Vab-måndag
Vård av sjuk Lillasyster hos oss denna måndag. Hon var alldeles för snorig och gnällig imorse för att kunna gå till dagis. Och hon som inte sovit dagssömn på flera månader har nu snart sovit en timme. Hubbe ville också bli hemma. Så det känns nästan som på gamla goda vårdledighetstiden. Jag försöker förstås också vara effektiv när man en gång är hemma. Vilket har lett till att jag nu känner mej helt slut fastän klockan bara är halv två. Att vara på jobb är ju hundra gånger enklare än att vara hemma.
Det här med vem som skall vara hemma när barnen blir sjuka är också en ny grej för oss. I mitt tidigare jobb hade jag inte så specifika uppgifter att jag var oumbärlig. Var jag inte på plats så kunde någon annan göra mitt. Maken som jobbar som projektledare har varje dag uppgifter bara han är den enda som kan göra. Så då blev det ganska naturligt att det var jag som stannade hemma om barnen var sjuka. Vi hade kommit överens det så.
Nu är det inte lika lätt längre. Mina uppgifter kan inte skötas av någon annan. Vi har också möten så gott som dagligen som jag borde vara på. Idag råkade det passa relativt bra för mej att stanna hemma. Men imorgon eller nästa gång passar det kanske inte alls? Hur bestämmer man då? Kanske jag bara måste hoppas att barnen håller sej friska nu i fortsättningen. Eller så får vi börja bestämma på förhand på söndagarna vem som stannar hemma även fastän barnen inte skulle vara minsta sjuka då. Hur gör ni andra?!
Lite halvvissen bukett och helvissen Lillasyster.
Dagens tema: näsdukar, febertermometern (denna är förresten super, mäter klart på under 10sek!) och kaffe.
Halva veckan rapport
Så har halva veckan gått. Jag har varit flunssig men börjar äntligen känna mej bättre. Dagarna rusar. Jag förstår verkligen att man kallar den här tiden i livet för ruuhkavuodet. Men jag gör verkligen mitt bästa för att ta vara på små stunder. Försöker vara närvarande. Det är ju det här som är livet. Jag vill inte att det bara går förbi. Att jag bara hela tiden längtar till veckoslutet. Man kan göra mycket av sin vardag om man bara försöker. I måndags blev vi till exempel ute när vi kom hem från dagis. Tjugo minuter frisk luft gör redan skillnad! Så skönt. Fastän det blivit kallt nu. I morse var det bara 5 grader.
Jag har också tagit upp stickandet igen. Det blev en liten sommarpaus tydligen. Men nu är jag igång igen. Och det ser ut som att det faktiskt skall bli en tröja av det hela. Min första tröja i vuxen storlek. Fast kanske bäst att inte ropa hej innan man är över bäcken... Jag stickar en marygenser och skall nu börja med mönstet. Så det gäller att lite koncentrera sej. Stickandet är så avkopplande. Perfekt att ta bort stress efter dagen. Att nolla hjärnan. Och så kan man glo på tv med lite bättre samvete. Fast nu då Maken tittat på Narcos (inte riktigt min kopp te) så har jag istället lyssnat på ljudbok när jag stickat. Mysigt det med. Och jag har satt på timern på Enjoy Candelsarna. Så nu tänds de när det mörkar. Vardagsmys deluxe.
Mm. Grillad rönnbärssoppa. Få se om vi får städat på bakgården till veckoslutet. Sommaren är ju slut nu så parasoll och vattenbanon kanske skulle kunna städas undan....
Skönt med frisk luft. Fast man behöver dunjacka och tjock halsduk redan. Men ännu blommar det och är grönt!
Stickningen går framår. Själklart blir min tröja rosa...
Lite vardagsrealism
Till skillnad från de välstädade och väldigt välvinklade barnkammarfotona jag tog igår så kommer här lite mer äkta vara. Att bo tillsammans med två barn innebär att det aldrig är städigt mer än typ två minuter. På riktigt! Tack vare att vi är på dagis/jobb största delen av dagarna nuförtiden så är det ändå mycket städigare nurförtiden än under våren, för att inte tala om då jag var hemma på heltid! Så att ha mer tid att städa betyder inte alltid städigare. Och det här nedan är ju faktiskt inte så farligt som det ibland kan vara. Då det till exempel byggs kojor, eller läggs pussel med 32 bitar som man glömmer städa undan...
