Årets sista månad
Nästan tre månader har gått sedan jag skrev någonting här sist. Hups! Emellanåt saknar jag bloggen. Men samtidigt inte alls. Jag försöker ersätta med instagram, men det är inte samma sak. Det är ju bara det visuella som får uttryck där. Att skriva på insta är ju bara jobbigt. Nog om somes vara och inte vara. Här är jag nu i alla fall. Hur det blir och hur det fortsätter har jag inte ännu bestämt. Kanske man borde börja söndagsblogga så där som Jonski?
Anywho. Första december idag! Så otroligt skönt att november är över. Nu är jag all in på julmys. Det är jag ju varje år, men ännu lite extra pepp pga den rådande c-situationen. Granen kom till exempel upp rekordtidigt hos oss i år. Det är så härligt att julpynta och mysa i vårt nya hem dessutom. Blir liksom extra speciellt när man kan uppgradera julpyntet och göra lite nytt. Måste förresten erkänna att jag är lite orolig över om man över huvudtaget kan fira jul. Jäkla skit corona. Hoppas utvecklingen nu går åt rätt håll och alla i våra familjer hålls friska också så där överlag.
Annars händer det ju inte så mycket av förklarliga skäl. Vi jobbar hemma. Är mest hemma. Myser här hemma. Umgås med familjen, hemma. Alla barnens hobbyer avbokades nu också. Så i december kommer vi med andra ord att bara vara hemma. Kanske våga sej på någon liten julklappsshopping till något köpcenter, men mask och käsidesi förstås. Fast de flesta julklapparna är faktiskt redan hemklickade på Black Friday.
Hur mår du? Är du ivrig över julen? Hur har du orkat denna höst skräpvirus till trots?
Jag har målat tavlor till vårt vardagsrum. Det var så roligt, och jag är riktigt nöjd med slutresultatet till och med! Döpte tavlorna till "November".
Julymyyys i vårt hus! Och det här är bara början. Jag vill ännu pynta mer och mer....
Ett litet hej
Livet rusar igen i full fart. Och denna blogg är totalt försummad. Men ett litet hej får jag i alla fall till idag. Hej hej! Jag lever och mår bra (eller inte så bra egentligen, har tid för coronatest imorgon... men månne det inte är falskt larm och bara liten höstflunssa). Vi har kommit till ordning bra i huset. På min instagram hinner jag uppdatera lite mer, men bara lite. Tänk att det fanns en tid då man helst skulle uppdatera sin blogg flera gånger per dag. Helt galet. En gång i månaden är ju redan nästan en aktiv blogg. Eller i alla fall en blogg...
Annars är det inte mycket nytt under solen. Skolstarten för Hubbe har gått finfint. Lillasysters tillbaka till dagisstart lite motigare, men nu börjar det löpa även där. För mej är det mest bara distansjobb och mycket också i övrigt på jobbfronten. Men jag firade min födis coronaskräpet till trots! Och det var så härligt att se alla mina väninnor med en skumppabrunch i vårt nya hem. Vår nya soffa väntar vi ännu på, och att få upp tavlor på rätt väggar. Men annars börjar allt vara hemaktigt här nu.
Under veckoslutet rensade jag ogräs i över fem timmar. Bara jag hittar tiden och inspirationen kanske det blir lite trädgårdsblogg också?! Mest för min egen dokumentations skull, men kanske det kan inspirera någon annan också. Vi var också i svampskogen på årets obligatoriska svampplockartur. Och hittade en hel del svamp! Skogen är på hösten är alltid lika härlig. Jag tror bestämt att vi skall försöka få till fler familjeturer till skogen. Om ni har tips på de bästa kortare vandringslederna i Hforsregionen så hojta gärna till i kommentarsfältet.
Lördagsutfärd till höstlig skog med sikte på trattisar!
Vi hittade en hel del. Så roligt när också barnen själva kunde fynda trattisar då det fanns så mycket. 
