DSC 200

Visa alla inlägg skrivna 2020

Fångad av en stormvind och villakänslor

Skrivet av Sofia Svevar 07.06.2020 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Denna försommar har gått åt att fixa och dona på villan inför midsommar. Det har varit staketbygge, undertaksbygge och färdigställande av vårt renoverade sovrum. Nu börjar vi äntligen blir färdiga. Lite småfix ännu för att sätta "hemkänslan".

På något sätt tror jag också att de som har villa drar sig dit nu när covid-19 härjar kring. Man har en helt annan tid, motivation och inspiration för att sätta sig ner i trädgården, bygga eller göra andra saker som man inte vanligtvis brukar göra i första hand. 

Så har det också varit för oss; för på lördag förmiddag åkte vi ut till villan. Vi trodde vi skulle hinna göra mycket där på förmiddagen, men regnet kom snabbare än vad vi hade räknat med. Jag hann åtminstone bädda sängen i vår "vrå" och städa där färdigt. Mathias klippte gräset som är ett annat måste när man kommer ut dit. Sedan fick vi besök av Mathias en vän, som hade med sin hund. Caspers bästa vän. 

Casper blev så otroligt lycklig när han såg Selma kika upp från båten, att han la ifrån sig ett ylande, sprang ut i vattnet och simmade mot båten. Aldrig har jag sett en så glad hund. 

DSC 1307 1

På kvällen gick vi sedan i bastun och jag doppade mig i havet ÄNTLIGEN för första gången i sommar. Visst är det ändå något speciellt med att gå och simma när det regnar ute? Det känns så otroligt stimulerande, avkopplande, friskt och energigivande! Kroppen ställde om sig till sömn-mode efteråt, precis som Skalmans mat- och sovklocka. 

DSC 1294

Idag, söndag, har jag varit på en liten promenad på holmen och fotograferat i stormen. Mathias fortsatte att måla och pyssla på där på gården (hehe, tur någon jobbar när någon annan smiter...). När jag går där och fotograferar och försöker hålla mig stadigt på benen så dyker förstås Casper upp och är nyfiken på vad jag gör. Då skulle han helst fotobomba allt vad min kamera siktade in sig på. 

DSC 25

DSC 0054DSC 1322

Denna rosa blomma är sommar för mig. De minnen jag har från liten är att de alltid skulle finnas med i buketten som man la under huvudkudden på midsommar. Sju sorters blommor. I hopp om att jag skulle drömma om vem jag skulle gifta mig med när jag blir stor. Kommer dock inte ihåg vad denna blomma heter? Är det någon som vet? 

DSC 1334 1

Nu är vi hemkommen, jag har skrivit klart detta inlägg och nu tänkte jag ta med mig yogamattan på gräsmattan. Känner för en meditation utomhus idag. Känner hur kroppen behöver mer energi, healing och jordning. Har med tiden lärt mig att man jordar sig bättre om man mediterar utomhus. Helst bredvid ett träd. 

Fortsatt trevlig helg! ♥


Världens godaste morotssoppa

Skrivet av Sofia Svevar 05.06.2020 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Jag måste, måste tipsa om denna underbara soppa! Jag har i flera år prövat mig fram med olika recept på morotssoppa och aldrig riktigt känt mig hundra, tills jag hittade detta recept på MåBra:s hemsida! Superenkel att tillaga, proteininnehållet kan man själv variera och likadant med tillbehören. Dessutom är morötterna bra för synen, blodsockret och förebygger cancer. Yey!


DSC 0943

Ingredienser (ca 4 portioner):

6 morötter
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1,5 msk grönsaksfond (jag använde touch of taste)
1 liter vatten

1 msk vetemjöl/potatismjöl/majsmjöl/maizena (jag använde maizena)
2 dl crème fraiche

Jag garnerade med torkad persilja (Obs! Persilja är bra för blodcirkulationen, lever och njurar.)


Gör så här:

Skala morötterna, löken och vitlöksklyftan. Skär allting i bitar.
Fräs i smör eller olja i botten av en kastrull. Låt fräsa en stund.
Häll i fonden och vattnet och blanda ner 1 msk vetemjöl/potatismjöl/majsmjöl/maizena (välj det som passar dig).
Låt småkoka i 15 minuter.

Tillsätt crème fraiche och mixa soppan med en stavmixer.
Smaka av med muskot (muskot brukar jag inte sätta i) och salt!
 