Som tur är jag ingen perfektionist. Visst gillar jag när det är städigt och fint omkring mej. Men jag stressar inte heller över lite kaos. Så länge det är någorlunda hanterbart då. För att hålla kaoset hanterbart försöker jag hålla hårt på regeln att vi städar undan alla leksaker etc varje kväll. Oftast brukar barnen hjälpa till innan läggdags. Men lika ofta städar Maken eller jag undan efter att de gått och lagt sej. Att bädda sängen varje dag och alltid sätta in disk direkt i diskmaskinen är också regler jag försöker hålla hårt på för att minimera kaoset. Då barnen lagt sej brukar jag också först försöka fixa undan tråkiga måsten, som tvätt eller plock, så man sen kan slappa med gott samvete. Att stiga upp på morgonen till rent kök och någorlunda leksaksfritt hem gör också hela morgonrumban lite trevligare.
Hur gör ni för att minimera vardagskaoset i småbarnsfamiljer? Lite plock hela tiden? Större plock och röj mer sällan? Hårda regler för barnen att de inte får stöka? Jag hör gärna hur andra gör!
Pusslen råkar ännu vara inne i lådan. I slutet av kvällen var de inte det. Skor, fleece och en handduk (?) i soffan. Och Hubbe låter aldrig prydnadskuddarna vara som jag vill ha dem... Och svärd på mattan är väl helt normalt vah?! Och jepp, barnen glor dessutom på netflix, hälsningar finalist till priset "Årets Mor".
Mitt stilleben på soffborde har inte heller fått vara helt orört. Lillasysters Frozen-örhängen är tydligen också en del av installationen nu för tiden....
Vardagstankar
Tisdagsrapporten kommer här: Jag åkte iväg till jobbet redan innan sju. Men så kommer jag fram till vårt kontors dörr och inser att mitt nyckelkort blivit hemma. Och respan där man får tillfälliga kort öppnar först kl. 8. Inte så bra start på dagen kan tyckas. Men som tur hade jag jobb i både mailen i telefonen och papper med i väskan att läsa igenom så jag kunde börja jobba på närmaste café över en latte. Tiden på jobbet gick sen snabbt. Det är hela tiden nåt att göra och lära sej. Jag trivs och det känns bra.
Sen hem via dagid för att plocka med mej Lillasyster. På västerleden mötte jag den här bussen, hu, så livet återigen kändes skört. Hemma väntade Hubbe och Morfar, som varit hemma från dagis eftersom han ännu skall ta det lugnt efter operationen. Det känns så bra att ha föräldrar nära som ställer upp när det behövs. Vår städerska har också varit här idag. Väldans lyxigt. Har inte riktigt vant mej vid det ännu. Men oj, så ja gillar det. Till middag blev det, surprice suprice, pasta. Med maletköttsås denna gång. Sen gick vi ut till sandlådan. För första gången på länge kändes det lite svalt och höstigt i luften. Men jag gillar det med. Är helt redo för sjalar och boots redan.
Maken åkte just iväg för att spela tennis och jag försöker mitt bästa för att få busungarna att somna. De håller på att gå helt bananas i barnkammaren. Mjukisar flyger och bajs hörs som varannat ord. Grr. Men månne de inte slockar snart. Som bäst håller jag på att försöka bestämma mej om jag skall se på ett avsnitt Gilmore Girls eller om jag skall läsa bok. Lånade en bok av Carolina Neurath på bibban som jag började på igår. Verkar helt lovande så tror faktiskt det lutar mot läsning! Slut på tisdagsrapport.
Mitt enda foto i mobilen från denna dag: Morgonkaffe på café när man klantar och glömmer nyckelkortet hemma.
Inte utmanande nog
Eftersom det inte är utmanande i sej med fem dagar jobb istället för tre, och nytt jobb, så åkte Maken iväg till USA på jobbresa denna vecka. Jag är alltså YH-morsa denna vecka med både föra och lämna samt alla kvällar och morgonar för mej själv. Hurra. Det är ju kanske inte helt ultimat så där timingsmässigt, men resan var tyvärr nödvändig och hade bokats in redan innan vi visste att jag skulle börja på ny avdelning. Men men, jag skall nog klara det. Ikväll när vi åt kvällsmat peppade jag redan barnen genom att gå igenom morgonens bestyr. Jag upplever att det brukar funka smidigare om vi tydligt går igenom på förhand i vilken ordning allt kommer ske. Vi har ju inte rikitgt rutinen inne ännu efter semester dessutom.
