cropped tom header

Visa alla inlägg skrivna 2014

Nu följer en viloperiod

Skrivet av friidrottenidag 14.09.2014

Kategorier:
Nu väntar en period med vila efter en lång tävlingssäsong. Viloperioden kommer på flera sätt lämpligt. Filiph har känning av en ond rygg. Det onda är lite svårt att definiera. Under senare tid har det smugit på och är just nu besvärande. För ett par år sedan hade han samma problem. Tålamodet räckte då inte till för att få bort åkomman, utan det blev att börja testa formen så fort det började kännas lite bättre. Det ledde sannolikt till att det onda i ryggen hängde rätt länge med. Baklåren känns nu också strama. Pausen är som sagt välkommen. Om ryggen tillåter startar träningssäsongen om ett par veckor. Någon motivationsbrist lider han i varje fall inte av. Den intensiva tävlingssäsongen har varit sporrande. De förestående dragen upp och ner i konstbacken vid Köukar känns mera lockande än avskräckande. Så småningom blir det också definiera målen för nästa säsong. Det känns som om 200 och 400 meter också nästa år är huvudsträckorna. Satsningen på 200 meter blir sannolikt lite större än i år. Det gäller att förbättra snabbheten. Filiph leker också med tanken att prova på långa häcken, om inte annat så för att förbättra uthålligheten. Resultatmålen återkommer vi till så småningom. Men det är åtminstone klart att några klubbrekord borde ryka nästa säsong. (Tom Johansson)

Liten förbättring på 100 meter

Skrivet av friidrottenidag 13.09.2014

Kategorier:
Det blev en liten putsning av personbästa på 100 meter i S:t Michel. I försöksheatet kom Filiph fjärde på tiden 11,50 i nästan vindstilla förhållanden. Tiden räckte för att ta sig till semifinal. I semifinalen blev det sedan stopp. Tiden var då 11,60, i en motvind på 1,7. Snabbt efter semifinalen löpte han 800 meter. Det blev en femteplats med en tid på över 2,03. Klubbkamraten Pauli Ruostetsaari blev trea i loppet, en dryg sekund snabbare än Filiph. Även om det är trötta ben är Filiph nöjd med sina insatser i skolmästerskapen. Personrekordet på 100 meter var positivt. Nu blir det en paus i friidrottandet. Han är inte anmäld till 400-metersloppet som avgörs på söndag. (Tom Johansson)

Skolmästerskapen återstår

Skrivet av friidrottenidag 11.09.2014

Kategorier:
Säsongens sista tävling står för dörren. Det är Koululiikuntaliittos mästerskap som avgörs i S:t Michel på lördag och söndag. Egentligen är det mera en avrundning på en lång och slitande säsong. Men det är klart att då spikskorna kommer på är det tävling på riktigt. Och det är många kända idrottarnamn som finns bland de förhandsanmälda. Flera namn kan ännu komma eftersom man tillåter efteranmälning. Filiph har valt att inte tävla på sin huvudsträcka, 400 meter, där han säkert skulle ha chanser till en god placering med ett för honom normalt lopp. I stället löper han 100 och 800 meter. På sprintsträckan är han nöjd om han är bland de tio bästa. Skulle det vara tidigare på säsongen skulle sannolikt personbästa på 11,55 ryka. Det har blivit endast ett lopp på 100 meter i år. Det skedde i Åbo i mitten av juni då sommaren kändes som onormalt kall. Det var hafsigt i starten och Filiph kom inte riktigt bra ur blocken. I övrigt var formen vid det tillfället mycket bra. På 800 meter är startfältet inte så stort. Egentligen ska han kunna förbättra sitt personbästa också på denna sträcka. Nuvarande personbästa är från midsommardagen i Saarijärvi, en dag då det var ungefär samma temperaturer som mellan jul och nyår. Filiph löpte i B-heatet. Han öppnade hårt och löpte i praktiken ensam. På andra varvet tog han mycket tid på sig och lyckades inte komma under tvåminutersstrecket. Med bättre disposition av krafterna kan det målet nås, men kanske inte med dagens form. Det blir nu i varje fall ett test inför den nya träningssäsongen, både då det gäller snabbhet och fartuthållighet. (Tom Johansson)

Får man betalt för landskampsuppdrag?