Nya hemmet tar sej. Så här ser det ut i vår hall.
Det händer så mycket att jag inte hinner blogga
Okej, det gick visst en till månad så där bara i ett huj. Och bloggen har försummats helt. Emellanåt minns jag den. Men sen faller den så gott som i glömska igen. Att distansjobba vid dator hela dagen och sen orka sätta sej vid datorn på kvällen igen för att jobba går inte ihop för mej. Corona-tider betyder inte bra bloggtider då det kommer till den här bloggen, det är då ett som är säkert.
För det finns absolut grejer att blogga om! Vi har sålt vårt radhus till exempel. Om en dryg månad blir det flytt. Snabbt har det gått, och allt känns bara så bra. Ja förutom att tänka på alla grejer som skall gås igenom och packas först... Men annars! Och jag har fotat en massa som jag tänkt att jag skall blogga om. Ett superenkelt glassrecept, sommarens godaste drink, min nya dockhusrenovering, om vår midsommar och pizzaugnen. Så det är absolut inte det att jag inte skulle ha något att blogga om, tvärtom. Jag har väl levat så mycket på sistone att jag inte hunnit med livet på some. Kanske ganska så skönt det med!
Men jag saknar ju bloggandet. Saknar att dokumentera mitt liv, små tips och vardagsglimtar. Att fota och fundera ut hur jag skall formulera texten till ett passligt långt eller kort inlägg. Det är väl kanske inte så konstigt då bloggen ju varit en del av min vardag i över tio år redan. Men samtidigt så vet jag liksom inte om jag har tiden och energin som krävs för att fortsätta. Ger det mej fortfarande tillräckligt för att fortsätta? Är bloggar helt passé och totalt ute så här 2020. Instagram skulle vara så lätt, men det känns bara inte heller rätt. Jag gillar inte att skriva på telefonen. Och även om jag gillar att fota så är det väl kanske ändå inte min starkaste sida.
Vi får väl se hur det går. Nåt av mina planerade inlägg skall jag väl få ut i alla fall.... Nångång. Kanske här? Kanske på min insta. Vi får väl se. Kan väl konstatera att mitt eget bloggläsandet också fallit rejält. Glömmer liksom att ens klicka på Feaddler-appen, i vilken jag har alla bloggars flöden, vissa veckor. Och om inte ens jag läser, kanske ingen mera läser?! Och vad är det för idé att skriva då?!
En bild från midsommaren. En skådan in i framtiden? Ser man en framtid för bloggen där vid horisonten eller icke?
Vart försvann en månad?
Ja vi kan ju konstatera att det här med corona inte var så bra för min bloggtakt. Sitter man hemma hela dagen framför en dator, så orkar man liksom inte sätta sej framför en annan på kvällen också. Dessutom har jag lite funderingar med bloggen som jag inte kan få någon rätsida på. Hur vill jag riktigt ha det? Orkar jag ens blogga mer? Och om vad i så fall?
På instagram är jag i alla fall lite aktivare, men det går i vågor. Ibland orkar man, ibland inte. Distansjobb med barn hemma (fast Halleluja att förskolan och dagis har öppnat nu igen!) ger inte så mycket blogg- eller instavänligt material heller... Fast så där annars så har min kreativitet nog spirat under den senaste tiden faktiskt. Jag har målat, börjat remppa ett dockhus igen, byggt en hylla, målat en annan, planterat en massa frön och rensat en massa ogräs. Det är det jag behöver nu om kvällarna. Total checkout från allt var skärmar heter.
Tidigare somrar har jag ju bloggat enligt sommartakt. Denna vår har det varit coronatakt. Och jag anar att den kommer fortsätta hela sommaren. Eller vem vet? Kanske jag nu får tillbaks blogginspon i och med det här inlägget. Det kommer ju finnas bloggmaterial här om några dagar igen... för vi har kalasvecka! På torsdag fyller Lillasyster fem år. Helt galet. Länge velade vi om vi ens kan fixa nåt kalas eller inte. Men nu skall det bli drop-in garden party med Unicorn tema. Familjemedlemmarna har fått tidtabell när de får dyka upp så vi skall klara av att hålla avstånd. Nu får vi då bara hoppas det blir sol....
