Han ska heta...
Ja, det var ju det här med namnet då. Egentligen hade vi klart ganska länge vad han skulle heta. Eller vi hade ett namn som vi tyckte kunde passa ifall det skulle bli en pojke. Vi nämnde det i förbifarten i början av graviditeten och Agnes fastnade för det genast. Så hela graviditeten kallade hon honom för just de namnet, även om vi nu inte helt hade bestämt om det skulle bli så eller inte.
Mot slutet av graviditeten började vi tveka på namnet eftersom alla i princip visste vad det skulle bli (eftersom Agnes berättat det åt allt och alla...) och de kändes inte riktigt på samma sätt längre. Så de sista dagarna, veckorna när vi gick och väntade på att han skulle behaga att komma började vi fundera på andra alternativ. Några favoriter hade vi men tänkte att vi ser när han väl är ute vad det blir.
Så kom dagen, eller natten, när han väl kom och det var dags att bestämma oss. Vi testade lite men till slut var det nog ändå det som vi pratat om från början som han skulle heta. Visst var det Alfons. Och tur det för var lite nervös över hur vi skulle få Agnes övertalad att han skulle heta något annat än just det.
Alla namn kommer faktist från släkten. För oss känns det extra fint att det är släktnamn som går i arv. Förnamnet är från mannens mormors morbror och mellannamnen kommer från min pappas morfar och mannens pappas morfar.
Så här har vi nu, Alfons Erik Niilo.
En ny liten människa
Förlossningen var jobbig men gick bra, det var en helt annat upplevelse än första gången. Men mer om det senare! Nu drog han bort från bröstet och somnade, och dessutom har jag ganska onda sammandragningar just nu, så ska passa på att lägga mig till rätta. Vem vet om han vaknar igen om tio minuter för att äta. Förra natten åt han mellan ungefär 23:30 och 05:00... Så måste ta varje chans en får att sova!
Små saker till babyn
Det här har jag tänkt hen ska få ha på dopet om det passar (ja har redan planerat dop före ungen ens är ute..). Eventuellt med strumpbyxor och body om det är lite kyligare. Och mössan är eventuellt för lite eftersom den är för riktigt nyfödd (den kom med babylådan). Dräkten kommer från H&M Exclusive och bibs-tutten har jag beställt från Lykkeliten.
Det här har jag tänkt vi ska ta med till BB och babyn ska få ha på sig när vi åker hem. Älskade mönstret på bodyn som kom förra året men var inte aktuellt då, men som tur hittade jag den på rea i vintras och då fick den komma med hem! Både bodyn och byxorna hittade jag på Lindex rea. Mössan är från Newbie och nappen samma som förra.
Vissa saker tycker jag inte hen ska behöva ärva, eller åtminstone få ha en som var hens babygrej. Snuttisen blev en enhörningsdinglis i den ljuvligaste lila färg och den som spelar hade faktiskt Agnes när hon var baby men förstås får babyn ha den ändå hehe. Filtarna har min mamma gjort till babyn. En vit och en med mormorsrutor i olika lila nyanser. Lila har fått bli babyns färg, kanske för att jag är lite besatt av lila just nu, hehe.
Sist ut en rutig romper från H&M Conscious och mössan från Lykkeliten. Tänker att om det blir varmt vill en ha lite tunnare bomullsplagg och något som inte blir så himla svettigt. Fast gissar att blir det lika varmt som förra året så blir det bara blöja dagarna i enda.
Är precis som förra gången lite allergisk mot typiskt pojk- och flickplagg. Det vill säga att bara för att det skulle vara en flicka så är det rosa och rött med rosetter, tyll och prinsessor eller till en pojke tuffa plagg i blått och grönt med bilar, djur och "coola" plagg. När de är stora nog att själv bestämma vad de vill ha får de självklart det, men så länge jag klär på dem vill jag ändå försöka tona ner det lite. Visst kan både Agnes och babyn ha något gulligt/coolt, men då tänker jag att utgångsläget ska vara att både en flicka och en pojke ska kunna bära det. Det gör mig fruktansvärt provocerad när folk utgår från att "ah okej men det är en pojke då ska han få något med bilar!" eller "oj en flicka måst ju absolut få en rosa prinsesskjol!".
Alla får göra som de vill med sina barn, men det är inte något som jag vill ha med mina. Nu gillar Agnes till exempel klänningar och rosa, och då får hon förstås ha det. Men vill också att hon ska känna att alternativet "typiskt pojkönade plagg" är för henne. Ja, mycket tankar kring detta och svårt att formulera. Kanske kan fundera vidare på detta senare när jag inte har gravidhjärna.