Skrivet av friidrottenidag 07.09.2014

Kategorier:
Nytt foto av Filiph (150x200) T-tröjan får Filiph behålla som minne från den stora upplevelsen. Flera har frågat om en som deltar i ungdomslandskampen får betalt för det. Svaret är att det beror på hur man ser på det hela. Själva upplevelsen är den belöning man får. Ekonomiskt går nog juniorerna back. Idrottsförbundet står för uppehället, hotell och traktering under tre dagar. En försäkring ordnar man också åt idrottarna. Förbundet betalar även en del av resekostnaderna, 90 euro om resorna överstiger 600 kilometer, 70 euro om sträckan är mellan 400 och 600 kilometer och för resor mellan 200 och 400 kilometer är ersättningen 35 euro. Om resan tur och retur understiger 200 euro betalas ingen ersättning. Två fribiljetter till själva landskampen får ungdomarna att dela ut- Idottaren får ett ackrediteringskort som ger fritt inträde. Utrustningen, spikskor, vattenflaska och småplock på stadion är på idrottarens eget ansvar. Förbundet har en stor klädkollektion som idrottarna får välja sin klädsel ur. Efter landskampen samlas kläderna in. En t-tröja med Finlands flagga på bröstet få idrottarna behålla. Indirekt kan det förstås vara även ekonomiskt lönsamt, på sikt. Även om landets stora tidningarna inte engagerar sig i Sverigekampen som tidigare är uppmärksamheten rätt stor. Vår egen tidning var på plats och berättade även om det med lokal anknytning. De finska regiontidningarna som jag tittat på har tydligen tagit den enklaste vägen. Samtliga körde med en allmän grej som till största delen handlade om Antti Ruuskanen. Ungdomslandskamperna behandlades i notisform, om ens det. Yle var på plats under seniorlandskampen. I Sverige sändes båda dagarna direkt. Då Filiph deltog i långa stafetten hade han sin största publik någonsin på läktarna och hur många som helst framför TV-apparaterna i Sverige och Finland. Man kan tänka sig att idrottarnas värde på sponsormarknaden kan växa. Men ingenting kommer per automatik. Svaret på den ursprungliga frågan är att ekonomiskt går det med minus, åtminstone på kort sikt. Men eftersom pengar inte är det enda måttet, inte ens det viktigaste, år det ett stort plus då man beaktar alla faktorer. (Tom Johansson)

Mycket positivt under säsongen

Skrivet av friidrottenidag 06.09.2014

Kategorier:
landskamp Filiph fick låna landslagsdressen förra veckoslutet. Friidrottssäsongen börjar vara över för denna gång. För Filiphs del måste man säga att det gått mycket bra då man beaktar hur ny han är i branschen. Men det är klart att en hel del kan göras bättre. Också ur den synvinkeln har det varit en lärorik säsong. En del av misstagen har han gjort mot bättre vetande. Medvetet har han tävlat rätt mycket för att skaffa sig hårdhet inför kommande duster. Tävlingssäsongen inleddes egentligen redan i mitten av december i Uleåborg för att lite testa hur höstens träningsperiod bitit. Det blev en hel del halltävlingar under vintern. I mitten av februari var formen mycket bra och i hård konkurrens blev det FM-guld på 300 meter och nytt SFI-rekord. Efter det försvann den vassaste formen. Träningsäsongen fortsatte utan några större avbräck. Några förkylningar, men inga skador. Utomhussäsongen blev därmed också lovande. Resultatmålen nåddes redan under försommaren. Då blev det också trängsel i tävlingskalendern. Världsungdomsspelen i Göteborg var inprickad som ett av de stora målen. Veckan senare skulle stafett-FM avgöras och där var det i första hand 800 meter som gällde. Det blev en avvägning mellan de egna sträckorna 200 och 400 meter samt stafettlagets 800 meter. Resultatet var bra i båda dessa huvudtävlingar, men efter det lyckades Filiph inte få till den allra bästa formen. Tävlingarna efter det har visserligen gått bra, inga underprestationer, men heller inga riktiga fullträffar. FM-silver på huvudsträckan och landslagsuppdrag har det räckt till. Sverigekampen är dessutom den erfarenhet som kanske känns allra bäst. Nästa år är det 19-åringarnas EM i Sverige. Det är kanske en utopisk tanke, men ifall utvecklingen fortsätter i samma takt som i år finns en liten, liten chans att få till en tid på 400 meter som kan ge en biljett. Detta bara som en liten tankelek. Ännu återstår Koululiikuntaliittos mästerskap i S:t Michel. Filiph har tänkt att han löper 100 meter och 800 meter för att lite testa hur det fungerar på sträckorna utanför den egentliga repertoaren. (Tom Johansson) Stafett dm Stafettguld Stafettguldet är också en av höjdpunkterna.

