headersevendayssvartvitrosa2

Några boktips

Skrivet av Hanna Stigzelius 12.02.2020 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Jag fick ett blogginläggsönskemål, tack för det. Det gav mej just puffen som behövdes för att få mej att blogga. Ett önskemål om att blogga om vad jag läser och har läst. Och faktiskt så har jag haft på min inre mentala blogginläggstodolista att författa just ett sådant inlägg. För jag älskar själv att läsa om vad andra läser för att få tips om läsvärda böcker. Jag använder mej också av Goodreads för att följa upp min egen reading challenge (har som mål att komma upp till 40 böcker i år). Om man vill kan man bli vän med mej där så ser man direkt vad jag läst och vad jag tyckte om boken. 

Under 2019 läste jag, eller främst lyssnade på, sammanlagt 43 böcker. Jag ser mej ganska långt som en allätare när det kommer till böcker. Jag gillar såväl chicklit, deckare, biografier, faktaböcker och självhjälpsmanualer. Gärna svenskt, eller finlandssvenskt. Men såväl engelskt som på finska går nog också (borde faktiskt läsa mer på finska för att utvecklas i det språket!). Bookbeat är den app som jag använt mej av i flera år och som i mitt tycker är den bästa av ljudboksapparna (har också testat Storytel och Nextory, men jag gillar Bookbeat bäst). 

Av alla böcker jag lyssnade och läste förra året är det fem stycken som sticker ut ur mängden. Den första som förtjänar att lyftas upp är Michelle Obamas självbiografi. Som ljudbok rekommenderar jag den speciellt på engelska eftersom Michelle då läser boken själv. Herrejess så cool hon är. Och vilken livshistoria! Så otroligt inspirerande kvinna. Och man lär sej mycket speciellt nu så här i amerikanska presidentvalstider. 

Den andra boken på min tipslista är Tara Westovers Allt jag fått lära mej. Boken är självbiografisk och handlar om Tara som växer upp i en Mormon familj med en Pappa som väntar på jordens undergång. Föräldrarna litar inte på samhället eller skolsystemet, men eftersom Tara är smart och lyckas börja i skolan kommer hon sakta att utforska även samhället utanför den stängda amerikanska landsbygdstillvaro hon växer upp i. Superintressant bok och så välskriven. Jag lyssnade på svenska, men skulle gärna ha läst originalet. 

En tredje är en återkommande favorit, nämligen the one and only Fredrik Backman. Jag blir aldrig besviken på hans böcker. Han skriver alltid på ett sätt som får mej att samtidigt gråta och skratta hysteriskt. Humor blandat med alla andra stora känslor. Så det riktigt kniper till emellanåt. Och hans nyaste roman: Folk med ångest ,var inget undantag. Jag kan inte förstå hur han hittar på allt?! För den här storyn är emellanåt riktigt vriden. Men ändå blir det mänskligt, logiskt och mjukt när han skriver. 

Den senaste tiden har jag lyssnat på en del finlandssvenska ljudböcker. Det är härligt att lyssna på sitt modersmål, och jag vill absolut lyssna på fler så att det märks att det finns en efterfrågan. En av de hittills bästa finlandssvenska ljudböckerna jag lyssnat på är Ulla-Lena Lundbergs IS. Inte så konstigt att den fick Finlandiapriset i litteratur. Väldigt välskriven historisk roman som utspelar sej i efter krigstida Finland i den yttersta Åländska/Åboländska skärgården. Och eftersom vi spenderar somrarna i trakterna var det extra intressant att läsa om hur det kunde vara att bo där för cirka hundra år sedan. Fast boken slutar inte som man skulle tro. Men om jag förstått det rätt finns det fler i samma serie om samma huvudpersoner?! Måste ta och leta reda på dem tror jag. 

Sista tipset lyssnade jag faktiskt på redan 2018, märker jag nu då jag kollar i min Goodread-lista, men eftersom boken verkligen lämnade avtryck så tipsar jag om den ändå. Nämligen Bea Uusmas, Expeditionen-en kärlekshistoria. När man läser beskrivningen så blir man (jag) inte direkt sugen på att läsa den. Boken handlar om författarens besatthet av en misslyckad polarexpedition för över hundra år sedan. Men boken är alltså så bra. Besattheten och hennes intresse smittar av sej. Och fallet är onekligen så intressant. Så välskrivet och medryckande. Speciellt då som ljudbok uppläst av författaren!

