Visa alla inlägg skrivna 2019
Fokus på snabbhet och styrka
I fjol inledde Filiph sin utesäsong i holländska Lisse.
Träningen kommer nu in i en ny fas. Nu målet att börja slipa tävlingsformen. Det innebär kortare och hårdare drag i färre serier. Denna delen av träningsperioden gillar Filiph. Det är hård fart i dragen. De längre dragen som han haft hittills kan vara nästintill smärtsamma.
Filiph tycker att träningsperioden hittills gott bra och han känner sig rätt bra i skick. Hallsäsongen antyder också att nivån höjts en aning. Nu är träningsförhållandena också bra. Vägarna är torra och det är hyfsat varmt. Då han dessutom har tillgång till Botniahallen har han valt att träna här i stället för ett utlandsläger.
Som bäst planerar han sitt tävlingsprogram. I det ingår sannolikt ett par utländska tävlingar under den tidiga säsongen för att hitta tävlingsfarten. Oordegem i Belgien har han tidigare varit besökt ett par gånger och de högklassiga tävlingarna där känns lockande också i år. Han tittar även på den holländska tävlingskalendern. Ifjol tävlade han i Lisse. (Tom Johansson)
Friidrotten intresserar, trots allt
Friidrotten kan kännas gammalmodig och avslagen. De stora framgångarna uteblir eller kommer mycket sällan för Finland. Men intresset för friidrotten är större än de flesta kanske tror. Friidrott är faktiskt den idrottsform som finländarna tycker att är intressant. Det är bara ishockey som ligger före friidrotten. Sponsor Insight har pejlat intresset för olika idrottsgrenar 14 gånger. Resultatet från den färskaste mätningen publicerades nyligen. Den visar att friidrotten till och med knappat in på ishockeyn. 42 procent av de tillfråga de säger sig vara mycket eller ganska intresserade av friidrott. Ishockeyn gillas av 45 procent.
Uppgifterna är både glädjande och överraskande. Den finländska friidrotten fick klä sig i säck och aska senaste säsong efter de uteblivna framgångarna i EM. Men finländarna är tydligen lojala och lider med friidrottarna. Så ska det förstås vara. En supporter överger inte sina "krigare", i synnerhet inte i motgång. En gammal hållbar sanning är att supporterskap till 90 procent är lidande. På så sätt blir framgångarna också sötare i smaken.
Det hoppingivande med åsiktsmätningen är att den utförs av ett företag som forskar inom sponsorering och kommunikation. Ifall åsiktsmätningen och intresset för att sponsorera sammanfaller borde friidrotten ha ett bra läge. Det känns som om sponsorpengarna ofta kanaliseras till idrotter med betydligt mindre folklig förankring.
Hur är det då möjligt att friidrotten lyckats behålla intresset hos finländarna? Kulturarvet är säkert en viktig del av svaret. Friidrotten var en viktig del då Finland blev självständigt. En nationell självkänsla kunde skapas och förstärkas i takt med att de finländska friidrottarna dominerade på både små och stora arenor.
Man kan anta att friidrottsintresset i dag inte bara är kanaliserat till de inhemska utövarna. De internationella megastjärnorna ger ett stänkt av glans även åt de nationella idrottarna.
Friidrotten har även fördelen av att vara mångsidig. Man erbjuder många olika grenar som kräver olika förutsättningar.
Speciellt som TV-sport fungerar friidrotten bra. Fjolårets Sverigekamp intresserade åtminstone TV-tittarna. Förta dagen hade sändningen 768.000 tittare och följande dag var tittarsiffran 789.000.(Tom Johansson)
Bra läger i Torremolinos
Idrottsanläggningen i Torremolinos erbjöd bra träningsförutsättningar.
Filiph är nöjd med de drygt två veckor han tillbringade i Toremolinos. På lördag kväll anlände han till Karleby med sina våta gator och vägar. Träningsförhållandena är här nu usla, ifall man ska träna utomhus. Därför är han glad över att ha kunnat vistas i cirka 20 graders värme sedan. Det blev två träningspass nästan varje dag.
