En vecka i skärgården

Skrivet av Hanna Stigzelius 11.04.2020 | 0 Kommentarer

Tre veckor hemma hela familjen började tära lite på krafterna. Vi tänkte att ett miljöombyte kanske kan pigga upp och packade därför ihop oss och åkte ut till skärgården i måndags kväll. Vi körde ut i den vackraste solnedgången och kom ut lagom till kvällsmat för barnen. Dagarna följde på med jobb för vuxna samt lek och utevistelse för de små. Mer socialt distanserad kan man nog inte vara. Så skönt att komma bort, havet ger alltid ro. Vi inledde också påsklovet med skumppa på bryggan och påskbastu. Men inget dopp i havet ännu. Tre grader är liksom tjugo grader för kallt för mej...

Få se om det blir ett besök till igen nästa vecka? När man distansjobbar är det ju sak samma var man sitter. Så då kan man liksom lika bra sitta och jobba med sprakande brasa bredvid sej och havsutsikt genom fönstret. Jag tror till och med att det påverkar min effektivitet på ett positivt sätt. Men först skall vi fokusera på påsk i några dagar till. Chokladägg, kvalitetstid och mera god mat. Inga stora middagar. Men desto mindre krav istället. Passar mej bra i år faktiskt. Glad påsk på er!

 Här sover man gott. Och det är så lyxigt att Svärmor alltid bäddar och fixar färdigt till oss om hon vet att vi skall komma ut till holmen. 
Maken köpte ett nytt pussel, och gjorde knappt något annat i två dagar än pusslade... 1500 bitar. Jag som knappt har tålamod för 150.Jobbdagarna steg jag upp vid halv sju, satte brasa i kaminen och började jobba just här. Inte så illa utsikt minsann. Och skönt att hinna jobba ostört i en och en halv timme innan resten vaknar. (Sorry Svärmor, ser nu att nån liten lyckats få till ett snyggt handmärke på ett av fönstren...)Sällan vi inlett skärgårdssäsongen så här tidigt! Någonting bra med corona ändå. Annat bra med corona: Mer tid med sötnosarna! Extra bra när man kan vara ute tillsammans. Vid havet i vårsolen!De här två som leker så mycket med varandra. Jag tror de också uppskattar att få vara med varann så mycket nu under den här tiden. De har ett så fint band. Min lilla klätterapa. Som klättrar upp till toppen av nästan vilket träd som helst. Men då vågar jag knappt titta. Påsklovet inleddes med bryggprosecco. Här trivs man minsann. Kanske nästa vecka igen?