1920x1080 white solid color backgroundDagens boktips!

 


Vardagsrumba när den är som bäst

Skrivet av Hanna Stigzelius 05.02.2020 | 1 kommentar(er)

Här dundrar dagarna på. Januarimånad kändes evighetslång så jag är glad att vi redan är en bit in i februari. Vardagen rullar på och jag försöker ta var på de små guldglimtarna mellan allt i vardagsrumban och ruljansen. På jobbet är det också mycket just nu känns det som. Balansen balansen.

Bloggen prioriteras lätt bort, framom att försöka syssla med mer aktiv återhämtning. Som att läsa eller lyssna på böcker. Har redan kunna kruxa av fem böcker för 2020. Jag funderar också allvarligt på att göra comeback på gymmet. De senaste veckorna har min morgonlenkkin inte blivit så många. De mörka morgnarna och vädret lockar liksom inte. Kanske gymmet skulle locka mer? För för att orka med våren måste jag röra på mej. Så enkelt är det. Knoppen funkar inte om inte kroppen gör det. 

Vad annat? Inte mycket nytt under solen. Mitt liv ger sannerligen inte inspiration till innehållsrika blogginlägg just nu. Eller kanske det gör? Men min hjärna är för slut om kvällarna för att producera dem. Jag har ju faktiskt säkert fem planerade blogginlägg som bara väntar på att bli skrivna? Men vem skall liksom orka och hinna skriva dem? Inte jag ikväll i alla fall. För jag tänker krypa ner i sängen och läsa klart min bok. 

minskadeDSC01998Ett sätt att få koll på vardagen är att skriva in allt i en hederlig gammaldags papperskalender. Det gör jag! Elektroniska kalendrar i all ära, men min hjärna föredrar pappersversionen alla dar i veckan. Att den är blommig och fin gör ju bara saken ännu bättre!


Klipp till egna pappersdockor

Skrivet av Hanna Stigzelius 27.01.2020

Kategorier:

När jag var liten hade min syster och jag en massa pappersdockor som vi älskade att leka med. Jag minns inte varifrån vi fått dem? Men att de såg lite gammaldags ut. Häromdagen kom jag och tänka på dem, och kom samtidigt på att det ju är ett utmärkt pyssel att göra själv. Så sagt och gjort, när Hubbe åkte iväg på kalas, tog lillasyster och jag fram papper, pennor och saxar. Jag ritade och klippte och hon färglade och önskade designen. Så roligt pyssel. Och sedan dess har pappersdockan fått en bror och typ dubbelt fler kläder en då jag tog bilderna.

minskadeDSC02085För att pappersdockan skulle bli med hållbar plastade jag in henne med genomskinlig dekorplast. minskadeDSC02076Lillasyster önskade sjöjungfruoutfit. minskadeDSC02083Faktiskt så blev någon lite frustrerad på alla flikar och att kläderna inte ville hållas på. Så efter en stund, klipptes flikarna bort och vi tog fram en klimp sinitarra istället. Funkade mycket bättre!minskadeDSC02070Så roligt att rita och pyssla tillsammans. Jag är nu inte någon picasso, men basic kläder tycker jag nog att jag fick till helt tillräckligt bra. minskadeDSC02068Sedan den här bilden togs har hon fått vinterjacka och utebyxor, mössa, håraccessoarer, klackskor, lilla svarta, lenkkaren och blomkrans. Och det bästa är att man kan fortsätta så länge man har fantasi! Nu förvarar vi pappersdockorna och deras kläder i varsin plastficka. Men de har nog lekts med nästan varje dag. 


