Minus 5 kilo på 100 dagar?!
Jag är för tillfället inte nöjd med min vikt. Jag har egentligen inte varit det sedan barnen kom. Men emellan graviditeterna hade jag inte riktigt motivation att göra något åt det, då jag visste att jag förhoppningsvis snart är gravid igen. Och nu efteråt, ja det har liksom inte bara blivit av på allvar. Jag är tyvärr inte en person som kan äta vad jag vill utan att gå upp i vikt. Jag går typ upp ett kilo bara av att titta på en bit choko. Varje måndag bestämmer jag mej för att det här skall vara veckan som mitt hälsosamma liv börjar, men senast på tisdag faller jag i någon fälla. Oftast är det pasta-fällan. Min kropp tycker inte om snabba kolhydrater. Eller den kanske tycker om dem, men jag går upp i vikt av dem. Och det känns så jobbigt att laga något annat till mej när barnen helst äter pasta (strimlad kål funkar liksom inte hos dem... tyvärr!). Så jag skyller väl på det?! Jag hade en bättre period där i slutet på våren då vi slutade amma och jag tappade ett kilo eller två. Men nåt kom tillbaks på sommaren och resten sitter som berget.
Men nu har jag en ny morot! Vår Thailand-resa i mars. Bikini i tre veckor. Då skulle det vara trevligt att inte gå omkring att känna sej obekväm hela tiden. Och just nu är sannerligen inga graviditeter inplanerade, så jag kan inte skylla på det heller. Nej nu skall det gå. Jag väger ungefär fem kilo mer nu än vad jag vägde då jag blev gravid med Hubbe. De skulle jag väldigt gärna bli av med nu innan vi reser. Lite dålig tajmning också med tanke på julens alla frestelser! Och mörka kalla vintern... Man vill ju kanske inte helt bege sej ut i löpspåret när det är minus tjugo, eller slaskar, eller är mörkt som i jag vet inte vad. Men men, inga ursäkter. Det måste väl gå ändå!? För gym, pt eller dyra dieter har jag inte råd eller tid till. Så det måste gå i vardagen.
Och jag vet att det inte precis är dagens melodi att banta. Man skall ju älska sin kropp som den är och bla bla. Det är samhällets fel att jag vill vara smal. Och genom att nu skriva att jag vill gå ner i vikt för att känna mej mer bekväm så rättfärdigar jag väl hela smalhetsidealet. Men må så vara då. Och eftersom jag varit mindre så vet jag att jag mår bättre då. Känner mej finare. Mer som jag vill vara. Som jag ser ut på insidan. I mitt tycker är det nu bara snyggare att vara lite tunnare. Och visst är jag lycklig som jag är nu. Och min Man tycker jag är hur fin som helst. Det är bara i mitt huvud som det inte matchar. Och det är nu inte heller så att jag är så himla överviktig. Utan bara lite obekväm med några kilon för mycket.
103 dagar har jag på mig. Det borde gå. Min plan är att undvika kolhydrater så mycket som det bara går. På julen tänker jag nog äta lite gott. Men inte annars. Tre gånger i veckan skall jag röra på mej. Minst! Det är bara en gång kvar av min arbisjumppa. Sen får det väl bli mest youtube-jumppa och springturer. Skall försöka boka in några springdejter. Så det säkert blir av! Det skall gå. Skall försöka uppdatera mina framsteg här på bloggen också så att det motiverar mej ytterligare. Gör så jag inte fuskar och faller för frestelser lika lätt. Heja mej!
På söndag sprang jag 4,5 km på 30 minuter. Inte så snabbt och inte så långt. Men vad min kondis och kropp orkar med just nu. På våren räknar jag med att orka 10 km igen! Kanske också längre?!
Kommentarer
Julia Holmqvist 22/11/2016 2:03pm (7 år sen)
Jag tycker det är modigt att också våga säga "nu vill jag förbättra mig själv". Det är okej att också vilja förbättra och stort lycka till! :)
anonym 22/11/2016 2:07pm (7 år sen)
Låter som en kliche men det sitter mellan öronen. Det behövs en rejäl dos med vilja, motivation nån kick som bara faller över en. För mycket planering funkar sällan. Driven ska bara finnas där. Såna är mina erfarenheter.
Janni 22/11/2016 2:50pm (7 år sen)
Jag använde själv en app som räknar kalorier, mycket lättare att veta vad man kan äta och hur mycket då man får svart på vitt hur mycket kalorier man har ätit. Finns massor med olika appar att välja mellan.
http://muffinaround.com 22/11/2016 3:42pm (7 år sen)
Jag har också alltid ÄÄÄÄLSKAT pasta. Men nu gör jag så att männen i familjen får sin pasta och så kokar jag ofta frysgrönsaker åt mig själv i en annan kastrull och lägger pastasåsen på dem. Har funkat bra för mig och är lätt som en plätt. Kräver liksom inget extra hössel. Numera tar jag en liten portion pasta brevid grönsakerna ibland.
Det jag lärde mig under min "dyra diet" var att man ska ha mycket grönsaker på tallriken för då sänker man mängden kalorier i portionen. Och just frysgrönsakerna är bra för dem kan man alltid ha i frysen, fast man skulle råka ha slut på salladsingredienser. Lätt att koka upp. Kan kanske bli lite tråkigt i längden men man kanske kan krydda dem eller något :D
Kämpa kämpa! Jag vet precis vad du menar när du skriver att du inte känner dig bekväm.
Cecilia 22/11/2016 8:41pm (7 år sen)
Läs om 80/10/10 och Kinastudien. Ät kolhydrater i massor (råa frukter och grönsaker) och minimera fett och proteiner. Ät MINST 2500 kcal om dagen och om du rör på dig, ät ännu mera. Låter det knas? Testa först innan du dissar :-) Sötsuget finns inte längre när du ger kroppen det den behöver och skriker efter (japp, kolhydrater). Youtube är bra på att förklara 80/10/10, så underbart att inte behöva banta och kunna äta hur mycket som helst.
Cecilia 22/11/2016 8:50pm (7 år sen)
https://www.youtube.com/watch?v=3AMEh0n6w9k
https://www.youtube.com/watch?v=KaAfBGrvidA
Ingen har kommenterat ännu
Skriv en kommentar