Litet gäng med många medaljer

Skrivet av friidrottenidag 05.09.2014

Kategorier:
GIF-medalj (300x225) Fr.v. Joni Virkkala, Juuso Haarala, Pauli Ruostetsaari, Filiph Johansson, Jan Kaas och Jan-Anders Backlund har skördat lagrar under året. Vi bordet tränaren Håkan Prest-   Gamlakarleby IF hör inte till de största föreningarna i landet. Antalet som tävlar i de nationella mästerskapen är sist och slutligen få. I till exempel juniorernas FM hade GIF endast fyra deltagare. I Kotka tävlade Nathalie Westman bland 16-åringarna och Filiph bland 17-åringarna. Pauli Ruostetsaari och Joni Virkkala var våra enda representanter i 19-åringarnas FM i Huittinen, Mot den bakgrunden har utdelningen varit fenomenalt bra, om jag räknat rätt 16 FM-medaljer för föreningen. På fredagkväll ordnade hade man medaljkaffe. GIF-ordförande Jana Holm tackade medaljörerna och hoppades att traditionen med medaljkaffe ska bli ett årligt evenemang. Hon påminde också om att det kan komma svackor, men att det är till för att övervinnas och erfarenheter som man kan ta med sig och ha nytta av i framtiden. Att en förenings idrottare hävdar sig på större arenor borde kunna vara en sporre för de som har intresse att pröva på olika idrottsformer. Ingenting kommer gratis, men ingenting är heller omöjligt. Vi får hoppas att fler unga väljer att komma med i GIF:s verksamhet. Oberoende av vilken idrott som man ägnar sig åt kan GIF bidra med något positivt i träningsväg. Friidrottens stora fördel är att den erbjuder många olika grenar. Man behöver inte vara trådsmal långdistansare. Det finns plats för löpare, men också för kastare och hoppare. Vi har en bra idrottsplan där man har tillgång till i princip alla redskap som finns. I rekryteringen är skolan viktig. Skoltävlingarna kan kanske inspirera någon att söka sig till träningarna som så småningom återupptas. (Tom Johansson) FM-medaljskörden 2014: Guld individuellt 5. (Juuso Haarala skidåkning 20 km klassisk stil, Filiph Johansson 300 meter inomhus M17, Jan Kaas 3000 meter inomhus klassen över 30 år, Jan-Anders Backlund 800 meter och 1500 meter inomhus klassen över 35 år. Guld i lagtävling 1. 3X800 meter klassen M19 (Joni Virkkala, Pauli Ruostetsaari, Filiph Johansson). Silver individuellt 6: Juuso Haarala skidor 10 km klassisk stil, Pauli Ruostetsaari 5000 meter M19, Filiph Johansson 400 meter M17, Jan-Anders Backlund 1500 meter ö. 35 år, Jan Kaas 10000 meter ö. 30 år utomhus och 1500 meter ö. 30 år inomhus. Brons individuellt 3: Juuso Haarala skidor sprint, Pauli Ruostetsaari 1500 meter M19, 3000 meter inomhus M19. Brons lagtävling 1: Terränglöpning (Pauli Ruostetsaari, Juuso Haarala, Joni Virkkala).

Toppenveckoslut på stadion

Skrivet av friidrottenidag 01.09.2014

Kategorier:
DSCN2228 (75x100) (75x100) (2) (75x100)DSCN2203 (200x150) Filiph trött men nöjd. Monika och Tom är också nöjda. Sverigekampen blev den upplevelse som Filiph drömt om i ett års tid. Idrottsligt gick det riktigt bra. Han kom tvåa i det individuella loppet, en tiondel av sekunden efter Julius Uutela. Filiph valde att öppna lite lugnare denna gång. Det gjorde att han hade krafter kvar på upploppet och kämpade till och med om grensegern. Finländsk dubbelseger smakar i varje fall bra. Att tiden blev över 50 sekunder, 50,10 grämer inte så mycket. Banan är inte den bästa och det är sent på en slitsam säsong. Upplevelsen att få tävla för Finland på Olympiastadion är obetalbar. Det blev många nya bekantskaper. Att få vara med i dessa sammanhang ger en dos självförtroende. Filiph tycker att han kände sig bekväm i rollen. När han gick ner i startblocken tänkte han att det här kan sluta hur som helst. De svenska konkurrenterna hade sämre statistiktider än finländarna. Å andra sidan var de betydligt större och man kan aldrig veta hur bra de är just nu. Filiph räknade med att han kan bli sist i heatet, men att en seger också kan vara möjlig. Långa stafetten löptes samtidigt som det finländska spjutherrarna fick stadion att koka. För en ung pojke kan idrottsupplevelsen knappast bli bättre. Även om det handlade om årets höjdpunkt blev det en del slarv med rutinerna. Hans "diamant" i örat glömdes hemma. Han hann inte klippa håret som han tagit som vana inför de större tävlingarna. Dessutom hade han räknat med att få innerbanan, istället blev det att löpa längst ut. Nåja. Det gick bra än då. Och nu är det inte mycket kvar av tävlingssäsongen. Eventuellt blir det de nationella skolmästerskapen. Filiph hade även tänkt testa långa häcken i Åbo på söndag. De planerna skrinläggs sannolikt. Det har varit så mycket rantande på vägarna den senaste tiden. (Tom Johansson)

