Visa alla inlägg skrivna 2021
Den positiva utvecklingen ska fortsätta med hjälp av hårdare träning
GIF hade även ett lag på den stafetten (DMR, 4000 meter), Joni Virkkala skickar i väg Filiph på andra sträckan som är på 400 meter. (Foto: Seppo Järvelä)
Filiphs grundträningsperiod är i full gång. Träningen är hårdare än under tidigare år. Målet är att bygga upp konditionen så att den goda resultatutvecklingen han hade i somras kan fortsätta. Fokus ligger nu på att förbättra den maximala syreupptagningen, Vo2. Snabbheten och styrkan ska också förbättras. Det förnyade träningsupplägget leder förhoppningsvis till att tiondelar skalas bort från sluttiderna.
Grundträningen pågår till månadsskiftet november-december. Efter det blir det mera effekt i träningen. Filiph planerar att ha en kort inomhussäsong, ett par tävlingar före hall-FM som ordnas i Kuopio. Inomhustävlingarna ges dock ingen stor prioritet. Eventuellt blir det också ett 800-meterslopp efter en paus på några år.
Den gångna säsongen var på många sätt bra. Filiph nådde sina mål. Han bättrade på sina personliga rekord på alla distanser. Det blev äntligen FM-medalj i seniorklassen och medverkan i Sverigekampen. För Filiphs del blev det en lam insats i landskampen, men det var ändå en positiv och minnesvärd upplevelse.
Den tuffare träningen har kroppen klarat bra hittills. Men en viss trötthet känner han att de många engagemangen utanför den egna träningen medför. Han hoppas att han så småningom når en balans i vardagen, hård fysisk träning och lämplig mängd andra givande uppdrag. Det handlar om att helheten fungerar och att energin inte läcker ut i onödan.
För GIF var den gångna säsongen mycket lyckad. Föreningen avancerar i den inhemska rankningen. Det finns möjlighet att denna utveckling kan fortsätta. Flera lovande juniorer börjar visa framfötterna. Med tålamod och målmedveten träning finns förutsättningarna där.
Då en förening har en livlig verksamhet ökar trycket på ekonomin. Coronapandemin har bidragit till att GIF inte fått in pengar som under normala år. Ärevarvet som är viktigt för föreningen kunde ordnas först i oktober. Till all lycka gick det bra, målet att få i hop 10.000 euro uppnåddes med marginal. För närvarande ligger man till och med en bra bit över 12.000 euro. Det är både idrottarna och ledarna mycket tacksamma över. (Tom Johansson)
Första medaljen på seniornivå, trägen vinner. Sverigekampen nästa
Äntligen medalj för Filiph! (Foto: Maisa Järvelä)
Talesättet trägen vinner passar bra in på 400-metersfinalen i lördags. Filiph vann inte loppet, men lyckades ta sin första FM-medalj i seniorklassen. Erik Back, HIFK, som på många sätt haft en liknande utvecklingskurva som Filiph steg för första gången upp på högsta pallen i Kalevaspelen. Guldet i den nionde finalen är honom väl unnat. Back har länge hört till den absoluta landseliten, men har inte tidigare vunnit i Kalevaspelen.
Filiphs uthållighet belönades också till slut med en efterlängtad medalj. Det var femte FM-finalen på raken. Han har för övrigt deltagit i alla seniormästerskap sedan han var 17 år, både inomhus och utomhus. I juniorklasserna blev det medalj varje år.
Känslan nu kan jämföras med FM för 16-åringar i Åbo år 2013. Helt ny i branschen och osäker på vilken idrott han skulle satsa på tog han en bronspeng på 300 meter. Det var gnistan som på allvar tände intresset för en löparkarriär. Han övergav fotbollen och inriktade sig på långsprint. Utvecklingen var då snabb. År 2014 blev ett bra år för honom. FM guld i hall-FM på 300 meter och SFI-rekordet 35,60 var en inspirerande början på friidrottskarriären. Som 22-åring tog han i sitt sista junior-FM blev det också en guldpeng på 400 meter.