Den här lilla kvisten från en buske i trädgården fick agera snittblomster. De här små vaserna är förresten guld för blommor plockade av ivriga barnahänder. Kostade nån euro styck hos Systrarna Grene.
Här en minitavla som jag målat för några veckor sedan som pryder String-hyllan i köket för tillfället. Vet inte alls vad jag håller på med, men roligt är det.
En vecka i skärgården
Tre veckor hemma hela familjen började tära lite på krafterna. Vi tänkte att ett miljöombyte kanske kan pigga upp och packade därför ihop oss och åkte ut till skärgården i måndags kväll. Vi körde ut i den vackraste solnedgången och kom ut lagom till kvällsmat för barnen. Dagarna följde på med jobb för vuxna samt lek och utevistelse för de små. Mer socialt distanserad kan man nog inte vara. Så skönt att komma bort, havet ger alltid ro. Vi inledde också påsklovet med skumppa på bryggan och påskbastu. Men inget dopp i havet ännu. Tre grader är liksom tjugo grader för kallt för mej...
Få se om det blir ett besök till igen nästa vecka? När man distansjobbar är det ju sak samma var man sitter. Så då kan man liksom lika bra sitta och jobba med sprakande brasa bredvid sej och havsutsikt genom fönstret. Jag tror till och med att det påverkar min effektivitet på ett positivt sätt. Men först skall vi fokusera på påsk i några dagar till. Chokladägg, kvalitetstid och mera god mat. Inga stora middagar. Men desto mindre krav istället. Passar mej bra i år faktiskt. Glad påsk på er!
Här sover man gott. Och det är så lyxigt att Svärmor alltid bäddar och fixar färdigt till oss om hon vet att vi skall komma ut till holmen. 
Maken köpte ett nytt pussel, och gjorde knappt något annat i två dagar än pusslade... 1500 bitar. Jag som knappt har tålamod för 150.
Jobbdagarna steg jag upp vid halv sju, satte brasa i kaminen och började jobba just här. Inte så illa utsikt minsann. Och skönt att hinna jobba ostört i en och en halv timme innan resten vaknar. (Sorry Svärmor, ser nu att nån liten lyckats få till ett snyggt handmärke på ett av fönstren...)
Sällan vi inlett skärgårdssäsongen så här tidigt! Någonting bra med corona ändå. 
Annat bra med corona: Mer tid med sötnosarna! Extra bra när man kan vara ute tillsammans. Vid havet i vårsolen!
De här två som leker så mycket med varandra. Jag tror de också uppskattar att få vara med varann så mycket nu under den här tiden. De har ett så fint band. 
Min lilla klätterapa. Som klättrar upp till toppen av nästan vilket träd som helst. Men då vågar jag knappt titta. 
Påsklovet inleddes med bryggprosecco. 
Här trivs man minsann. Kanske nästa vecka igen?
Veckoslutsrapport
Att orka blogga på vardagarna är så gott som omöjligt numera. Jobb, barn och hushåll tar all min energi. Finns noll kvar till att producera blogginnehåll om kvällarna. Men bloggen hänger nog kvar i mitt undermedvetna hela tiden. Och jag har en massa idéer, en del till och med halvt förverkligade redan. Det krävs bara den där energin och lite bildredigering. Kanske mars blir en bra bloggmånad ändå? Fastän inledningen inte varit så stark.