Jag brukar även smula ner fetaost i morotssoppan som protein. Annars kan man också göra en smörgås/knäckebrödssmörgås med pålägg till. 

Smaklig måltid! :)


I en annan dimension - Andevärlden

Skrivet av Sofia Svevar 02.06.2020 | 2 kommentar(er)

Andra sidan är ett ställe i en annan dimension - andevärlden. Där får våra anhöriga träffa sina nära som de levt med i tidigare liv. Anhöriga som finns i andevärlden har ingen fysisk kropp (därav varför vi inte kan se dem), men de har känslor och god intuition och det är därför de kan hjälpa oss här i jordelivet.

DSC 0014

På kvällarna eller nätterna när vi är om mest avslappnade är vi också som mest öppna och då passar de på att komma och hälsa på oss. Det kan vara att man uppfattar en skepnad, att någon sätter sig på sängen, att någon stryker dig i håret, att tv:n slår på.. Om blicken alltid dras mot t.ex. sovrumsdörren eller ytterdörren eller kanske någon annanstans - då är det troligt att någon från andevärlden är och hälsar på. Då beror det bara på hur öppen man är för det spirituella och hur medial man är, som gör att vi kan se dem, uppfatta dem, ta emot signaler och även höra röster och ljud. 

Våra anhöriga hjälper oss när de ser att vi har problem eller behöver vägledning. Då kan vi se dem som ljussken, vi kan höra dem säga något, vi kan höra ljud (fotsteg, slammer, dörrar som öppnas), se lampor börja svänga runt i rummet, saker flyttas och så vidare. Om vi inte tror på andevärlden och blir mer och mer medveten av vad som händer runtomkring oss i samband med en bortgångens närvaro, kan dessa saker som vi uppfattar hända runtomkring oss, bli starkare. Andevärlden försöker ta kontakt. 

Om du märker att det är något som söker din uppmärksamhet, så var vänlig och tacka för besöket och uppmärksamheten, det kan göra att den som hälsar på blir lugnare för nu vet hen att den är uppmärksammad. Om du är osäker vem det kan vara som försöker kontakta dig så går det att ställa frågan "Vem är du?", antingen får man en mental bild av någon som gått bort, eller så får du ett svar.. Det kan vara t.ex. en röst eller kanske t.o.m. en sång som påminner om en bortgången. 

Känner man ett obehag och tycker att det är jobbigt, så är det alltid skrämmande i början eftersom detta är något "som inte borde finnas". Allt nytt är skrämmande. Man kan själv säga att man vill att anden skall lugna ner sig eller sluta väsnas. De lyssnar alltid. Och kommer oftast med mycket värme och kärlek till oss. 

Om man däremot känner ett ordentligt obehag - man börjar få knuffar, det känns som att man går in i en vägg när man kommer hem eller om det händer något som inte känns rätt. Kontakta då ett medium för hjälp och vägledning. De brukar oftast göra husrensningar, hjälpa över en bortgången som "fastnat" och prata dem tillrätta. 

 

Och kom ihåg: Vi uppfattar andevärlden på olika sätt. Vi kan vara mediala från små, det mediala kan kontakta oss i vuxen ålder och det kommer med olika slags kraft. Alla behöver inte känna och höra andevärlden likadant. Vi är alla olika. Även när det kommer till andevärlden. 


Visst är det något speciellt med sommaren?

Skrivet av Sofia Svevar 01.06.2020

Första juni. JUNI. Det betyder att nu är det sommar på riktigt. Inte vår. Inte försommar. Utan sommar. I helgen kände jag hur naturen tog stora kliv - vi fick värme, blommor slog ut och kvällssolen värmde så skönt tills den gick ner bakom träden.

Mathias nära vän Sebastian (Basti) kom hit på lördag kväll. Vi satt ute i solen och njöt av värmen. Det var så skönt där ute i kvällssolen och man kände den där ljumma värmen som sommaren för med sig. Männen drack några öl, Casper låg i gräset och ville helst gömma sig i skuggan och jag försökte fånga allt på bild. I ärligheten namn så doftade jag i Blanc-flaskan, för jag saknar en riktigt iskall öl när det är varmt.. Men jag har lovat kroppen att hålla mig borta från alkohol tills allt är återställt. Nykter i 9 månader nu. 

Sedan drog vi fram Mölkky. Älskar Mölkky. Alla spel man kan spela utomhus på sommaren hör till och det var där och då som jag insåg att nu är nog sommaren här. Den bästa årstiden på året. 