Veckoslutsrapport

Skrivet av Hanna Stigzelius 26.01.2020

Kategorier:

Det här veckoslutet har gått i ett känns det som. Maken är bortrest så det kan ju vara därför som det har verkat lite extra intensivt. Fast vi har ju nog också hunnit med en hel del. Hubbe har varit på två kalas. Och vi har varit till närmast köpcenter och köpt presenter till tre kommande kalas. Idag har jag varit på babyshower medan barnen lekt hos svärisarna. Jag har också monterat upp en lampa här hemma (#kvinnorkan!) och rullat minst 30 chokobollar till babyshowern. Där emellan har jag ännu tvättat tre tvättar tvätt, pysslat med barnen och stickat en och en halv vante. Så kanske helt okej att känna sej lite mosig?! 

collagejanuariveckoslutVeckoslutet i mobilbilder: Årets första(!) tulpaner, härlig babyshower, selfie på lite slut men lycklig kvinna. Pysselfröken som klätt sej själv i glitterklänning, samt bevis på lampan jag hängde upp själv! Inkluderat koppla sockerbit med sladdar och allt. Jag är liite stolt alltså. Stjärnan fick komma ner sen i samma veva. Den behövs ju inte för ljuset längre. Tänk att vi hann bo här FEM år innan vi (eller jag då...) fick upp en lampa här?!


Blinier, den ultimata vintermaten

Skrivet av Hanna Stigzelius 23.01.2020

Kategorier:

Har du redan planerat vad du skall laga för mat nu på veckoslutet? Om inte så kommer här ett hett tips. Blinier är den ultimata vintermaten. Lyxigt, så gott och inte alls så svårt att få till själv hemma. Tillbehören kan man sen själv anpassa efter tycke och smak. Men frågar man mej så är det rom, smetana och rödlök som är det enda rätta. Och champagne skall det drickas till. Vi åt blinier andra veckoslutet i januari här hemma. Och det var så gott. Men hjälp så mätt man blir. Receptet är perfekt för 3-4 pers. Är man två som vi var så blir man nog lite för mätt... Vi har två blinipannor som vi steker plättarna i, men jag tror nog att det går att steka i vilken liten stekpanna som helst!

Blinier, räcker till ca 6 plättar:
10g jäst
2,5 dl fingervarm mjölk
1,5 dl bovetemjöl
1 dl vetemjöl
0,75dl gräddfil
1 äggula
1 msk smält smör
1 äggvita

Värm mjölken till fingervarm. Lös upp jästen i den och blanda i mjöl, gräddfil, äggula och smöret. Låt jäsa i ½-1 timme. Vispa äggvitan hårt och vänd i smeten just innan du skall steka. Stek i smör. Ät med tillbehör, tex. rom, smetana och rödlök. Eller en röra gjord på färskost, gräslök och renkött. Kallrökt lax passar också bra!l

minskadeDSC02005Extra gott smakar det ifall man dukar fint.minskadeDSC02031Våra blinipannor är från Stockmann. Gjutjärn skall det vara. minskadeDSC02036Kanske det godaste man kan äta under vintermånaderna?!


DIY: Vik bokmärken med barnen

Skrivet av Hanna Stigzelius 21.01.2020 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Dags för årets första bloggpyssel. De här pysslet gjorde vi med barnen för några veckor sedan. I boken vi läste då använde vi nämligen en ostskiva från barnens lekkök som bokmärke. Inte så optimalt minsann. Så det var perfekt när jag hittade instruktionerna på dessa söta och roliga bokmärkesmonster via Adlibris youtube-kanal. Hubbe klarade av att vika sina själv, men Lillasysters vek jag åt henne, medan hon stod för pyntet och piffet. Pappa fick en till sin bok om ledarskap som han läser för tillfället istället för den näsduk han använt tidigare. Och jag fick en till min deckare som jag läser nu. Och resten lekte barnen med hela kvällen. Monsterfamiljerna fick hus av lego och åkte omkring i småbilar. Så de fungerar också utmärkt för det ändamålet.