För att komma igång tänkte jag i alla fall drämma till med en riktig klassiker; en veckoslutsrapport. En liten inblick i vår weekend sett ur min mobilkamera. Vi har faktiskt haft ett totalt oplanerat slapparveckoslut. Mycket skönt och välbehövligt. Eller egentligen är det bara jag som inte haft några planer, Maken och Hubbe har varit och spelat badminton och Lillasyster har varit på kalas. Jag har bara laddar batterierna inför ännu en intensiv vecka. Och det har lyckats genom att göra följande:
På veckoslutsmorgnarna älskar jag att duka upp frukost, igår blev det äggröra, croissanter och te. Vi har ritat och pysslat en hel del, båda med färgpennor och hamapärlor. Lillasyster älskar när jag ritar färgläggningsbilder till henne. Här har jag ritat en kunglig familj och en sjöjungfru. Sen tog Maken med sej barnen och åkte på ärenden och jag gick ensam i spa-bastu. Lade ansiktsmask och andades mindfulness. Så ljuvligt! På kvällen promenerade vi alla iväg till bussen och åkte till den lokala nepalesen för middag ute. Vi har börjat göra det nu som då, så roligt när barnen blivit så stora att det inte är något problem längre. Idag blev det sen mindre lyxig hemmalunch, men inte destu mindre god! Mozzarella, tomat, parmaskinka och vitlöksstekt aubergine. Därefter fixade vi Lillasyster klar för kalas. Och så hade det veckoslutet gått.
Vardagsrumba när den är som bäst
Här dundrar dagarna på. Januarimånad kändes evighetslång så jag är glad att vi redan är en bit in i februari. Vardagen rullar på och jag försöker ta var på de små guldglimtarna mellan allt i vardagsrumban och ruljansen. På jobbet är det också mycket just nu känns det som. Balansen balansen.
Bloggen prioriteras lätt bort, framom att försöka syssla med mer aktiv återhämtning. Som att läsa eller lyssna på böcker. Har redan kunna kruxa av fem böcker för 2020. Jag funderar också allvarligt på att göra comeback på gymmet. De senaste veckorna har min morgonlenkkin inte blivit så många. De mörka morgnarna och vädret lockar liksom inte. Kanske gymmet skulle locka mer? För för att orka med våren måste jag röra på mej. Så enkelt är det. Knoppen funkar inte om inte kroppen gör det.
Vad annat? Inte mycket nytt under solen. Mitt liv ger sannerligen inte inspiration till innehållsrika blogginlägg just nu. Eller kanske det gör? Men min hjärna är för slut om kvällarna för att producera dem. Jag har ju faktiskt säkert fem planerade blogginlägg som bara väntar på att bli skrivna? Men vem skall liksom orka och hinna skriva dem? Inte jag ikväll i alla fall. För jag tänker krypa ner i sängen och läsa klart min bok.
Ett sätt att få koll på vardagen är att skriva in allt i en hederlig gammaldags papperskalender. Det gör jag! Elektroniska kalendrar i all ära, men min hjärna föredrar pappersversionen alla dar i veckan. Att den är blommig och fin gör ju bara saken ännu bättre!
Veckoslutsrapport
Det här veckoslutet har gått i ett känns det som. Maken är bortrest så det kan ju vara därför som det har verkat lite extra intensivt. Fast vi har ju nog också hunnit med en hel del. Hubbe har varit på två kalas. Och vi har varit till närmast köpcenter och köpt presenter till tre kommande kalas. Idag har jag varit på babyshower medan barnen lekt hos svärisarna. Jag har också monterat upp en lampa här hemma (#kvinnorkan!) och rullat minst 30 chokobollar till babyshowern. Där emellan har jag ännu tvättat tre tvättar tvätt, pysslat med barnen och stickat en och en halv vante. Så kanske helt okej att känna sej lite mosig?!
Veckoslutet i mobilbilder: Årets första(!) tulpaner, härlig babyshower, selfie på lite slut men lycklig kvinna. Pysselfröken som klätt sej själv i glitterklänning, samt bevis på lampan jag hängde upp själv! Inkluderat koppla sockerbit med sladdar och allt. Jag är liite stolt alltså. Stjärnan fick komma ner sen i samma veva. Den behövs ju inte för ljuset längre. Tänk att vi hann bo här FEM år innan vi (eller jag då...) fick upp en lampa här?!