För visst är det något speciellt när sommaren kommer? Det känns som att människors humör och hela aura förändras. Som att alla skiner till. Som att något stort är på gång. Alla har vi något fantastiskt framför oss. Åka ut på havet, utflykter, vackra klänningar, shorts, sprillans nya ballerinas (ni vet, man måste ju köpa nya sommarskor till varje sommar, hehe), soliga uteterraser, aperol spritz, picknick.. Jag kan fortsätta hur länge som helst. 

Så lova mig en sak: Ta vara på varje dag av denna sommar, njut av livet, håll dig i nuet och fotografera alla vackra minnen (för då kan du i vinter blicka tillbaka och känna en gnutta av samma värme och glädje du kände då). 

 

Ha en fantastisk måndag! ♥

DSC 1025

DSC 0988

DSC 1000

DSC 1018


Hur helar man själen?

Skrivet av Sofia Svevar 29.05.2020

Hjärtat dunkar, händerna skakar och frustrationen växer sig starkare.. Kroppen skriker på hjälp. Den kämpar och kämpar. Huvudet ser och hör massor av saker jag borde göra och genomföra. Hjärtat vill så väl och önskar att jag kunde lägga mig ner åtminstone en liten stund.

 

Där står jag. Tittandes på mig själv. Precis som i en spegelbild.

Jag kan se en ung kvinna slitas mellan alla måsten. Den unga kvinnan hör alla andra röster, men inte sin egen. Hon verkar yr. En inre stress som vägrar att släppa taget. Hon tittar åt alla håll, som om hon inte kan fokusera på endast en sak. Där ser jag henne stå, önskar att jag kunde hjälpa henne. Jag ser henne så tydligt. Vill så gärna sträcka ut en hand.

 

Jag hör alla rop och jag hör vad kroppen säger. Hjärnan fortsätter att mala på. Gör si, gör så, det skall göras och det skall göras. Planera hit och dit. I allt detta så fungerar min intuition perfekt. Den kan ta emot all kontakt från andevärlden även om den är stressad. 

Om stressen beror på min sjukdomshistoria eller om det är något annat... Det tänkte jag att jag skulle ta reda på. Har funderat mycket kring hypnosterapi som gör att man går tillbaka i tiden och till och med tillbaka till andra liv, för att se varifrån både min hjärninfarkt och njurinflammation härstammar. Detta har jag på känn är en bra början för att börja nysta upp gamla sår som satt sig som osynliga ärr.

Det jag är otroligt tacksam för är att jag får vara med om så mycket i mitt liv som gör att jag får utvecklas och jobba med mig själv. Jag älskar att utvecklas som människa och ser varje motgång som framgång. Jag lever bara detta liv en gång. Jag vill fortsätta lära mig saker om mig själv, njuta av livet och ta vara på varje dag och tillfälle, men även att hitta mer balans och harmoni i vardagen. 

 

"Var inte rädd. Låt ditt liv fyllas av tillförsikt och livsmod,
av erfarenheten att livet ständigt läks, återskapas och föds på nytt.”
– Olle Carlsson

 

DSC 0378 1


Meditation - Vad, hur och varför?

Skrivet av Sofia Svevar 27.05.2020

"Att vila utan ansträngning i det som är", enligt Buddhismen. Att stilla sinnet, hålla lugn och ett ställe där jag kan prata med bortgångna närstående, enligt mig. Låter det konstigt? Då skall jag försöka göra det enklare. 

 

Vad?

Meditationen kan stilla mitt sinne en stressig dag. Endast 5 minuter kan lätta för mig som människa. Oftast blir alltid meditationen längre och tiden går väldigt snabbt när man ligger där på mattan. Meditationen gör så att jag kan samla kraft, få mer energi, självhealing och ger lugn. Meditation hjälper även vid ångest, negativitet och stress.

Hur? 

När jag mediterar vill jag helst lägga mig ner på min yogamatta, för då tycker jag att kroppen slappnar av som bäst. Jag ligger tyst och blundar en stund, sedan går jag igenom kroppen. Kroppsdel för kroppsdel. Jag börjar vid tårna, går via anklar, underben, knä, lår osv. Under denna tid brukar jag tänka att jag sveper ett sken genom kroppsdelarna och där jag känner att jag har ont, eller där jag intuitivt vill stanna, där sätter jag extra mycket sken. I mitt fall är skenet färgat i guld, men det kan vara i vilken färg som helst för någon annan. Det är bara att känna efter och lova att inte kritisera dig själv om du inte ser någon färg, inte hänger med, eller om du inte tror på det helt och hållet. Det är okej. Vi ser och uppfattar saker olika. Det är okej.

