Kvällsyoga
Egentligen orkade jag inte. Ikväll var jag nämligen så trött, så trött. När barnen somnat var det enda jag verkligen hade lust och ork att göra att bara lägga mej på sängen och scrolla på telefonen tills jag skulle somna. Men jag gjorde det inte, jag klarade av att motstå frestelsen. Istället rullade jag ut yogamattan och sökte upp en de-stress yoga session med Adriene. Och nu efteråt är jag förstås så glad för det beslutet. Kroppen är betydligt mer avslappnad. Huvudet har balanserats. Allt känns bara bättre. Och imorgon är det dessutom fredag. Jag har nästan överlevt YH-veckan. Halleluja och Namaste!
Man borde ju yoga varje dag. Jag vet att min kropp och knopp skulle älska det. Men en gång ibland är också bättre än ingen gång alls...
Hösten, min tid för nystart
Jag har alltid varit en höstmänniska. Och även om jag nog brukar försöka förnya mej vid nyår, ger nyårslöften och funderar på vad som skall komma under året och vad jag vill uppnå, så är det ändå hösten som är min tid för nystart. Det är nu, fulladdad efter sommaren, som jag har energi att omstarta. Nya mål, nya rutiner, nytt liv. Nå inte nu riktigt så drastiskt kanske, men nästan. Efter sommarens alla glassar, roséluncher och slappande i hängmattan känns det faktiskt ganska härligt att ta tag i sej själv igen.
Därför har jag nu inlett det nya hälsosamma livet, "Hälsohösten vol. 10000". För det känns som att jag haft hälsohöst de senaste fem-tio höstarna.... hehe. Men denna gång är det på allvar! Och början har i alla fall varit mycket bra. Minst tre gånger per vecka skall jag springa lenkki (uppnåddes förra veckan redan, jeij! och sprang igår också). Målet med springande är främst att få upp flåset och få upp hastigheten lite grann. Min syrra har nämligen börjat springa, och hon springer så jäkla snabbt och långt att jag blir riktigt sur på mej själv som är så långsam och inte orkar mer än max 6 km. Beroende på höstens semesterplaner och sånt, så kanske vi också skall springa ett lopp i slutet på september, så jag måste ju träna för det också, ifall det blir av!
Gymmet skall jag nog återuppta också, men än så länge känns det så bra att springa då det är varmt och ljust att jag nog fortsätter med det ännu några veckor till. Sen blir det nog att boka träff med PT:n igen och nya tag och mål på gymmet. Men hälsohösten innebär inte bara nya tag på träningsfronten. Utan också på matfronten. Jag är ju en sockerråtta av rang. En sockerråtta med noll självdisciplin dessutom. Så det enda som funkar för mej är detox och total sockeravhållsamhet. Idag fuskade jag lite med en minibit kaka på jobbet men annars har jag lyckats vara ganska så strikt.
Tanken är att jag i vardagen skall sträva efter att inte äta snabba kolhydrater alls. Och socker är big no no i alla former. Målet är att hålla det någorlunda strikt ända fram till jul faktiskt. Ända undantagen är typ om man går ut på restaurang eller eventuellt nåt minisött på nåt kalas. Men kanske inte ens på alla kalas?! För det är ju så mycket enklare att falla tillbaka till sockret än att komma ur det. Och oftast är det inte ens värt det. Förhoppningen är det nu skall börja verka på allvar. Och att riktningen på vågen skall vända och gå neråt, minst en si sådär 5-7kg. Det borde väl gå?! Hejar ni på mej? Visst?! Och hakar nån på?
(Liten disclaimer: jag vill förstås inte hetsa till nåt ouppnåeligt här eller öka på sjuka ideal. Men JAG känner mej inte i form och JAG mår inte bra av socker och den linje jag varit inne på den sista tiden. Vad man väger är egentligen oviktigt, men det är bara ett så lätt sätt att mäta att man kommer nånvart. Och så är det skönare då inte alla byxor spänner i magen....)
Mina kom iväg dej tips: sätt fram kläder direkt på kvällen och stig upp direkt då väckarklockan ringer, du hinner liksom fatta vad som händer först när du redan är påväg. Och då man väl har hunnit med springtur INNAN jobbet så klarar man vad som helst! En hel drös med middagstips hittar du under min kategori "vardagsmiddag". Tex dessa zuccinibiffar som jag åt förra veckan.