Imorgon tänker jag också fuska och ta barnen på sushi efter dagis. Det är vi nog värda tycker jag. Är man ensam så får man sänka ribban rejält. Maken var också till butiken igår så att jag skall slippa det, och vi har allt hemma vi kan behöva. Nu hoppas jag bara att rusningstrafiken inte är allt för jobbig imorgon och att jag hinner vara effektiv och lära mej en massa nytt fastän jag måste fara lite tidigare än vad som är ultimat. Som tur känner jag att mina kollegor och nya chefer verkar vara väldigt förstående när det kommer till småbarnsvardag, och jag är inte den enda med små barn hemma. Själv skall jag också hoppa i säng bara jag fått publicerat det här inlägget. Extra sömn kan liksom bara vara bra i en sån här situation tänker jag. Och om det ens känns lite jobbigt en enda stund så måste jag väl bara tänka på Blondinbella! Kan hon så kan väl jag också!
Bröllopsdagsblommor, nyaste Mama som kom med posten idag och tända ljus. Lite zen i kvällningen för att få extra energi för att klara av den här veckan! I can do it!
Sommartakten fortsätter
Det var tydligen inte så enkelt som jag tänkt mej att återuppta tätare bloggtakt så här mitt i sommaren. Jag har liksom blivit så datoravvänjd att jag glömmer att blogga. Eller inte glömmer men bara liksom inte orkar när ja väl skulle ha chansen. Efter mina jobbdagar förra veckan åkte vi ut till skärgården igen, och stannade där en natt längre än tänkt. Det värsta kaoset här hemma börjar också nu vara upprett. Eller jag har ännu typ tre maskiner tvätt otvättat och tre maskiner rent som skall in i skåpet, men så där annars...
Idag har vi haft en riktig slödag. Maken och jag hade liten kräftpremiär på tumis igår kväll så vi har liksom varit lite extra trötta... Men en picknick i skogen tvingades vi i alla fall iväg på av Hubbe. Och det var riktigt mysigt. Det är något jag gillar med läget var vi bor. Att vi har så nära till större grönområden och ordentliga skogar. Efter skogspickning promenerade vi via sandstranden men där fanns det blåalger. Blä! Annars skulle det ju ha varit härligt sommarkvällsprogram.
Picknick i närskogen.
Det fanns hur mycket blåbär som helst. Nami!
Slut på semestern
Hej! Har ni saknat mej?! Om jag skall vara riktigt ärlig har jag inte saknat bloggen ett dugg. Det har varit både skönt och garanterat hälsosamt med rejäl somefasta. Och nu känns det kul att både blogga och läsa andras bloggar igen. Igår kväll kom vi hem från holmen. Tio dagar där ute gick alldeles för snabbt. Före det var vi på familjeresa till Sverige och Kolmården. Men mer om det i ett skilt inlägg.
Nu blir det jobb för mej i tre dagar, sedan tre dagar ledigt och sedan jobb igen. Så rätt soft start på jobbandet med andra ord. Maken är ännu på semester dessutom så han får sköta barn och markservice. Hemmet är rätt så kaos med tvätt från tre veckor tillbaka och damm i hörnen överallt. Så jag tror det blir bäst att fly iväg till skärgården igen så fort det bara går igen.... heh...
Regnig måndag
Idag har varit den regnigaste dagen på evigheter. Stackars alla skolbarn som har sin första riktiga sommarlovsdag idag. Kan tänka mej att det är många som är rätt så besvikna... Men men, imorgon skulle den väl börja på riktigt igen, sommaren, även om jag först tror det då jag ser det. Regnet har påverkat vår dag också. Eftersom jag inte är en ur-och-skur-mamma har vi inte varit ute. 12 grader och ösregn lockade inte riktigt. Även om barnen säkert skulle ha gillat. Istället åkte vi på ärenden på förmiddagen. Det är alltid lika "roligt" att gå i butiker med mina två små. Jag gjorde misstaget att låta Lillasyster gå lite fritt i en butik. Och hon tog sej direkt lite för stora friheter... Så det hela ledde till ett klassiskt lägga-sej-ner-och-skrika-på-golvet-utbrott. Alltid lika svettigt när det sker..... Även om jag nog känner att jag är lite mer härdad nu med barn nummer två.