I sitt 107:e 400 meterslopp kom den första medaljen i Kalevaspelen. Han är glad över att det lyckades denna gång. Hans lopp var dock inget vidare, vilket tiden 48,29 också antyder. Även med sin erfarenhet i bagaget blev det för mycket stress mellan 100 och 250 meter. Vid 300 meter var han i takt med sin tidsplan. Löpningen blev ändå inte tillräckligt avslappnad under de sista 100 metrarna. På TV-bilden såg det ut som om han kom bra på slutet, men det beror i hög grad på att mjölksyran bromsade in de flesta av konkurrenterna ännu kraftigare. Segraren Back gjorde sitt eget lopp och hade krafter kvar på målrakan. För ”hemmastudion” uppfattades loppet som bra TV-underhållning, dessutom med lyckligt slut. En medalj har funnits på önskelistan. En omläggning av träningen tror Filiph att är en betydande faktor bakom medaljen. Han har under sommaren tränat mera mängd än under tidigare somrar och det har hjälpt honom.
Medaljen i Kalevaspelen ger också Filiph en plats i Finlands lag i Sverigekampen. Han har fått besked att han är uttagen för 400 meter och långa stafetten.
För GIF har Kalevaspelen i Tammerfors varit en riktig framgångssaga. Det började med ett övertygande millopp av Nina Chydenius som hon sedan följde upp med en bronsmedalj på 5000 meter Att Joni Virkkala tog plats i 800-metersfinalen var en bedrift. I finalen löpte han in som sjua. (Tom Johansson)
Förutom ära och berömmelse blev en medalj och en Mumin-mugg belöningen.
Rekordputsning också på 400 meter, 47,59 i Åbo
Det var glada miner i Åbo efter rekordförbättringen på 400 meter. (Foto: Joni Virkkala)
Filiph har nu förbättrat sina rekord på alla sina distanser. I onsdags stod banvarvet i tur. På Paavo Nurmi Stadion i Åbo avverkade han varvet på 47,59. Det var en putsning av personliga rekordet med 30/100. Tiden gör honom till trea i den inhemska årsstatistiken. Segraren i Åbo, Jonni Blomqvist, är tvåa med tiden 47,54. Nämnas kan att Tuomas Lehtonen var trea i Åbo-loppet med tiden 47,60 vilket berättigar till en fjärde plats i statistiken. Viljami Kaasalainen är statistiketta med 47,48 som han noterade i Äänikoski för en tid sedan.
Filiph är givetvis nöjd med loppet. Flera faktorer ligger bakom förbättringen. En omändring i träningen är en viktig del. Då han förut tagit lugnare med träningen under tävlingssäsongen har han nu tränat hårdare. Naturligtvis tar han lugnt dagen före tävling, men i övrigt är det mera träning sommartid än under tidigare år. Det tidigare konceptet passar inte riktigt för Filiph. Han fungerar bättre då "on-knappen" hela tiden är intryckt. Att vila sig i form fungerar sämre för honom.
En bra fartfördelning bidrog även till rekordtiden. Denna del har varit problematisk för honom. Att han löpt på de yttre banorna har gjort att han inte får någon hjälp med farthållningen av medtävlarna. Också i onsdagens lopp hade han ytterbanan, men han var denna gång mera förberedd på det eftersom hans tidigare årsbästa indikerade på att det skulle bli så. På den första 200-metern noterades han för ungefär 22,9. Vid 300 meter klockades han för 34,7. Det betyder att sista hundringen gick på cirka 12,9. Skillnaden mellan första och andra halvan av loppet var under två sekunder.
Den tredje faktorn som bidrog var ett gott självförtroende. Till det bidrar rekordputsningarna på de kortare distanserna. Snabbheten har förbättrats. De nya spikskorna i kolfiber har troligen också en andel, åtminstone kan de förstärka självförtroendet. "Monsterskorna" har väckt en hel del uppmärksamhet i olika diskussioner. Filiph har sänkt sina rekord på de kortare distanserna med traditionella spikskor. I Åbo hade de uppmärksammade skorna. Hur stor andel spikskorna har kan knappast någon säga, inte heller på vilket sätt de påverkar löpningen.
Nivån på de finländska 400-meterslöparna har varit ett kärt samtalsämne redan länge. En hånfull diskussion triggades i gång av Karsten Warholms fantomlopp på 400 meter häck. Han ligger långt före de finländska kvartmilarna utan häckar. Man glömmer lätt att samma situation gäller i de flesta länder. I Norden finns väl för tillfället ingen 400-meterslöpare som kan matcha Warholms tider med häckar.