Det går fortfarande sååå långsamt att jag blir nästan arg på mig själv. Men igår sprang jag samm runda som här ovan och då var tiden redan 7:30 min/km så det går i alla fall åt rätt håll. Men jag skulle redan villa springa klart under 7... Grr! Har nån tips på hur man bäst kommer upp i fart?
Mitt nya liv började idag
Jag vet inte riktigt hur det har gått till. Men under det senaste året som gått har min våg på något konstigt sätt bara visat mer och mer och mer. Fastän mitt mål hela tiden varit det motsatta. Det blir väl lätt så när man har lite för lite tid för sej själv. Och för mej funkar det tyvärr så, att om jag inte motionerar så äter jag inte heller hälsosamt. Och när jag en gång är fast i sockerfällan krävs det en massa energi för att kravla sej ur den. Energi som jag inte direkt haft överlopps av heller under det senaste året... Så det har blivit som det har blivit.
Men i födelsedagspresent fick jag ett presentkort till en PT. Och äntligen fick jag inbokat en träff med henne under veckoslutet. Vi gjorde tester och satte upp mål. Sen fick jag ett gym-program och vi gick igenom alla rörelserna. Och idag var jag för första gången på mitt nya gym. Jag tog ett testa på två månader för en månads pris nu till att börja med. Men jag måste erkänna att jag är väldigt peppad! Två gånger i veckan på gymmet är mitt mål. Det känns mer än realistiskt. Och så en springtur på ena veckoslutsdagen som komplement för att få in pulsträning.
Gymmet jag blev medlem i är alldeles bredvid mitt jobb. Så tanken är att jag skall träna antingen före eller efter jobbet. Helst skulle jag ha valt ett gym som också skulle ha haft något ställe här nära oss, så att jag också sku ha kunna träna nån kväll, men något sånt fanns inte. Så då är det här det som logistiskt funkar bäst. Jag måste förresten erkänna att det kändes lite nervöst att stiga in på gymmet. Men sen då jag märkte att det inte alls bara fanns en massa super fit typer där som tränade. Utan de flesta var både äldre än jag och till och med i sämre form så kändes det bättre. Det enda som var lite småirriterande var att klockan sjutton tydligen är en väldigt poppis tid för att gå på gym. Vissa maskiner jag skulle ha behövt var upptagna nästan hela tiden! På onsdag skall jag gå på morgonen. Hoppas det är mindre trängsel då!
Den här bilden är tagit i mitt gamla liv. Då jag inte ännu var gym-medlem med eget träningsprogram framtaget av en PT.
Lifegoals: Springtur med sonen på cykel
Ända sedan Hubbe föddes har jag längat tills han är så stor att han kan komma med när jag går ut och springa. Ja, inte så att han springer, men cyklar bredvid! På nåt sett har det varit ett mål för mej. Ett perfekt sett att umgås tillsammans. För jag vill verkligen uppmuntra barnen till att röra på sej. Och det är ju lite svårt om man inte gör det själv.
Igår fick Hubbe en egen trampcykel. Och jag lyckades övertyga honom att komma med mej när jag skulle ut och springa. 3,7 km blev det, just passligt för oss båda just nu. Med några pauser då Hubbes ben måste vila sej lite. Och jag puffade på i uppförsbackarna och fick således lite extra träning. Tiden blev inte något extra, men vi var båda glada och nöjda när vi kom hem. Kanske det här blir vår nya veckoslutsgrej?
Redo för start!
Sol i ögonen och sol i sinne!
En månad in i min löputmaning
Det är nu en månad sedan jag bestämde mej för att ta tag i springandet igen. Målet jag satt upp är att gå ut och springa minst en gång i veckan (men helst två). Hittills har det gått, tja kanske nu inte strålande, men riktigt bra ändå. Jag har absolut nått målet, här en vecka var jag till och med tre gånger och springa! Men jag vet inte riktigt om jag ännu njuter av det. Min kondis är verkligen usel. Så hittills har det inte heller blivit några längre turer. Mellan 3-5km per gång. Men kanske jag om några veckor skulle våga mej ut på nån lite längre. En åtta eller så?!