Det blev grundträning, att träna grundsnabbhet, grunduthållighet och styrka. Han bodde i hotellet Roc Lago Rojo. Därifrån var det cirka två kilomter till sportplanen. Arenan har Mondo-banor och bredvid sportplanen finns ett bra gym.
Han var ensam på träningsresan. Det har både för- och nackdelar. Fördelen är att man kan ha sin egen tidtabell. Den mesta tiden gick till träning och vila, och mellan varven frukost, lunch och middag. En del studier hann han även med. Till nackdelarna hör att det skulle ha varit sporrande med sparring under träningspassen. En idrottsintresserad medelålders man från Kuopio kom ofta till planen och kunde även diskutera träningsfrågor. I regionen lär cirka 20.000 finländare vistas under delar av året. Malaga-regionen har totalt cirka en miljon invånare. I Torremolinos är det i varje fall lugnt.
Träningsveckorna kändes hur som helst bra. Målet är att fortsättningsvis förbättra snabbheten och hitta den avslappnade löpningen. Hittills har löpningen ofta störts av att han spänner sig för mycket istället för att det hela ska rulla på.
Nu är det Vasa, med studier och träning som gäller. Filiph hoppas att våren snart ska komma och torka upp vägarna och ge träningsmöjligheter utomhus. (Tom Johansson)
Idrottsstadion i Torremolinos blev bekant under veckorna.
Det har gått inflation i FM-medaljer
Inomhus-FM för juniorer väckte en del frågor om upplägget. I princip har jag en konservativ syn på tävlingskoncept. Det är patetiskt med förändringar för förändringarnas skull. Men det är trots allt lite sorgligt att vi har tävlingar med FM-status där man i vissa grenar knappt lyckas dela ut samtliga medaljer. Det har gått inflation i FM-medaljerna och det undergräver intresset för friidrotten som ändå ska höra till de stora idrotterna i landet.
Någon lösning på dilemmat har jag förstås inte. Man kan inte utestänga vissa grenar för att intresset ett år är lamt. Men kanske det skulle vara en idé att man ska ha ett minimiantal deltagare för att en gren skulle ha FM-status. Under hallsäsongen accentueras detta problem och klassen under 22 år är kanske värst utsatt. Många friidrottare väljer att helt stå över inomhustävlingarna, beroende på olika orsaker. Skaderisken är en av dessa orsaker, andra klarar inte av inomhusluften och så vidare.
Men även tidtabellen för tävlingarna kunde ses över. Nivån på till exempel pojkarnas 200 meter är överlag jämförelsevis bra. I inomhus-FM har man försök mitt i dan och final som sista gren. Det blir en lång dag för finalisterna och många väljer att avstå när det gäller. I praktiken blir startfältet onödigt tunt.
Nåja, slut på det gnället. Filiph är som bäst i Torremolinos och berättar att det fungerar bra. Han har kunnat träna redan en vecka i cirka 20-gradig värme. Det handlar om grundperiodsträningar. Han stannar där ännu en dryg vecka och hoppas att förhållandena fortsättningsvis är bra och att kroppen pallar för träningen.
En positiv nyhet för den finländska friidrotten är också Jyväskylän Kenttäurheilijats satsning på ett elitteam. JKU är landets ledande förening och har valt tolv idrottare till teamet. Siktet är inställt på internationella mästerskap. (Tom Johansson)
Nya tag efter positiv hallsäsong
Filiph lämnar nu de isiga gatorna bakom sig för några veckor.
Hallsäsongen är över för Filiphs del. Speciellt 400 meter gick bra och nya personbästa såg dagens ljus. Om man ser på statistiktiderna var 400-metersloppet i Jyväskylä det bästa. Tiden 49.07 klockades på 200-metersbana. Lite snabbare löpte han i Tammerfors på 300-metersbana och senare i Kuopio där han i hall-FM noterades för 48,79. Det finns en tabell hur man omvandlar tiderna. Denna tabell används bland annat då man gör rankningen inför FM-tävlingar. Den officiella banan inomhus är 200 meter. Tider som presterats på den banan är den som räknas. Om man löpt 400 meter på en längre bana adderar man till 0,58 sekunder vid rankningen. På så sätt var Filiphs tid i Jyväskylä den som rankades högst.