De aktiva själva är förstås medvetna om hur deras nivå är i förhållande till världseliten. Man ska då komma i håg att det är en populär sträcka som man satsar på i hela världen. Konkurrensen är stenhård. Vilka är då de finländska löparnas utgångsläge. De kan inte leva på sin löpning. De studerar eller jobbar och idrotten inte den totala satsning som skulle behövas för att komma nära världstopparna. Uppbackningen från förbundet är kanske inte heller den bästa. Det är undantag att 400 finns med på tävlingsprogrammet i de inhemska GP-tävlingarna. De får hålla till i tävlingar med mindre medial uppmärksamhet.
Om 400-meter är ett sorgebarn inom finländsk friidrott är det inte ensamt, vilket förstås inte är någon tröst. (Tom Johansson)
Det blev ett högklassigt lopp med finländska mått mätt.
Filiph snyggade till sina rekord i Lappo
Filiph löpte i B-heatet, medvinden var 0,3.
Det blev två personliga rekord för Filiph då han i Lappo återupptog tävlandet efter en kort träningsperiod. På 100 meter sänkte han sitt rekord till 10,91. Efter en lite trög inledning fick han upp farten bra och segrade i sitt heat. Det är sällan han löper 100 meter och han var nu för andra gången under 11 sekunder. Det var samtidigt en putsning av hans tidigare klubbrekord som löd på 10,98 och som hann bli ett par år gammalt.
På 200 meter förbättrade Filiph sitt rekord från SFIM i Närpes till 21,69. Förhållandena var superbra. Arrangörerna lovade på förhand medvind och det löftet infriades. Vinden var +1,1 vilket betyder att noteringen är statistikduglig. I det namnkunniga fältet blev han trea. Samuel Purola segrade med tiden 21.03 före Eljas Aalto på 21,27.
Filiph är förstås nöjd över fatt de personliga rekorden förbättrades. Han tror sig ha mera att ge. Kroppen kändes inte riktigt pigg, Energin saknades på sluttampen av 200-metersloppet.
Nästa tävling är inprickad den 4 augusti, Tilasopajacup i Åbo. Då handlar det om 400 meter. Om leveranserna har fungerat löper han då med nya spikskor, det sista skriket gällande utrustning. (Tom Johansson)
Klubbrekordet förbättrades på 200 meter
Upploppet öppnar sig på Mosedals sportsplan i SFIM, Finalen på 200 meter avgörs, fr.s. Jonni Blomqvist, Christoffer Envall, Filiph Johansson, Alexander Björkgren, Eljas Aalto och Erik Back. (Foto: Maisa Järvelä)
En förbättring av GIF:s klubbrekord på 200 meter ger belägg för att Filiph förbättrat sin snabbhet. I 200-metersfinalen i SFIM klockades Filiph för 21,73, vilket gav honom en bronspeng. Vann gjorde Eljas Aalto på 21,29 före Erik Back på 21,67. Också fyran i loppet, Alexander Björkgren, kom under 22 sekunder. Filiph putsade sitt gamla personliga rekord med en tiondels sekund. Som en kuriositet kan nämnas att han för något år sedan för första gången var under det gamla rekordet som Mona-Lisa Pursiainen innehade. Hennes tid 22,39, är fortfarande gällande finländskt damrekord.
Filiph fick lugn i sin löpning både i försöken och i finalen. I söndags löpte han 400 meter i SFIM. Också här blev han trea. Hans tid var 48,67 i ett lopp där han kände sig lite tung i benen. Han är ändå nöjd över att ha en relativt jämn nivå, även om det ännu saknas en del till den förväntade toppformen.
Efter senaste inlägg har Filiph tävlat i Paavo Nurmi Games som gav honom en tredje plats efter en bra avslutning på loppet. Hans tid var occkså då 48,67. Erik Back vann loppet med en tid just under 48 sekunder.
I sprintkarnevalen i Jämsänkoski kom han fyra på tiden 48,44. Veckan före tog han sin tredje raka seger på 400 meter i midsommartävlingarna i Saarijärvi med tiden 48,50.