Det enda jag njuter är av är naturen. Det är så otroligt underbart där ute just nu. Alla dofter, färger och ljud! Syrenerna och liljekonvaljerna håller på att slå ut, så det är mest som att springa i ett ljuvligt doftmoln. Och emellanåt kommer det puffar av nyklippt gräsdoft. Mmm! Fåglarna sjunger som aldrig förr, fast jag hör nu inte riktigt dem eftersom jag lyssnar på ljudbok, men ändå! Den här försommaren hörni! Skulle vädret alltid vara så här i Finland är jag säker på att jag inte haft några problem att tvinga mej själv ut på sprigtur året om. Det är liksom lite annat i november...
Första springturen denna vecka! Förhoppningsvis inte den sista.
Nöjd typ efter ca 2,5km.
Fifty shades of green! Älskar att vi bor så nära naturen och att jag nästan oberoende vilken väg jag springer får spinga nästan i skog!
Min egen lilla löputmaning eller "panik beach 2018"
Jag har varit på lenkki ikväll. Det var varken långt, snabbt eller särskilt angenämt, men det blev åtminstone av. Äntligen säger jag bara. Den gångna vintern har sannerligen inte varit någon fröjd då det kommer till motionsfronten. Förutom lenkkin med syrran nu i söndags, var min senaste springtur i oktober!! Och jag tror jag varit bara en gång på måndagsjumppan också sen dess. Det är minst sagt bedrövligt i hur uselt skick jag är just nu konditionsmässigt. Och lite rymmas i byxorna-mässigt också. Fast sånt får man väl inte skriva. För då hetsar man till bantning och propagerar för osunda ideal... Men så är det i alla fall. Jag känner mej inte riktigt bekväm just nu. Vare sej med min vikt eller min kondis. Så nu gäller det bara att skärpa sej. Fast det är förstås lättare sant än gjort. I alla fall när det kommer till mej. Men två springturer på under en vecka är sannerligen en bra start.
Mitt mål är att springa minst en gång i veckan, alla veckor fram till midsommar. Helst fler per vecka, men en är i alla fall uppnåeligt och väldigt realistiskt. Sätter jag två eller tre gånger som mål vet jag att det inte kommer att gå någon av veckorna. Och för mej är det viktigt med mål som kan nås. Jag funderar också på att sockerstrejka samma tid. Men jag är inte heelt säker på om jag är mentalt tillräckligt stark och motiverad för det ännu. Jag får se hur det här med löpandet artar sej. För mej brukar det gå så att om jag börjar motionera mer, så börjar jag liksom automatiskt äta bättre och hälsosammare. Jag vill hålla upp den goda feelisen med bra mat. När man har endorfinrush efter springtur blir man inte ens sugen på choko. Nånting jag lätt blir sugen på om kvällarna så där annars...
Så heja mej! Beach 2018 är väl lite för sent ren. Så jag satsar på allmänt bättre flås och mående istället. Och att mina favoritbyxor skall sitta lite bekvämare om nån månad kanske?!
Just och just 4 km blev det ikväll. På 30 minuter. Så inte någon snabb eller lång tur minsann. Men huvudsaken just nu är nog bara att jag springer, att det blir av!
Jag var rädd att jag skulle få kallt ikväll, det var bara 7grader ute. Men som tur blev jag varm och flåsig ren efter några hundra meter så det var inget problem....
Raw chokladkaka
Förra fredagen, när jag hade middagsgäster, passade jag på att testa göra en ny raw-kaka. Varken barnen eller Maken kan äta nötter så jag måste passa på då Maken var borta. Att "baka" raw kakor är faktiskt urenkelt. Mycket enklare än vanligt bakande tycker jag. Det enda man behöver är en bra matberedare. Så sköter den allt för en. Receptet till just den här kakan hittade jag i Siljes blogg. Men eftersom jag skulle ha bara en gäst halverade jag receptet och lagade den i en mindre form. Några småmodifikationer blev det också, men idéen är samma som hos Silje.
