Vinden och lite annat i friidrottsstatistiken

Skrivet av friidrottenidag 30.06.2014 | 0 Kommentarer

På Gamlakarleby IF:s hemsida finns föreningens friidrottsstatistik som på ett förtjänstfullt sätt sammanställts av idrottsentusiasten Matti Peltoniemi. För nostalgiker kan det vara roligt att bekanta sig med denna statistik, ifall ni inte redan gjort det. Även andra än nostalgiker kan givetvis finna nöje i att plöja genom statistiken. Själv har jag sedan barnsben med stort intresse studerat gamla resultat. Förr gällde det i första hand toppresultaten på nationell nivå och förstås resultaten i värdetävlingar som OS och EM, 1960- och 1970-talet var för mig en guldålder. Efter det svalnade intresset något. VM-tävlingarna är för mig ett nytt påfund. Nu har intresset återkommit och är som ni säkert förstår riktad på det som mera berör resultat som kan jämföras med det som regionens friidrottare presterar. Det här blev en för lång och krystad upptakt till mitt egentliga ämne, alltså hur rättvist är det att jämföra idrottsresultat som presterats under en lång tidsperiod. För att få denna bloggs egentliga huvudperson knuten till diskussionen noterar vi att han i dag ligger ungefär på de tider som storfräsarna Börje Strandvall och Bertel Storskubb presterade i GIF-dressen. I HIFK:s färger gjorde de dessutom bättre tider, nosade på 48 sekundersstrecket. Dessa namn ligger alltjämt mycket högt uppe i GIF-statistiken. Tiderna gjordes på 1930-talet. Kan nämnas att Strandvalls GIF-tid på 400 meter kom till i Berlin-OS 1936. Detta kan förstås tolkas på olika sätt. Klart är i alla fall att det handlade om mycket duktiga och talangfulla idrottare som då stod sig väl även i en internationell jämförelse. Det är också klart att förutsättningarna förändrats mycket sedan dess. Då fanns ingen Mondo att löpa på. Spikskorna har garanterat utvecklats till det bättre sedan dess. Å andra sidan är de tiderna knäppta för hand. Den mänskliga faktorn har haft en stor betydelse. I den officiella statistiken lägger man till 0,24 sekunder på den noterade handtiden då det gäller 100 meter och 200 meter. På 400 meter är tillägget 0,14 sekunder. På den gamla goda tiden blåste det inte, åtminstone hade man inga vindnoteringar för resultaten. Först nu kommer jag in på det jag tänkte resonera kring. Är det vettigt med vindnoteringar och ger de rättvisa åt statistiken? Inget stort problem för mig, men lite roande att resonera kring. Det är klart att i ett 100-meterslopp påverkar vind i ryggen positivt på sluttiden. På 200 meter börjar man rimligtvis då i motvind, likaväl är vindgränsen på upploppet +2,0 liksom på 100 meter för att resultaten ska vara statistikdugligt. I praktiken kan vindförhållandena variera och skapa tävlingsförhållanden som förblir odokumenterade. På 400 meter kan löparen få en kraftig vindpust i ryggen på bortre långsidan, på upploppet är det lä eller så mojnar vinden eller i bästa fall vänder helt. Det kan också gå tvärtemot. Här finns inga vindnoteringar i statistiken, och det tror jag mig inte heller vilja ha. Ännu svårare blir det med med hoppgrenarna. I längd och tresteg har man vindnoteringar, också här duger +2,0 meter per sekund. Vinden har sannolikt betydelse för hopplängderna, åtminstonde om vinden är rakt i ryggen. I stav beaktar man inte vindmätaren, även om farten i ansatsen rimligtvis har betydelse då man ska upp på de höga höjderna. I stavhopp har materialutvecklingen dessutom varit stor. Höjder nådda med bambu- och stålstav jämförs med dagens "glasfibernoteringar". Värre blir det då vi går till kastplatserna. I synnerhet gällande spjut och diskus talar man om bra eller dåliga vindförhållanden. I statistiken finns inga vindnoteringar. I en del grenar har materialutvecklingen dessutom varit betydande och påverkar resultaten, för att nu inte gå in på den medicinska utvecklingen och användningen. Ni som orkat läsa så här långt kan gärna kommentera systemet med vindnoteringar i statistiken, andra eventuella reflektioner kring statistiken som åtminstone jag fortfarande ser som intressant läsning. Jag går dagligen på Tilastopaja, här kommer man avgiftsfritt åt så gått som alla tävlingsresultat i landet. I vänstra spalten finns årsbästanoteringarna och då man klickar på grenen får man fram de 20 främsta. Man kan med ett klick byta till hallresultaten. Genom en prenumeration kommer mat åt betydligt mera material. (Tom Johansson) 0