Som sagt gick hallsäsongen helt bra, förutom början och slutet. Han inledde i Botnia Junior Games i slutet av januari. Säsongen började dock med en tjuvstart på 60 meter med diskvalificering som följd. Därmed blev det inget kvitto på hur snabbheten räcker till på den sträckan.
Hallsäsongen avslutades i söndags med 200 meter i ungdomarnas hall-FM. Löpningen gick trögt och tiden 22.52 är ingen riktig höjdare. Men det är ingen panik. Utvecklingen har gått i rätt riktning.
Nu gäller det att ta nya tag och på bästa sätt förvalta det som han byggt upp under träningssäsongen hittills. På fredag reser han till Malaga för att träna i drygt två veckor. Det handlar om i första hand grunduthållning. På programmet finns bland annat intervaller, backlöpning och hopp. Väderleksprognosen ser lovande ut, åtminstone för de första dagarna. (Tom Johansson)
Lite för långsam öppning, men räckte för FM-silver
Det blev karriärens elfte FM-medalj för Filiph då han kom in på en andra plats på 400 meter i hall-FM för ungdomar. Silvermedaljen knep han med tiden 49,09 mot 49,07 för segraren Ilari Ryyppö.
Efter loppet var Filiph lite besviken. Det taktiska upplägget lyckades inte riktigt helt ut. Denna gång blev det en för långsam öppning. Han kom in på upploppet som trea. Han segade sig sig upp, men kom inte riktigt i fatt Ryyppö.
Ungdomarnas hall-FM avgörs i Joensuu på en 325 meter lång bana. För Filiph avslutas hallsäsongen i morgon då han tävlar på 200 meter. Det finns en chans att komma till final, men knappast så mycket mera. Toppformen är sannolikt passerad. Nu gäller det att ladda om.
I början av mars åker han till Spanien för några veckors träning. Siktet är förstås inställt på somarens drabbningar. (Tom Johansson)
Halvbra lopp andra dagen av hall-FM
Det blev ett 200-meterslopp och en stafettetapp på 337 meter för Filiph då hall-FM fortsatte i Kuopio. I försöket på 200 meter fick han tiden 22.39, vilket räckte till för en tolfte plats i sammandraget.
Han tyckte att benen var förhållandevis pigga och är nöjd med dagen. Öppningen i loppet var helt bra. Banan i Kuopio är ändå lite svårsprungen i och med att kurvorna är branta. Han fick inte stegen att fungera i kurvorna.
GIF deltog även i stafetten på 4x337 meter. Filiph löpte första sträckan och tyckte det rullande på hyfsat bra. Joni Virkkala som ett par timmar före löpt 800 meter tog över stafettpinnen och gav den vidare till Pauli Ruostetsaari. Väinö Venetjoki löpte ankarsträckan. GIF blev tionde i stafetten.
Det återstår nu att se hur mycket de senaste veckosluten slitit på kroppen. Filiph har i varje fall för avsikt att delta i junior-FM nästa veckoslut. Också då är det en lång resa. Tävlingarna avgörs i Joensuu. (Tom Johansson)
Filiph fjärde i hall-FM på 48,79
Filiph bättrade på såväl sin bästa placering i seniorklassen som sitt personbästa inomhus då hall-FM började i Kuopio i dag. Han hängde länge med i medaljstriden, men fick ge sig på sluttampen. Träningskamraten Christoffer Envall vann den rekordjämna medaljkampen i 400-metersloppet på samma tid som Erik Back, 48,38. Trean Markus Teijula kom i mål en hundradel senare.
Det var i varje fall tredje tävlingen i rad som Filiph förbättrade sitt personrekord på inomhusbana. Han gick in i säsongen med ett personbästa på 49,41 på kortbana och 49,49 på lång bana. Nu ligger rekorden på 49,07 respektive 48,79.
Filiph är förstås nöjd med att han lyckas kapa bort hundradelar av personliga rekordet. Det visar att träningen inte är förgäves. Ifall kroppen håller så att han kan fullfölja sitt träningsprogram ska utomhusrekorden också så småningom ryka. I år är han lite bättre än vanligt förberedd för hallssäsongen, men det är förstås arenasäsongen som är huvudmålet.