Raw choklad-kaka
Botten:
1½ dl nötter och frön (jag satt ½dl solrosfrön och 1 dl blandade nötter)
1 msk raw kakao
8 dadlar (jag testade först att laga med färre, men då ville inte det bli någon smet, men med åtta st blev det just bra)
½ msk honung
-->Mixa allt i en matberedare och tryck ut i en bakplåtsbeklädd form (min har diameter på 16cm). Ställ in i frysen under tiden du lagar chokosmeten.
Chokladfyllning:
1 banan
2 små avokados
4 msk raw kakao
3 msk smält kokosolja
½ tsk vaniljpulver
1 msk honung
-->Häll allt i mixern och mixa slätt. Häll över bottnet och ställ igen in i frysen. Ta fram kakan ca 10 minuter innan ni skall äta så den hinner tina lite grann. Fast jag tycker den är supergod också som lite lätt fryst. Mmm. Bananen känner man nog lit smak av, men annars smakar den bara sött, chokladigt och gott! Inte alls som att man skulle äta nästan bara hälsoamma ingredienser. Helt bäst! Och bäst att jag ännu har några bitar kvar i frysen... Tror jag skall ta en till eftermiddagskaffet nu!
Jag pyntade också min kaka med några kokosflarn. Tycker de är både goda och dekorativa.
Nötig dadelbotten och chokladkrämig fyllning, mmm. Testa om du är sugen på nåt sött, men inte vill ha i dej raffinerat socker och mjöl!
Jag överlevde detoxen!
Jag överlevde juicedetoxen. Men det var nog lite tungt här i dag på eftermiddagen. Jag missade eftermiddags-juicen på grund av en shoppingtur tillsammans med Lillasyster som drog ut på tiden. Och det ledde till hemsk huvudvärk och krhm, lite smådåligt humör när vi kom hem. Men efter två juicer och en maletköttbiff som blev över då familjen åt hamburgare till middag, kändes det igen bättre. Så helt prick- och smärtfritt gick ju detta inte. Men men, det gör inget. Huvudsaken är att jag nu kommit igång med hälsosammare vanor. Och jag kommer sannerligen inte att sakna att diska juicemaskinen fem gånger om dagen!
Och jag tycker faktiskt min hud är lite klarare! Men några andra födelar vet jag nu inte om jag har märkt av. Sjukt trött har jag varit de här dagarna. Men det i sin tur, har lett till att jag gått i säng tidigt och sovit gott i minst åtta-nio timmar. Tre dagar var nog ganska max för mej känner jag. Fattar inte hur vissa kör tio, eller till och med upp till trettio dagar med bara juicer! Det skulle så inte gå för mej. Jag tror också att jag borde druckit mer vatten idag. Men jag bara inte hann med det. Vi var ute halva dagen i det superfina vädret och sen åkte vi på ärenden med Lillasyster. Att ha en massa program när man detoxar är inte bra idé. Jag rekommenderar hemmadagar om man vill testa.
Man blev ju bländad när man gick ute idag! Ljuvligt.
Vi gick på äventyr till naturskyddsområdet som ligger bara några hundra meter från där vi bor. Det är så fint. En liten sjö, skog och berg att klättra i. Och isbits-skatter att upptäcka!
Att kasta grejer ut på den tunna isen var också kul. Håller isen eller krasar det igenom?!
Detox-rapport
Hälften av kuren genomklarad! Och hittills går det bra. Jag har inte ens varit speciellt hungrig. Det är ändå rätt ofta och mycket juice som man skall dricka. Men jag märker att jag är svagare och blir trött när jag gör något ansträngande (typ går i trapporna, haha!). Det här känns bra. Få se om det påverkar på något annat sätt. I natt sov jag i alla fall ovanligt gott. Nu funderar jag mest på hur jag skall fortsätta efteråt. Så jag inte åker in i gamla dåliga ätvanor igen. Noll socker får det i alla fall vara en längre tid framöver. Och ingen pasta och inget bröd! Men mycket grönt och lätt. Mjölkprodukter kan jag nog inte vara utan, men jag tänker i alla fall försöka minska. Kaffe tror jag inte heller jag tänker dricka varje dag längre. Jag klarar ju mej utmärkt utan.