Det har varit lite problematiskt att hitta den rätta fartfördelningen i loppen. För en utomstående kan det kännas konstigt att en rätt rutinerad löpare inte har upplägget för loppet i ryggmärgen. Problemet är att dagsformen varierar och det är nästan omöjligt att med säkerhet veta hur bra formen är just då. Den taktik som är bra under en dag fungerar nödvändigtvis inte följande dag. Öppningen i loppet är en chanstagning.
Filiphs nivå har som sagt varit jämn. Målet är att kunna vässa formen ytterligare till Kalevaspelen i slutet av augusti. Den närmaste framtiden viks för träning. Om någon vecka återupptas tävlandet, sannolikt med kortare distanser. Hoppet är att nästa nivå i resultatutvecklingen kommer i augusti. (Tom Johansson)
Mot bättre tider? Paavo Nurmi Games nästa
Lördagens förberedande träning kändes helt okej.
Filiph är rätt nöjd med premiären på 400 meter.
Filiph öppnade 400-meterssäsongen i Motonet GP som avgjordes i Jyväskylä i onsdags. Han kom sjätte i tävlingen med tiden 48,24. Han är relativt nöjd med tiden. Den bästa säsongsöppningen på sträckan och hans tredje bästa tid någonsin. Samtidigt kan man notera att nivån i landet håller på att bli bättre. Hans upplägg av loppet var också lämpligt utgående från dagsformen. Han kunde hålla farten rätt bra på upploppet, den hårda kampen mot mjölksyran kom först lite före målgången.
Nästa tävling gör Filiph på måndag. Då är det säsongens största tävling i landet, Paavo Nurmi Games i Åbo. Han hoppas att de två tävlingarna han nu har bakom sig bidragit till en formstegring. PNG är samtidigt den sista chansen för löparna att ge ett formbesked och vika sig en plats i Lag-EM.
Under de förberedande träningarna har det känts bra, men som sagt är den inhemska konkurrensen hårdare än på länge. Överlag har Filiph haft en bra träningssäsong. En del småskador hör till i branschen. Studierna och en del andra engagemang har lagt press på honom, vilket kan påverka även den fysiska formen. Men det är den situationen de flesta friidrottare i Finland befinner sig i. Möjligheterna att satsa enbart på friidrotten är begränsade och det är mot den bakgrunden som resultaten ska bedömas. (Tom Johansson)
34,82, ingen kanontid, men en del positivt i säsongspremiären
Filiph öppnade arenasäsongen med att löpa 300 meter på 34,82 i Jyväskylä på tisdag kväll. Det räckte till en andra plats efter Viljami Kaasalainen som klockades för 34,11. Trea i loppet kom Eljas Aalto på 34,83.
För Filiphs del är det personbästa och sannolikt även GIF:s klubbrekord. Sedan junioråren har det inte blivit några lopp på denna distans. Trots att det inte blev någon kanontid innehöll loppet en del positiva besked. Foten som bråkat en del den senaste tiden höll bra och inte hade han heller några känningar av ryggproblemen han drogs med för en tid sedan. Loppet avgjordes efter klockan 21 och termometern visade 11 grader.
Det gick mycket bra undan de första 200 metrarna. Som det oftast går med en hård öppning blir upploppet tungt och tidskrävande. Filiph tror att formen är nära den nivå han höll i fjol under början av säsongen. Då löpte han 400 meter på tiden 47,89. Han brukar behöva ett par lopp för att få upp farten. Om en vecka är han på nytt på samma arena. Onsdagen den 2 juni är det Motonet GP och då är distansen 400 meter. Han är även anmäld till Paavo Nurmi Games i Åbo den 7 juni. (Tom Johansson)
Filiph testar formen på 300 meter i Jyväskylä
Säsongspremiären närmar sig. Den försiggår för Filiphs del i Jyväskylä på tisdag.
Det är sannolikt säsongsdebut för Filiph på tisdag i Jyväskylä. Han är anmäld på 300 meter i Harju Cup 1 och motståndet är tufft. Trots en del småskavanker har träningen kunnat genomföras nästan enligt planerna. Formen är förstås ändå ett frågetecken, även om det känts bra under träningen.