I meditationen kan man se bilder och föreställa sig det man gör, ser eller hör. Därför är det enklast att börja med en ledd meditation som berättar vad man skall göra medan man ligger eller sitter på sin matta eller stol. Sedan kan man utveckla och använda endast meditationsmusik eller varför inte sitta/ligga i ett tyst rum. Det som känns bäst. 

När man kommit igång med meditation kan man vidareutveckla och kanske vara inne i en meditation i en halvtimme/timme. 

Varför? 

Meditationen gör att man blir en ny människa med mer hälsosamma och positiva tankesätt. Jag lär mig att förstå mina känslor och tankar och lär mig att inte kritisera mig själv. Meditationen - ett sätt att bättre förstå sig själv. 

Jag mediterar också för att kunna kontakta mina bortgångna närstående. De finns alltid där i meditationen. På en vacker plats i skogen, nära havet. Under meditationen kan de hjälpa mig med problem som uppstår i vardagen eller bara ge mig en värmande kram när jag saknar dem som mest. Jag brukar även tillkalla änglar som hjälper mig med healing om jag känner att jag behöver det - speciellt nu har jag bett om det eftersom jag genomgått en njurinflammation. Healing kan man också önska av änglar om man känner sig ledsen, vilsen eller vill hjälpa någon annan t.ex. vän eller närstående. 

 

...Allt detta inom meditationen! ♥

DSC 716

 


Chokladbrownies (utan socker och mjöl)

Skrivet av Sofia Svevar 25.05.2020

Innerst inne är jag en som älskar att baka och göra nya maträtter. Speciellt när det kommer till det sockerfria och det vegetariska, då är det som roligaste att experimentera i köket. För tillfället äter jag väldigt hög kortisondos och det sätter sina gränser för mig. Jag är tvungen att äta sockerfritt för att inte mitt blodsocker skall skjuta i höjden.

Så jag blev sugen på att testa dessa brownies när jag såg att en vän hade bakat dem. Så nu tänker jag dela med mig av receptet så att ni också får ta del av dem!

(Detta recept är lånat från Olga Rönnberg, grundare för mammafitness.se.)
DSC 0130

 Recept på chokladbrownies:

15 dadlar
1 paket svarta bönor (230g) (jag använde Go Greens)
4 ägg
2 msk kokosolja
1 dl kakao
1 tsk bakpulver
1 nypa vaniljpulver
2 msk valfri sötning (jag tog honung)

Gör så här:

Mixa samman alla ingredienser och bred ut i en form som är smord med kokosolja (jag tog en mindre form som jag brukar göra gratäng/lasagne i). Grädda i ugnen på 175ᵒ i cirka 30 min. Låt svalna. 

Chokladtäcket: 

1-2 msk honung
4-5 msk kakao
4 msk kokosolja

Gör så här:

Smält samman allt i en kastrull och bred det sedan över din brownie. Låt det stelna i kylen eller i frysen och skär sedan i lagom stora bitar. 

 

(Sen kom jag ju på i efterhand att det stod SMÄLT chokladen i en kastrull så mitt chokladtäcke är mosat med gaffel, men det var minst lika gott ändå!) Hoppas det skall smaka! ♥


Energier från plats till plats

Skrivet av Sofia Svevar 24.05.2020

Kategorier:
Taggar:

Tick, tack, tick, tack... Hör jag klockan. Ett öga upp. Jag vaknar upp vid villan. Sträcker på mig. Stiger upp och går ut och drar in frisk luft. Lyssnar en stund. Jag hör fåglar, brus av vinden och vågorna som idag styrs in mot land. Tittar ut över vattnet och hela kroppen fylls av lugn. Jag njuter av varje sekund jag står här. 

Jag går in igen och gör morgongröten på gasspisen. Bara det gör att jag känner mig mer levande. Längre bort från vardagen och det "lyxiga" man är van vid. Det är något speciellt att vara här. Sinnet stillar sig. 

I helgen har vi spenderat all vår tid utomhus. Vi håller på att göra nya räck runt verandan. Mathias bygger och jag målar. Det som slår mig är att när man jobbar på villan så kan man hålla på hela dagen utan problem. Är man hemma och gör samma sak så är det en helt annan känsla som infinner sig. 

Varför är det så?