För att vika egna bokmärken behöver du bara A4:ans papper och en sax. Vill du göra monster av dem behövs ännu vitt papper för ögon och tänder samt lim. Men som bokmärke fungerar det givetvis även utan att göra monster av det hela. De större är också bättre för att uppfylla bokmärkesfunktionen, men de små vek vi av bitarna som blev över och de funkar nog de med, men kanske bäst i lek... Och videon för hur du viker bokmärkena hittar du HÄR

minskadeDSC02043När vi väl började vika var det svårt att sluta. Ögonstickers har jag köpt i någon pysselbutik. Jag hittade dem i pysselskåpet och de var perfekta för det här.

minskadeDSC02044Jag läser en deckare av Henning Mankell just nu. Det lilla bokmärket funkar, men är lite risky då det inte hålls på plats lika bra som de stora. minskadeDSC02045Boken vi läste med barnen hette: Monstret i natten. Superspännande! Nu började vi ikväll på tvåan i serien. 

minskadeDSC02048Lillasysters design på det här. Blåa tänder, varför inte?!

minskadeDSC02051Jag gillar att pyssla sånt med barnen som dessutom uppfyller en funktion. 

minskadeDSC02055De extra illustrationerna har uppkommit nåt tag under den gångna veckan och fanns nog inte där då vi pysslade. Tror de också är Lillasysters design...


Söndagsmiddag och veckoslutspyssel

Skrivet av Hanna Stigzelius 19.01.2020

Söndagkväll. Det har varit ett bra veckoslut. En fin mix med program, återhämtning och familjetid. Bland annat har jag hunnit med springtur, fyra tvättar och lakansbyt, spelkväll, städat i barnens rum och så en massa pyssel. Jag har pysslat med både Hubbe och Lillasyster. Vår magiska bild vi fixade med Hubbe fick en massa kommentarer då jag la upp den på min instastory. Gå in och kolla hur du lagar världens enklaste men coolaste bild om du missat (finns på min insta: lillahannaistoravarlden och storyn hittas i profilens DIY och Pyssel-kategori. Resten av pysslet skall ni nog få se, jag har fotat det mesta. Men det blir först i senare inlägg. Nu är jag för trött för att redigera bilder och ha mej... 

Men tips på tillbehör till söndagsmiddag skall ni få. Eller det funkar lika bra som tillbehör till vardagsmiddagen för den del. Ugnsrostad brysselkål. Så otroligt gott. Smakar typ tusen gånger godare än att koka brysselkålen, och då är ju ren det supergott. Rensa bara brysselkålarna och skär dem i halvor. Släng i en ugnsform, ringla över lite olivolja, salta och krydda med lite vitlökspulver. Rosta i ugnen ca 20 minuter på 225 grader. Passar till allt! Och lika gott nästa dag som kalla tex i en sallad. 

minskadeDSC02159Guacamole är kanske världens mest ofotgeniska mat. Men samtidigt en av de godaste. I min satte jag 1,5 mosad avokado, 1 msk citronsaft, lite vitlökspulver, lite herbamare och typ 2msk naturell yoghurt. Mmm!minskadeDSC02163Världens godaste söndagmiddagstillbehör. Passar lika bra till fisk, rostbiff eller höna, som vi åt idag.minskadeDSC02169Jag var inte så hungrig ikväll, vi åt nämligen lunch hos svärföräldrarna och jag var fortfarande mätt från den! Men lika bra det eftersom jag nu har perfekt lunchlåda tills imorgon. 


Mina mål för 2020

Skrivet av Hanna Stigzelius 16.01.2020 | 2 kommentar(er)

Okej, år tjugotjugo, här kommer mina mål för dej. Förra året hann jag aldrig blogga om mina nyårslöften, men jag hade nog sådana. Och faktiskt så har mina löften sett ganska lika ut de senaste åren. Men i år har jag en del nytt på listan. Jag har ändrat approach lite. Kanske är det åldern. Eller bara tidens anda. Men istället för att bara kruxa av en massa som skall uppnås, så skall också själva processen och syftet ha en mening. Och mitt eget tema för 2020 är ganska långt lycka, hållbarhet och kreativitet. Det är de ledord som jag vill försöka få till. Och hur? Nå genom att försöka sträva efter och uppnå följande följande: 

1) Shopstop fram till midsommar. Det innebär att jag inte får köpa något till mej själv bara för att jag villhöver det. Äkta behov så som att min mascara tar slut eller mina skor går sönder är okej. Men allt annat ströshopperi är förbjudet. Hemgrejs och loppis är inte heller okej. Jag har för mycket grejer, jag behöver inte mer. Snarare tvärtom. Att köpa presenter till folk som har födelsedag är okej. Men inte heller till barnen får jag shoppa något som inte är absolut måsta på. 