Hall-FM fortsätter för Filiphs del med 200 meter på söndag. Här är utsikterna för att få en framskjutens placering lite sämre. Han hoppas i varje fall kunna göra en hyfsad tid i försöket.
GIF har också ett stafettlag i elden i morgon, fyra gånger ett varv (337 meter).
Nästa veckoslut är det ungdoms-FM i Joensuu. Filiph har anmält sig på såväl 200 som 400 meter. Det är då sista hallmästerskapen i juniorklasserna. (Tom Johansson)
Seger i Tammerfors på 48,98
Filiph tar sig i mål med god marginal till konkurrenterna.
Det blev ett nytt personbästa igen för Filiph då han segrade på 400 meter i den nationella tävlingen i Tammerfors i lördags. Tiden var 48,98 och gäller nu som personbästa inomhus på lång bana, bana över 200 meter. Hans tidigare rekord var 49,49 och var så gammalt som från februari 2015. Hall-FM avgjordes då i Pirkka-hallen som har en 300-metersbana.
Han fick ett rätt jämnt lopp. Inledningen blev kanske lite för långsam, men å andra sidan höll han i hop loppet bra in i mål. Även om det blev personligt rekord tycker han inte att löpningen fungerade helt bra. Kroppen svarade inte som den borde, utan han kände sig lite orkeslös och höll på att misströsta halvvägs mot mål.
För Filiph var det lite ovanligt att stå som slutsegrare i en tävling. Han kommer inte på rak arm på när han senast vann en tävling. Något kvallopp har han nog vunnit. Även om idrott ytterst handlar om att vinna finns många glädjeämnen också på väg dit. Löparna söker gärna upp ett hårt motstånd och i de tävlingarna är bara en på översta pallen. Men även andra kan vara nöjda då de presterat på den egna nivån.
I Tammerfors saknades den vassaste nationella toppen eftersom det är landskamp i Oslo. Vi får även komma i håg att alla inte tävlar under hallsäsongen och en del av kvartmilarna tävlar mera på de kortare distanserna. Motståndet höll ändå en god nationell klass och antalet deltagare var hyfsat bra. Tävlingen avgjordes i tre heat med sex löpare i vardera, alltså 18 löpare deltog i tävlingen.
Som en kuriositet kan nämnas att Filiph i lördags tog sig upp till toppen i landets statistik på 400 meter, lång bana. Alltid något. (Tom Johansson)
Nytt personbästa i Hipposhallen
Filiph är nöjd med sin insats även om det fanns bud på en ännu bättre placering.
Filiphs säsongsdebut på 400 meter gick relativt bra. Han sänkte sitt inhomhusrekord till 49,07. Det räckte till en tredje plats i ett med finländska mått mätt högklassigt 400-meterslopp. Tävlingen blev samtidigt något av en uttagning till den nordiska inomhuslandskampen i Oslo. Loppet i Jyväskylä vanns klart av Erik Back på 48,58.
Kampen om andra platsen var jämn. Tvåan Christoffer Envall och trean Filiph hade samma tid och placeringen avgjordes på tusendelarna. Medaljtrion toppar nu klart den inhemska statistiken.
Filiph var nöjd över att vi trotsade vädervarningarna och körde till Jyväskylä i ett ovanligt dåligt bilföre. Han startade på bana två med Envall och Back utanför sig. På 200-metersbana löper man på gemensam bana andra varvet. Det har då en viss betydelse hur löparna lyckas positionera sig då de kommer ur den andra kurvan och in på den gemensamma banan. Den som är bakom hamnar i något skede att byta bana om han ska ta sig förbi.
Filiph höll sig väl framme i den andra kurvan och hade bra position. Back lät sig inte överraskas utan tog snart hand om kommandot och kunde ohotad skära mållinjen. Filiph hade länge en prenumeration på andra platsen, men Envall hade en bättre målgång.
För Filiphs del betyder detta sannolikt att det inte blir någon nordisk landskamp. Han ser ser i stället om efter en annan tävling för nästa veckoslut. Det väger mellan Kuortane och Tammerfors som båda har 400 meter på programmet. (Tom Johansson)