Söndagsmiddag och veckoslutspyssel
Söndagkväll. Det har varit ett bra veckoslut. En fin mix med program, återhämtning och familjetid. Bland annat har jag hunnit med springtur, fyra tvättar och lakansbyt, spelkväll, städat i barnens rum och så en massa pyssel. Jag har pysslat med både Hubbe och Lillasyster. Vår magiska bild vi fixade med Hubbe fick en massa kommentarer då jag la upp den på min instastory. Gå in och kolla hur du lagar världens enklaste men coolaste bild om du missat (finns på min insta: lillahannaistoravarlden och storyn hittas i profilens DIY och Pyssel-kategori. Resten av pysslet skall ni nog få se, jag har fotat det mesta. Men det blir först i senare inlägg. Nu är jag för trött för att redigera bilder och ha mej...
Men tips på tillbehör till söndagsmiddag skall ni få. Eller det funkar lika bra som tillbehör till vardagsmiddagen för den del. Ugnsrostad brysselkål. Så otroligt gott. Smakar typ tusen gånger godare än att koka brysselkålen, och då är ju ren det supergott. Rensa bara brysselkålarna och skär dem i halvor. Släng i en ugnsform, ringla över lite olivolja, salta och krydda med lite vitlökspulver. Rosta i ugnen ca 20 minuter på 225 grader. Passar till allt! Och lika gott nästa dag som kalla tex i en sallad.
Guacamole är kanske världens mest ofotgeniska mat. Men samtidigt en av de godaste. I min satte jag 1,5 mosad avokado, 1 msk citronsaft, lite vitlökspulver, lite herbamare och typ 2msk naturell yoghurt. Mmm!
Världens godaste söndagmiddagstillbehör. Passar lika bra till fisk, rostbiff eller höna, som vi åt idag.
Jag var inte så hungrig ikväll, vi åt nämligen lunch hos svärföräldrarna och jag var fortfarande mätt från den! Men lika bra det eftersom jag nu har perfekt lunchlåda tills imorgon.
Takremppa och VAB
Tänk att det skulle dröja ända in i november tills samtalet från barnens dagvård kom om febriga barn?! Det hade jag nog inte vågat hoppas på. Att samtalet kom just dagen innan vi skall ha takrenovering hemma så är ju mindre lägligt, men det är väl priset man får betala för en i övrigt mycket frisk höst. Vi råkade alltså i somras ut för en liten vattenskada efter att husbolaget installerat nya varmvattenberedare i lägenheten. Ett rör var dåligt på plats och två kvällar efter installationen brast det. Jag sov då redan, men Maken märkte det efter ca 15 minuter. Tänk om det hade brustit då vi var på jobbet? Eller ännu värre några veckor senare då vi var bortresta på sommarsemester!?
Nu är som tur allt torrt igen och vi kom sist och slutligen lindrigt undan. Det enda som måste bytas ut är takpanelen i vardagsrummet. Och byggfirman har lovat ha det gjort senast på fredag. Men bekvämligheten på denna VAB är ju då lite begränsad... Vi kan bara var på övre våningen och i bägge sovrummen är feng shuin lite si och så. Vi har ju tömt hela vardagsrummet på möbler och grejs och stuvat dem på övre våningen. Men men, allt går! Det är bara fråga om nån eller några dagar. Eftersom de ringde mej från föris då jag var på jobbet igår har jag också datorn med mej hemma så jag kommer åt att jobba. Det känns också skönt då inte allt samlas på hög under de dagar man är borta och man återvänder med stress till max.
Den lille febrisen. I en hög av vardagsrealitet.
Jag tog och lagade mej en take-away kaffe med från nedre våningen just innan bygg-gubbarna vällde in.