2) Fortsätta motionera regelbundet, minst 2-3ggr i veckan. Under hösten blev det bara springturer, men nu har jag som mål att också få till lite muskelträning via mina program som jag fick av PT:n just innan jul. 1 gång youtube yoga i veckan skulle också vara idealt. Men det är okej om det blir lite mer sällan då Lillasyster för tillfället somnar sååå sent om kvällarna. Men jag har det ändå med som ett litet delmål att inte glömma yogan helt i alla fall.

3) Att bli av med mitt sockerberoende. Vilket är så svårt. Men jag har ju ändå drygt 11 månader på mej, så månne det inte skall gå i något skede. Hellre förr än senare. 

4) Läsa/lyssna på minst 40 böcker. Förra året hade jag 30 som mål. Slutade på 38 så 40 borde vara realistiskt. 

5) Att satsa på vardagen. Inte bara gå och längta till veckoslutet och semester (även om de också förstås alltid är ljuvliga). Utan att vara nöjd, lycklig och tillfreds varje dag. Jag har redan ett jobb som jag trivs på. En familj jag älskar. Nu vill jag ännu fokusera på att verkligen uppskatta allt jag har också när jag är mitt uppe i det och inte riktigt hinner med. Små mindfulnesstunder varje dag. Ta mej tid att umgås med barnen varje kväll (15 min räcker till och med!). Varje dag få till också avkoppling och något jag njuter av. Inte bara städa, stressa och fixa hela tiden. Mycket är mindset och hur man ser på saker och ting. Men en del aktiva val i vardagen hjälper också till att se till att den är mer balanserad. Lite flummigt mål kanske. Men jag hoppas att det kristalliserar sej mer och mer allt eftersom året går. 

Det var det. Mitt tjugotjugo i fem mål. Lyckas jag med det här så vet jag att mitt år kommer bli härligt. Och lyckas jag inte så är det inte så farligt det heller. Men att skriva ner målen så här gör dem mer konkreta och gör att jag, också under medvetet strävar efter dem. Genom att skriva ner eller uttala något så gör man det mer verkligt! Snart kommer jag vara både rikare, starkare, hälsosammare, mer allmänbildad och mer balanserad. Inte så illa! 

bloggminskadeDSC01566Tjugotjugo bring it on!


Att blogga om nyårslöftena eller inte?!

Skrivet av Hanna Stigzelius 15.01.2020 | 6 kommentar(er)

Emma här på Sevendays, skrev om nyårslöften på sin blogg för några veckor sedan. Och jag, som inte riktigt håller med henne, kommenterade inlägget. Vilket ledde till ett till inlägg på hennes blogg som du hittar här, om att man inte skall skriva om sina nyårslöften offentligt. För det första måste jag säga att jag tycker Emma argumenterar och skriver så bra. Och jag håller ju med i mycket, men ändå inte alls. Ja, vårt samhälle är väldigt prestationsinriktat. Något jag själv kämpar med ibland då det kommer till min självbild och hur jag värderar mej själv. Men å andra sidan. Vem är det vi skall skuldbelägga och lägga ansvaret på? På influencers, bloggare och instagrammare som bara hoppas kunna inspirera och sprida något positivt till sina läsare och följare?! Jag vet inte riktigt om jag tycker det är rättvist så. 

Jag tycker det är så bra att det pratas om de här sakerna, om prestationssamhälle, om självbild och att jämföra sej och sitt liv med någons på sociala medier. Men att uppmana de som bloggar och publicerar innehåll att censurera sej själva med åtanke på sina läsare tycker jag går lite för långt. Snart blir det så att jag inte kan blogga recept på hemlagade köttbullar för att jag måste tänka på att den som serverar köpe-köttbullar kanske får dåligt samvete av mitt blogginlägg?! Nej så kan vi ju inte ha det. Som läsare och konsumerare av sociala medier måste man väl ha lite självinsikt också. Om man inte mår bra av att läsa en viss blogg eller följa ett visst instakonto så kan man väl låta bli? Jag har själv avföljt massvis av konton då jag stör mej på en alltför polerad yta eller något annat som verkar falskt. 