Spänningen stiger inför landskampen

Skrivet av friidrottenidag 28.08.2014

Kategorier:
Ännu är det lugnt, men när lördag eftermiddag närmar sig ökar säkert pressen. Landskampsuppdraget känns alltjämt overkligt. Det är svårt att inse att drömmen om att nomineras till laget uppfyllts. Filiph kom hem från Vörå på eftermiddagen. I morgon, fredag, stiger han på tåget som ska vara framme i Helsingfors kl. 11.30. Torsdag kväll gick åt till att packa ner sakerna och att följa med Diamantligan på TV. Han hoppas att formen är god då det drar i hop sig. Lite ovisst är det i varje fall. I onsdags var det snabbhetsträningar på sportplanen i Vörå. Det kändes rätt bra, men ändå inte toppenbra. Någon panik är det i varje fall inte fråga om. I dag, torsdag, var det lätt träning i hemknutarna. Om man ser på statistiktiderna borde de finländska kvartmilarna kunna hävda sig mot sina svenska konkurrenter. Men vi är nu långt in i säsongen och det är svårt att säga hur formen utvecklats för de olika löparna. Kämpaglöden är i alla fall för Filiphs del på topp. (Tom Johansson)

Otroligt veckoslut för SFI

Skrivet av friidrottenidag 27.08.2014

Kategorier:
SFI hade ett osannolikt framgångsrikt veckoslut. Fyra årgångar tävlade i Kotka respektive Reso. Saldot blev 88 medaljer. I klasserna 16 och 17 år blev det sammanlagt 44 medaljer. I klasserna för 14- och 15-åringar blev det 27 individuella och 17 lagmedaljer. Då vi lägger till att SFI i stafett-FM tog 25 medaljer kan man konstatera att förbundstränaren Kjell Krook måste vara nöjd då han nu lämnar över stafettpinnen till Petra Stenman. Vi får hoppas att många av dessa juniorer tar steget upp till senioridrotten och får en ärlig chans att satsa på en idrottskarriär. Någon automatik finns knappast i den utvecklingen. Det krävs stora uppoffringar. Få friidrottare har möjlighet att leva på sin idrott, och ännu färre kan göra sig ekonomiskt oberoende med sin idrott. Att ha en elitsatsning jämsides med en civil karriär är en svår ekvation. Om Finland vill ha framgångsrika idrottare även i framtiden krävs det satsningar även från samhällets sida. Vi kan inte helt förlita oss på att privata näringslivet väljer att satsa på friidrotten. Konkurrensen om sponsorpengarna är hård. Ett företag som har samarbetsförhandlingar kan inte gärna stoltsera med att satsa pengar på sponsorkontrakt. Det är klart att offentliga sektorn också har sparkurer. Att i det klimatet anslå pengar för toppidrott är inte så lätt. Det kan bara ske med motiveringen att man vill sporra medborgarna till sunda levnadsbanor som på sikt förbättrar och förlänger arbetsförmågan och i förlängningen gynnar samhällsekonomin. Tyvärr har idrotten i bland förverkat sitt förtroende. Det har varit för många skandaler. Idrotten uppfattas inte till alla delar som sund, snarare tvärtom. I jakten på de stora pengarna har en del idrottare förfallit åt fusk. Det har lett till personliga tragedier, men också till att hela idrottsrörelsen har svårare att övertyga sponsorerna. Frågan som många föräldrar ställer sig är om man ska uppmuntra sina barn att satsa på en idrottskarriär eller om det är vettigare att bygga upp en civil karriär där sannolikheten att kunna försörja sig är betydligt större. (Tom Johansson)

Biljetterna fixade

Skrivet av friidrottenidag 26.08.2014

Kategorier:
Det har blivit många timmar på landsvägen på senare tid, inte enbart för friidrottens skull. Inom familjen har vi diskuterat hur vi ska göra med Sverigekampen. Beslutet var ändå rätt enkelt. Hela familjen på sex personer befinner sig enligt planerna på Olympiastadion på lördag och söndag. Biljetterna fixades i kväll. Vi tänkte att det kan vara ett unikt tillfälle, att en familjemedlem tävlar i landskampen mot Sverige. Ifall det blir flera gånger är det i så fall som senior. Som det nu ser ut är den finländska standarden på Filiphs sträckor på god väg uppåt. En lång rad unga löpare kämpar om representationsuppdragen. För Filiphs del börjar även förberedelserna vara klara. Han åker med tåg till Helsingfors på fredag morgon, är framme 11.30 om VR lyckas hålla tidtabellen. Laget samlas i hotell Presidentti klockan 12. Han har även valt kläder som friidrottsförbundet lånar ut till lagmedlemmarna. Nu gäller det att hålla sig frisk och hoppas på att formen är god då startskottet för 400-meterslöparna går. (Tom Johansson)