Varsågoda och catcha upp:
Tänker ignorera det faktum att jag i misstag haft en månadspaus från bloggandet och bara säga HEJ! JAG ÄR TILLBAKA! Största delen av tiden har tillbringats på inspelningar av en tv-serie här i Helsingfors, men har också gjort några små getaways till grannstäderna. Denna rastlösa själ kräver nämligen mycket omväxling för att må bra. Enivei. Vi börjar med helgen tidigare i höst då jag och Axel var i Åbo:
The War on Drugs får 3/5
På tisdagen var jag på första (stora) keikkan på TVÅ ÅR. The War on Drugs inledde sin Europaturné i Helsingfors Ishall. Då vi stod bland folkmassorna och väntade på att keikkan skulle börja, insåg vi att våra klädstilar verkligen tagit inspiration av allt vandrande och friluftsliv som livet ändå bestått av de senaste två åren. Folk hade ju liksom klätt upp sej, som en gör på konserter. Dessa två daijun stod där i fjällräven jacka, långkallsonger och dunväst (som förövrigt är ett HIMLA praktiskt extra lager att ha!).
Långt inlägg om en lååång helg
Är ni redo för ett riktigt klassiskt och långt helg-inlägg? Hoppas det, för jag har en MASSA bilder att visa er. Har verkligen haft en så underbar långhelg här i Helsingfors: först lite egentid deluxe på fredagkväll och på lördag, då jag strosade omkring och gjorde fantastiska inköp. Bland annat en tungskrapa. Och en sååå fin tékanna i glas. På eftermiddagen fick jag pojkvänsällskap hit och på kvällen for vi till Samis bandkämppä och jammade.
Inspelningar och sånt
Veckans sista arbetsdag här i Helsingfors tog just slut. Hade nattinspelningar mellan 21 och 06. I skrivande stund är klockan 6:30 och jag sitter på ett café på järnvägsstationen och dricker en fem euros kakao. Hjärnkapaciteten är inte riktigt i skick efter att ha vakat nästan ett dygn, så ni får ursäkta en skit rubrik och det stapliga flowet här i skrivandet ok? I alla fall, tänkte sysselsätta mej med skrivandet för att hållas vaken ännu en timme tills tåget går mot Vasa. Här kommer ett skepp lastat med telefonbilder från de senaste dagarna.
En helg i STAN
Lovade mej själv att aldrig börja kalla Helsingfors för STAN då jag flyttade dit. På samma sätt som jag aldrig skulle börja kalla Österbotten för Pampas. Nå, i något skede ändrades löftet till att det är okej att använda de orden så länge jag är ironisk. Behövde förklara det, så ni inte tror jag är någon arrogant ~stassfrass~.