Att lyfta upp strukturer och normer som inte är hälsosamma är förstås jättebra. Och det är förstås genom att belysa problem som man kan diskutera dem och få till stånd en ändring. Men att man inte får blogga om prestationer för att andra kanske jämför sej och då känner press eller känner sej sämre då de inte presterar på samma sätt eller gör samma val kan väl inte vara rätt sätt?! Det blir lite som att påstå att jag inte kan kalla mej feminist, utan istället skuldbelägga mej för ojämlikheten i arbetslivet. då jag tagit ut merparten av föräldraledigheten i vår familj. Och ja, jag vet att man genom att gå mot normer långsamt bryter strukturer och får till stånd ändring och mer tolerans. Men finns det nu inte större bovar än några små influencers!? Och här ser jag absolut att de största med tiotusentals följare och läsare givetvis har ett större ansvar än vad mikro influencers, som jag själv i alla fall räknar mej som, har. 

Sen har jag väl kanske också lyckan att ha en stark självkänsla och en rätt så sund och orubblig självbild. Jag har aldrig jämfört mej själv särskilt mycket med andra utan alltid vetat vilken väg jag vill gå och vad jag tycker om. Jag älskar självutveckling och mår bra av att prestera, så länge jag inte värderar prestationerna i mitt egenvärde. Att kruxa grejer på to do-listor är nånting av det mest tillfredsställande som finns. Jag vill kunna skriva om träning, pyssel, fota semistylade bilder av mitt hem, matlagning och kalastårtor utan att jag skall känna dåligt samvete över alla som inte orkar träna, pyssla, piffa hemma, laga mat eller baka själv. Jag vill inte behöva tänka på hur de känner sej när jag vräker ut alla mina prestationer över sociala medier. Om de mår dåligt av mina inlägg så hoppas jag att de inte läser dem. Istället hoppas jag att de som blir inspirerade läser och kanske får några idéer? Det är ju det jag vill. Så ja, ni kan ju kanske ana vad nästa blogginlägg kommer handla om.... nyårslöften för 2020 maybe?! 

minskadeskapet1Ou nou, en redigerad och tillfixad bild utan stök, nu blir nån som har det råddigt pressad att börja städa... (obs ironi...)


Hemsedal-ett suveränt skidställe för barn

Skrivet av Hanna Stigzelius 10.01.2020 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

För andra året i rad spenderade vi nyårshelgen vid en skidort. Ifjol hyrde vi en stuga med ett gäng kompisar i Vuokatti, men eftersom just de kompisfamiljerna antingen just fått bebis eller har bebis på kommande så var ingen av  dem så sugna på skidresa i år igen. Först tänkte vi att vi också stannar hemma. Men allt eftersom hösten led så bestämde vi oss för att resa nog skulle sitta fint. Men vart? Jag föreslog Svenska fjällen. Främst på grund av att de då skulle finnas skidskola till barnen på svenska. Men också för att finska Lappland ligger rätt mycket längre norrut och därmed är både kallare och längre tid i bil att åka till. 

Maken fick i uppgift att googla och leta ställe till oss. I början verkade det ganska hopplöst. Allt var bokat eller utanför budget. Men till sist råkade han på en bra deal. I Norge av alla ställen. På ett ställe som hette Hemsedal. Jag själv hade aldrig hört om stället innan. Det enda norska skidstället jag kände till var Trysil. Hemsedal ligger nästan tre timmar norr om Oslo. Så från Stockholm tar det dryg åtta timmar att köra. Ganska långt, men det är ju till exempel längre att köra till inhemska Lappland! Vi tog dessutom båten dit från Åbo, då den anländer redan klockan 6 på morgonen för att komma åt att starta så tidigt som möjligt, så att vi skulle hinna komma fram medan det ännu var ljust. Och det hann vi!