Så under eftermiddagen höll vi oss sedan hemma. Barnen byggde en koja i sitt rum. Nästan helt utan min hjälp. De hade redan byggt den så gott som klart när de ropade på hjälp. Så jag fäste bara täckets ena hörn i hyllan så taket höjdes en aning från 20cm till 80cm. Och där lekte de sedan i nästan en timme. Med några små syskongnabb som måste medlas, men mestadels bara fint. Det är så härligt när de leker tillsammans. Skrattar och har roligt, pratar och funderar tillsammans. Det bästa som finns att lyssna på! Desstom ville Hubbe sova i kojan så vi flyttade hans madrass dit innan läggdags. Så sött. Han somnade rekordsnabbt som vanligt.
Lillasyster somnar förresten ocskå sååå mycket bättre nu då vi lämnat bort dagssömnen. Hon har somnat vid åtta nu två kvällar i rad. Utan bus dessutom. Så härligt. Och faktum är att hon sover mer per dygn när hon inte sover dagssömn. 12h i sträck när hon är utan att sova på dagen. Men sover hon dagssömn, ens 30 minuter, så somnar hon inte förrän tio på kvällen, och då blir totala antalet timmar för dygnet klart under 12h. Nu skall jag hänga upp mörkläggningsgardiner i vårt sovrum för att bättra på min egen sömn. Och så skall jag gå och lägga mej i tid ikväll. Ljuset gör mej helt råddig märker jag. Flera morgnar har jag vaknat vid fyra-fem tiden och trott att jag försovit mej då solen gassar in på vår säng. Men det skall inte ske fler morgnar. Godnatt!
Kojbygge à la busbarnen Stigzelius. Det enda jag hjälpte med var att fästa täckets hörn i bokhyllan.
Perfekt lek för regniga måndagar. Att "sova" i kojan var det roligaste. Och nu sover Hubbe där påriktigt... Men madrass under då förstås!
Instastories
Väldans skönt med en ledig torsdag så där mitt i veckan. Eftersom vädret var så fint passade vi på att åka ut med svärisarna till skärgården redan på onsdag kväll. Så den lediga torsdagen har kännats minst som ett helt veckoslut. Härligt med måndagskänsla och så är det redan fredag, även om det nog tog emot att komma tillbaks till stan igår kväll för att jobba idag.
Bloggmässigt har den här veckan varit riktigt usel. Men istället har jag varit destu aktivare på instastories. Det är så roligt att snäppa dit nåt tycker jag. Och det känns så kravlöst. Inte för att jag nu har så stora krav på mina blogginlägg heller (som ni märker just nu, heh), men ändå. Det känns liksom skönt att veta att storiesbilderna försvinner efter ett dygn. Så in på insta och följ om ni saknar mej här på bloggen. Ikväll får ni sneakpeak på vårt ballongpimpade kalashem!
Så här såg till exempel mina instastories ut på onsdagkväll!
Tisdagstrams
Hej och hå. Så var den här tisdagen snart till ända. Idag har vi haft syrror/kusinerna på besök. Meningen var egentligen att vi skulle ha åkt till mellansystern, men vår bil krånglar så de fick komma till oss istället. Väldigt praktiskt för mej som inte behövde fara någonstans och dessutom fick färdiglagad lunch i eget hem. Heh. Efter att de åkt vidare så promenderade vi efter bilen till servicestället. Domen var inte något vidare. Så håll tummarna nu för att bilskrället håller ännu några veckor tills vi får det utbytt!
När vi kom hem stannade vi ute en stund. Vi planterade lite frön och lekte i sandlådan. Sen började snön vräka ner. Den nionde maj. Inte okej. Jag blir liksom så deppig att jag inte kan ta in det hela. Lite som att läsa nyheterna om hemskheter i världen. Jag kan liksom inte ta det till mej. Det är en månad till midsommaren och det snöar. Jag hade planerat att dra ut på springtur men orka nu sen när det är snöstorm...
Det har blivit såå mycket lättare att vara med de här två i sandlådan nu. Ingen som vill äta sand eller rymma iväg. Jag kan liksom sola eller scrolla telefonen utan risk för olyckor!
Barnen har nya softshell kläder från Name-it (OBS! Reklamlink!). Köpta på söndagens shoppingsrunda och hittills mycket godkänad av såväl mej som barnen. Lillasyster fick denna halare (adlink!). Praktiskt med mörk färg när man skall busa på utomhus i sand och lera.
Hubbe har ny softshell-jacka (adlink!). Mössorna är också nya. Beställda via appen Wish för nästan inga pengar alls. Det är livsfarligt att klicka in sej där...