Jag har länge funderat kring om det kan bero på platsen där vi bor nu har varit en arbetsplats, vilket gör att vi känner den gamla stress som satt sig som Karlssons kalasklister i väggarna. Gamla energier trafikerar snabbt genom luften och gör att man börjar känna sig trött. Energier som gör att vi inte orkar på samma sätt om man jämför med villan. Här kan vi hålla på en hel dag och vara lika nöjda och glada ändå. För här har det alltid stått lika lugnt och stilla. Energierna är mer harmoniska här. Fridfulla.

DSC 0705

DSC 0701

DSC 0720

DSC 0758


Sevendays - Ja tack, hjärna!

Skrivet av Sofia Svevar 22.05.2020 | 3 kommentar(er)

Kategorier:

- Nämen hej, och välkomna in!

I skrivande stund sitter jag vid köksbordet, tittar funderande ut genom fönstret och försöker komma fram till hur och var jag skall börja detta inlägg. Även om jag bloggat från och till sedan 15 års ålder, känns det ändå lite pirrigt att börja skriva här. Dunk, dunk, dunk, säger hjärtat. Vi tar det från början. 

Jag heter Sofia Svevar och är 28 år. Jag är uppvuxen i byn Petalax, men bor nu i Sundom tillsammans med min man Mathias och vår hund Casper. Jag är en optimistisk, omtänksam och kreativ person som gillar personlig och spirituell utveckling. 

På fritiden tycker jag om att fotografera, resa, vara ute i naturen, umgås med vänner, mindfulness/meditation och allt som har med spöken att göra (dvs. andra sidan, kristaller, energirensning, healing osv.)

- Andra sidan? 

- Vad pratar hon om?

- Wow, intressant.

- Ähh, sånt tror jag inte på.

Det är detta som är så intressant, tycker jag. Att vi fungerar olika och uppfattar saker på varierande sätt. Vi tror på olika saker. Du är du.. Jag är jag och det är så ska det vá, tycker jag.

För att fortsätta så började min personliga utveckling i samband med min hjärninfarkt 2008. Där och då bestämde jag mig för att vara tyst om det. Det är sånt man inte pratar om, tänkte jag. 

2012, när jag var 20 år kom jag till en vändpunkt i mitt liv: Jag blev mera positiv, framåtriktad och slutade bry mig om vad andra tyckte. Jag jobbade mycket med mig själv genom allt detta, men fortsatte att gömma den sanna historien om mig själv. Tills en dag i höstas, då jag bestämde att nu räcker det. 

Och vet ni vad? 

Sedan den dagen i höstas då jag publicerade det första inlägget om min hjärninfarkt, släpptes den största tyngd från mina axlar. Nu var jag äntligen fri. Nu vågar jag äntligen säga JA till livet. 

Min blogg "Ja tack, hjärna!" är en blogg där jag kan våga och vara mig själv. Detta är en dagbok med tankar och berättelser. Den handlar om mig. När jag tackar JA, till livet. Med alla tillbehör i ryggsäcken. Hur jag lever och går vidare med alla intressen, människor och tankar.

Det är på den vägen jag fortsätter att gå idag..

Och nu hoppas jag bara på att ni vill fortsätta följa min vardag, mina spökerier och optimistiska levnadsvanor. ♥
DSC 0177


Kristallen peridot

Skrivet av Sofia Svevar 11.05.2020

Peridot, Olivin eller Krysolit kan ni också kalla denna sten.

Detta är en sten som jag bär på mig i stort sett varje dag. Förut använde jag endast pärlor, diamanter och zirkon, eftersom de är stenar utan färg. När jag började läsa mig in på de olika kristallerna, vad de betyder och vad man kan förstärka med deras närvaro, började även stenar med färg falla mig i smaken. Den gröna peridoten är en av mina favoritstenar. Därför köpte jag en ring av den så att jag kan bära den varje dag.

Vad betyder Peridoten och vad kan man förstärka genom att bära den?

Peridoten står för lycka, välmående, solen, hjärtat och personlig kraft. Det är en healande sten som är bra att använda vid meditationer och vid mental fokus för att bättre lära sig nya saker. Kristallen skänker positivitet och leder oss i rätt riktning. (energymuse.com)

När din viljekraft och din kärlek är en helhet, en enhetlig kraft kan du förflytta berg och leva ett liv i harmoni och välbefinnande. (kristallrummet.se)

Två intressanta fakta om Peridot:

● Peridoten var Cleopatras favoritsten
● Detta är en månadssten för dig född i Augusti

DSC 0104