Slutvägen var så vacker. Fjordar och fjäll, slingriga vägar och snötäckta träd. Som i en saga nästan. Men vägarna var ändå i bra skick och det var inga problem att hitta fram. Vår lilla stuga var också mysig och fräsch. Nästa morgon vaknade vi sedan upp till snö och fjäll på alla sidor. Backarna var i topp skick och även om det var mycket folk blev det knappt köer någonstans. Nere vid fjällets fot finns det hela 7st barnliftar, två "rör" och 5 knappliftar. Hubbe kom direkt ihåg hur man åkte, men för Lillasyster tog det ca 1,5 dagar innan svängarna och bromsen satt igen. Som tur fick vi låna en sele i skiduthyrningen! Sån rekommenderar jag verkligen för andra med 3-5 åringar som skall lära sej åka skidor. De lär sej få kontrollen själv, samtidigt som du tryggt kan bromsa fart och hålla koll. 

I Hemsedal finns det tre toppar. Från alla tre går lätta backar ända ner till dalen. På grund av hård blåst kom vi inte oss allra högst upp alla fyra en enda gång denna gång. Men från mitten toppen åkte vi hela familjen flera gånger varje dag. Sittliftarna funkar super och personalen är hjälpsam och hygglig och saktar farten om det skulle behövas. Hubbe älskade mest den sk. "Fun Ride" en trix bana med enkla pucklor, tunnel, svängar och banor. Den åkte vi mycket i. Backarna sköttes också och var i gott skick trots blåsten och plusgraderna. 

Varje dag ordnades det också barnprogram så som Valles afterski, skotertaxi och kramstund med Maskoten Valle. Uppskattat för trötta barn och föräldrar där på eftermiddagskvisten. Via appen kunde man följa med hur många åk man själv åkt, ha pistkartan i mobilen och se var den andra familjemedlemmen befanns sej. Det som jag också uppskattade massor var att det fanns så stort utbud av trevliga caféer och restauranger i backen. Och prisnivån var inte så farlig som jag hade tänkt mej. Inte så värst mycket dyrare än i de finska fjällen tycker jag. Dessutom älskar jag att norrmännen har god smak när det kommer till interiör och stämning. För det kan jag nästan betala lite extra dessutom.... Den där skolkafeteriakänslan som finns på många liknande finska ställen saknade jag inte alls!

Jag rekommenderar Hemsedal starkt för barnfamiljer. Så mycket barnvänliga backar, väldigt fungerande system överallt. Snyggt, lyxigt och prydligt. Och tydligen finns det också Norges bästa afterski på stället. Den hann vi dock inte med denna gång... Men kanske nästa?!

minskadeIMG 1231Så vackra vägar i Norge. Lite annat än våra finska åkrar och tallskogar....minskadeIMG 1017 tileTill vänster håller vi på att installera oss i stugan. Och till höger håller Lillasyster på att hitta tillbaks till svängarna. minskadeIMG 1030 tileOm man är redan klockan nio i backen är himlen vacker. Och minerna är också glada. Ut på tur, aldrig sur!minskadeIMG 1058Så vackert! Mycket högre fjäll än vi har i Finland. Nästan som alperna tyckte jag. Eller i alla fall så nära alperna man kan komma i Norden. minskadeIMG 1086Valles afterski! Valle är alltså snögubbsmaskoten. minskadeIMG 1152Helt okej lunchutsikt. Och det här är från en av caféerna nere i backen. Ni kan ju föreställa er hur vackert det var upp på fjälltoppscaféerna. minskadeIMG 1176Redan tredje dagen vågade både jag och Lillasyster ta bort selen och hon skidade själv också i de stora backarna. Stolt Mamma minsann! Och så roligt att vi kan vara ute och röra på oss och ha kul alla tillsammans. Alla uppskattar det!minskadeIMG 1213Coola, men lite småtrötta barn efter den fjärde dagens sista åk. 
minskadeIMG 1259På hemvägen stannade vi över på hotell vid dryga halva vägen, på Scandic i Karlstad. Tidig väckning igen för att hinna till Stockholm och Junibacken innan båten tillbaka. Men vi var inte precis de enda som besökta Junibacken denna jullovsfredag... Puh säger jag bara! Så mycket folk. minskadeIMG 1270Pippiteatern och sagotåget var bäst!minskadeIMG 1314Och tillbaks på båten på väg hem efter en väldigt lyckad skidresa.