Tanken var att Gamlakarleby IF skulle ordna ett 300-meterslopp i samband med Chydenius tia samma dag. Men på grund av coronaläget har GIF beslutat inhibera sin tävling och Filiph söker sig därför till Jyväskylä. Han ser loppet i första hand som ett formtest och att få i gång maskineriet. Det återstår att se hur väderförhållandena är för att kunna ställa upp några tidsmål.
Följande tävling är sannolikt Motonet Games som också är på Harju idrottsplan i Jyväskylä den 2 juni. Då är det fråga om 400 meter. Nästa drabbning är enligt planen också på 400 meter, Paavo Nurmi Games i Åbo den 7 juni. Det är dens största internationella tävlingen i Finland i år. Senast då borde en formtopp ha infunnit sig. Det blir tyvärr inte några tävlingar för Filiph i hemsoporna under försommaren.
Filiph har haft en hel del jobb med studierna i vår. En del småskador har även stört koncentrationen, men i det stora hela har träningen som sagt kunnat genomföras bra. Det kalla vårvädret hr inte i någon nämnvärd grad stört träningsupplägget. Botniahallen har varit tillgänglig och erbjudit bra träningsförhållanden. (Tom Johansson)
Ryggproblem stör annars bra träningsperiod
Det kyliga vädret sätter begränsningar på träningen utomhus.
Ryggproblem som uppkom i samband med kraftträning för en tid sedan har förhindrat en fullödig träning. Det högg till i ryggen i samband med ett marklyft. Efter det har det gällt att ta lite lugnare med träningen. Till problemen har sannolikt även bidragit en tyngre studieperiod med många fysiska övningar. Tröttheten gjorde troligen att skaderisken var större. Det är små marginaler också i träningen.
Försiktigheten kombinerad med massage och lämpliga övningar har i varje fall förbättrat läget. Det går nu att löpa, även om ryggmuskulaturen är lite styv. Så småningom är tanken att gå in i en hårdare träningsfas, mera effekt i dragen.
I lördags tränade Filiph på Kyrkbackens plan i vackert vårväder. Ett par plusgrader är förstås inte det optimala. Han kunde i varje fall ta några drag på 200 meter på cirka 30 sekunder samt testade 300 meter + 100 meter. Filiph hoppas att denna träning öppnar "systemet" och att träningen inför tävlingssäsongen ska fungera maximalt. Förutom den senaste tiden har träningen förlöpt bra. Botniahallen som erbjuder bra träningsförhållanden har varit tillgänglig hela vintern.
Hur arenasäsongen börjar för Filiphs del är delvis öppet. Paavo Nurmi Games i Åbo har högsta prioritet. Vad som sker före det är under beredning. Alternativen är ett 100-meterslopp i Nykarleby, 300 meter på Kyrkbackens plan och Motonet GP i Jyväskylä. Samtliga lopp blir det knappast.
Sommaren är i första hand vikt åt idrottandet. Studierna finns också hela tiden i bakgrunden. (Tom Johansson)
Formen borde infinna sig till början av juni
Den maximala syreupptagningen testades i söndags. (Video: Stefan Lithén)
Det är en tid kvar till utomhussäsongen, men tävlingsupplägget borde snart klarna. För Filiphs del är början av juni på många sätt avgörande. Då är det dags att försöka komma med i laget som deltar i Europacupen som avgörs i rumänska Cluj. Den 2 juni är det Motonet GP-tävlingar i Jyväskylä och den 7 juni ordnas Paavo Nurmi Games i Åbo. Denna gång finns 400 meter på programmet där.
Tanken är att Filiph kunde inleda sin tävlingssäsong med ett 300-meterslopp på Kyrkbackens plan den 29 maj. Frågan är om det blir ett lite för tätt program. Han ska ännu fundera lite över hur hans tävlingskalender fylls ut. Vi hoppas i varje fall att coronakrisen ger vika och att tävlingssäsongen blir av som normalt.
I dag gjorde Filiph ett vo2-test på Mika Lehtonens löpmatta i Vasa. Testet visar den maximala syreupptagningen. Resultatet är på samma nivå som hans tidigare bästa. Gärna skulle han förstås sett en förbättring, men han får vara nöjd med sitt testresultat. Detta test ska visa om han är i skick för att gå vidare med mera snabbhets och snabbhetsuthållighet. Tävlingssäsongen visar sedan om träningen har önskad effekt. (Tom Johanson)