dubbelt genom Gunnar Höckert och Lauri Lehtinen. Dubbelseger blev det också på 3000 meter hinder genom Volmari Iso-Hollo och Kaarlo Tuominen.
Finska framgångar kändes alltså för mig som historia. Karlebysonen Jouko Kuha slog världsrekord på hinder i slutet av 1960-talet, men det blev inga medaljer i stortävlingar. En aptitretare var det definitivt.
I offentligheten berättades om Juha Väätäinens satsningar, men det kändes overkligt. En finländare kan inte längre mäta sig med världseliten. Känslan var den samma som den för många är i dag. Visst har vi två hinderlöpare i herrarnas EM-final, men ingen på 5000 meter, ingen på 10000 och ingen på maraton.
Väätäinen visade upp sig relativt sparsamt på hemmaarenorna. Han antydde i alla fall att han var på frammarsch. Och det skulle bli EM på hemmaplan. Inför 10000-metersloppet riktades det största intresset på engelsmannen Dave Bedford som varit i rekordtagen. Bedford som kanske inte är så känd längre var för övrigt prisutdelare i Saarijärvi på midsommardagen.
Under presskonferensen inför milloppet i 1971 lär någon journalist frågat Bedford vad han tror om Väätäinen. Bedford lär då ha ställt motfrågan ”who is Väätäinen”.
Inför en fanatisk hemmapublik skulle han sedan presentera sig på slutvarvet. Väätäinen spurtade i väg med östtysken Jürgen Haase i hasorna. Haase hade ryktet att vara extremt spurtsnabb. Det var Väätäinen som kom först i mål efter en ursinnig kamp.
Av bara farten blev det sedan guld också på 5000 meter. Dörren till en ny storhetstid hade öppnats. Följande år kom Lasse Virén och Pekka Vasala. Deras prestationer var objektivt sett ännu bättre, men då var jag redan beredd och blev inte lika överraskad som då Väätäinen segrade. Efter det vande vi oss vid stora framgångar på idrottsarenorna.
Så klart slås man ibland av misstankarna att det även fanns ett och annat skumt bakom dessa enorma framgångar. Men troligen tävlade vi ungefär på lika villkor som konkurrenterna.
Frågan är om vår långdistanslöpning någon gång kan återta sin position. Svaret är väl ja. För mig är svaret att Väätäinen kunde ta sig upp på prispallen då den inhemska publiken misströstat en lång tid. Varför är det inte möjligt även i dag? EM i Zürich visar att finländsk friidrott tagit ett stort steg framåt. Det är inte bara spjutkastarna som har chans att figurera i finaler.
Herrarnas långdistanslöpning har en bra bit ännu fram till täten. På damsidan ser det redan bra ut. Är vi på väg mot en ny storhetstid? (Tom Johansson)
0
Skrivet av friidrottenidag 13.08.2014
GIF:s Pauli Ruostetsaari är uttagen till nordiska mästerskapen för 19-åringar som hålls under veckoslutet. Han löper 5000 meter. Topi Raitanen från Sjundeå IF är Finlands andra representant i loppet. Finland tävlar mot Sverige, Norge och ett gemensamt lag för Danmark och Island.
SFI är kanske inte så väl representerat i NM som vi börjat vänja oss vid. För GIF är landslagsuppdraget förstås en stor fjäder i hatten. (Tom Johansson)
0
Skrivet av friidrottenidag 11.08.2014
Under veckoslutet tog Pauli Ruostetsaari silver på 5000 meter och brons på 1500 meter i Huittinen där FM för 19-åringar avgjordes. Det var GIF-juniorernas femte och sjätte FM-medalj i år vilket kan jämföras med två bronspengar i fjol.
Pauli har varit flitigt på prispallen. Förutom de två individuella medaljerna nu har han en bronsmedalj från hall-FM, 3000 meter. Han har dessutom en bronsmedalj tillsammans med Joni Virkkala och Juuso Haarala i terräng-FM, lagtävlingen. Tillsammans med Joni och Filiph blev det guld i stafett-FM, 3X800 meter. Inget fyskam saldo!
Förutom medaljerna i juniorklasserna har Jan Kaas och Jan-Anders Backlund plockat hem medaljer i veteranklasserna. En rad bra placeringar har dessutom noterats av GIF-friidrottarna.
Den förhållandevis stora medaljskörden förklaras med både talang och uppoffrande träning. I år hör Pauli och Joni till den äldre årsmodellen i sin träningsklass, Samma gäller också Filiph. Nästa år kan det vara svårt att upprepa årets medaljplaceringar på FM-nivå. Men det gäller att njuta av de uppnådda resultaten nu, och hoppas att utvecklingen fortsätter.
Vi hoppas också att framgångarna okar intresset för friidrott i regionen. Då skolorna startar och det blir skoltävlingar brukar en del söka sig till sportplanen för att kolla läget. Här kunde friidrottsföreningarna kanske nappa på för att få fler att på pröva på olika grenar. (Tom Johansson)
0
Skrivet av friidrottenidag 09.08.2014
Sommarlovet lider mot sitt slut. På måndag återvänder Filiph till Vörå där han påbörjar sitt andra år vid idrottsgymnasiet. Han trivdes bra första året och tror att det också i fortsättningen går bra. I i drottsgymnasiet försöker man kombinera en idrottslig satning med gymnasiestudier. In i veckorna bor Filiph i en lägenhet i närheten av skolan, tillsammans med två andra pojkar. Lägenheten har tre rum plus kök. Det krävs förstås disciplin och ansvarstagande, både då det gäller träning och skolgång.
Från skolans sida erbjuder man möjligheten att hitta balansen. Det är sedan upp till eleverna att ta vara på dessa möjligheter.
På schemat har Filiph två morgonträningar som är en del av skoltiden. Tisdag och torsdag morgon är avdelade för friidrottsträning. Träningen sker i grupp och tränare finns på plats. Måndag och onsdag tränar man i grupp på eftermiddarna. Dessutom blir det träning på egen hand tisdag eftermiddag, torsdag eftermiddag och ibland även fredag morgon. På fredag kväll har GIF en gemensam träning som Filiph deltar i.
Skolan har eget gym, och en löpbana (raksträcka i korriodoren) som är helt ok. I närheten ligger även sportplanen som har allväderbanor. Filiph brukar även löpa i backarna invid hoppbacken som den del av kraftträningen. Norrvalla med bland annat simbassäng är inom bekvämt cykel- eller gångavstånd. Vintertid tränar man i Botniahallen på onsdagkvällar.
Skolan har knutit till sig många goda tränare. Filiph har kanske mest samarbete med Thomas Asp och Tom Andtbacka, båda är meriterade och ansedda tränare. Asp har dessutom en fin karriär på ungefär samma sträckor som Filiph bakom sig.
I Vörå har många idrottande elever samlats från olika håll i landet. Kontakten med andra idrottare är förstås också givande. (Tom Johansson)
0