Istället för te på morgonen dricker jag hett vatten med citron och ingefära. Det är faktiskt jättegott! Kan bra tänka mej fortsätta med det här efter detoxen.
Så här såg frukostjuicen ut. Den bestod av rödbet, morot, gulbeta, äppel och citron. Gott!
Och här mellanmålsjuice på eftermiddagen; ananas, äppel, lime och persilja. Och nja, jag ser inte så här strålande ut tack vare jucierna... jag addade visst lite filter... Men om en och en halv dag kanske de inte behövs längre?!
Kroppslistan
Kroppstema på sevanlistan denna vecka. Ett ämne som knappast är helt friktionsfritt för nästan vem som helst!? Jag försöker vara vän med min kropp. Och är det för det mesta. Men det är inte lätt. Speciellt inte när man skall gå på beachen och sannerligen inte ser ut som en Victorias ängel. Men men. Jag har väl annat som de inte har?! Kanske?!
Jag tycker min kropp är: Rätt så fin och fungerande. Jag är frisk. Men kunde vara starkare och ha bättre kondition. Och sen tycker jag att min kropp skulle vara finare med lite mindre put på magen och lite mindre darr på låren. Även om det är hemskt, så är det precis så det är. Jag inbillar mej att jag skulle känna mej finare och snyggare om jag skulle väga 5-6 kg mindre.
Min relation till kroppen har varit: Tja inte är det alltid lätt. Speciellt inte om man skall vara mer avklädd. Då känner jag mig oftast inte alls bekväm. Men egentligen är det väl kanske min relation till mat om är krångligare än till själva kroppen. Även om de två förstås hänger ihop. Men jag försöker vara snäll med mej själv. Och att inte bry mej om att jag inte är size 0. Men lätt är det inte.
Det bästa med min kropp: Är att den burit fram två fantastiska barn! Tänk att den klarat det!? Wow.
Så ser jag på andras kroppar: Jag försöker väl att inte se och jämföra så mycket. Kroppen har ju egentligen inte så stor skillnad. Man är inte sin kropp. Och en smal elle tjock kropp betyder inget för personlighet eller lycka. Men ibland är det svårt att komma ihåg det. Man är så påverkad av hur medierna tutar ut att man skall se ut för att vara "rätt".
Såhär ger jag min kropp energi: Åh, jag är nog inte så bra på att ge mej själv kroppslig energi just nu. Under oktober månad gick jag inte en enda gång på jumppa och jag var och sprang bara en gång! Uselt. Det jag gör är väl att jag åtminstone sover tillräckligt för det mesta. Och jag äter inte sååå ohälsosamt. Även om jag kunde äta mindre bröd och pasta som jag inte egentligen mår bra av men som jag äter eftersom jag är lat och inte orkar fixa dubbel middag.
Det här har min kropp klarat av: Två födslar, ena med snitt och en naturlig. Jag har bestigit sydostasiens högsta berg, Mt. Kinabalu i Malesien och så har jag sprungit Länsiväyläjuoksu 17,5 km. Inte så pjåkigt med andra ord! Tack kroppen.
Min kropp mår bra av: Regelbunden motion, 7-8 timmar sömn varje natt. Lågkolhydratskost. Mycket kramar och närhet av familjen. Usch så jag inte ger min kropp det vad den vill ha just nu. Eller sömn och kramar får den, men det andra alldeles för lite...
Min kropp mår dåligt av: Att bara vara stilla. Mörker och kyla. Socker och vetemjöl.
Så gör jag för att älska min kropp: Jag försöker tänka snälla tankar. Att jag är snygg och feminin trots några kilon för mycket. För mej är det viktigt att visa en sund kroppsuppfattning till mina barn. De skall aldrig få veta att jag vill gå ner i vikt! Aldrig. Det bästa sättet är väl att på riktigt försöka börja älska hela kroppen och alla deras skavanker. Barn är liksom för smarta för att luras...
Även om jag älskar att vara på stranden är det inte alltid lätt för mej att slappna av och känna mej bekväm just där. Det känns som att också alla andra ser på mej och alla mina fel och brister. Fast de andra är väl högst troligen mest upptagna av att tänka på sina egna magar istället för min...