Nytt år, nytt liv
Två veckor in på nya jobbet, i början av veckan innan vi åkte på vår bröllopsresa visade ett graviditetstest positivt. Efterlängtat, men ändå överraskande. Illamåendet kom första dagen av bröllopsresan och blev starten på ett trött, illamående november. Kämpat mig igenom jobbet, vardagen och typ livet kändes det som.
Men nu börjar jag se ett ljus i tunneln. Snart en månad sedan jag spytt sist. Även om illamåendet ännu hägrar ifall jag äter för mycket mat, äter typ mer än tre godisar och många saker gör att det svänger sig i magen så har det blivit bättre. Tröttheten har också blivit bättre, fast fortfarande skulle jag behöva minst 9 timmars sömn och att stiga upp med Agnes innan åtta känns som tortyr i stunden. Värst är dock kanske huvudvärken som plågat mig så gott som dagligen under hela julhelgen. Men måendet är ändå SÅ mycket bättre än för en månad sedan.
Så hoppas på en lite bättre start på året än avslutet på förra. Första trimestern är ju ändå över och det brukar oftast betyda att bättre tider lurar runt hörnet!
Vem kom närmast?
Jag bad er gissa längd, vikt och kön på bebisen i magen men glömde helt att skriva om det efteråt. Men här kommer det nu! Typ alla gissade på pojke men det blev det ju inte. Ganska roligt ändå! Ni som gissade pojke, var det av någon speciell anledning? Vore roligt att veta. Nåja, så här gissade ni:
Angelina - 28 Mars, Pojke 48 cm och 3150 g
Tintin - 31 Mars, Pojke 50 cm och 3000 g
Sophia - 1 April, 48 cm och 3000 g
Julia - 1 April, Pojke 52 cm och 3500 g
Bitte - 2 April, Pojke 49 cm och 3100 g
Hanna - 3 April, Pojke 50 cm och 3500 g
Anna - 5 April, 50 cm och 3000 g
Sannah - 5 April, Pojke 47,8 cm och 3125 g
Karin - 10 April, Pojke 50 cm och 3550 g
Närmast kom Sannah! Agnes föddes den 5 april, var 48 cm lång och vägde 3212 g. Så långt i från var hon inte (förutom med könet då).
Låt mig presentera
Vi hade redan innan ganska klart vad hon skulle heta, men vi vill förstås vänta lite och se henne innan vi var säkra om det skulle bli det vi tänkt. Så när hon kom ut tittade vi på henne och konstaterade båda att visst ser hon ut som en liten Agnes!
Så låt mig presentera: Agnes Ellen Linnéa.
Agnes var det faktiskt killens mamma som förslog åt oss någon gång i januari. Hon slängde fram det när hon var på besök och vi pratade om namn, men det var inget som vi tog till oss speciellt mycket då. Men efter ett tag började vi gilla namnet mer och mer och på den vägen är det.
Ellen är ett släktnamn från bådas sidor, både min mormors mamma och killens mormors mamma hette Ellen. Det var faktiskt ett namn vi funderat på att döpa vår eventuella dotter till i många år, men så föddes två stycken Ellen i vår bekantskapskrets i höstas så då for det. Men som mellannamn funkar det också finfint.
Linnéa heter jag i mellannamn, och är också ett namn som många i min familj har så det var självklart att hon också ska få heta det.
Nu är hon här!
Här har det ekat tyst, och den här gången var det för att vi har haft fullt upp med att föda barn och bekanta oss med vår fina lilla dotter!
Natten till tisdag, 5.4 klockan 03.00, tittade hon ut efter en supersnabb förlossning. Allt gick bra och alla mår finfint. Lovar att berätta mer om det senare men nu ska vi njuta av vår lilla skrutt!
Kommer ni få se bilder på bebin?
För ungefär veckor sedan kom det upp en kolumn om att publicera bilder på ens barn på internet. Passande nog för det här är ett ämne jag tänkt ta upp länge. Om man surfar runt på Facebook, Instagram och bloggar så kan man konstatera att de flesta lägger upp bilder på sina små barn. Sociala medier är en så stor del av de flestas dagliga liv så det faller sig säkert naturligt att ens nära och kära syns på bilderna man laddar upp. Men då kommer det till det här med individens integritet. Visst, tills 18 är det föräldern som "bestämmer" över barnet, men gäller det också exponering av barnet på sociala medier? Har vi rätt att bestämma över deras roll på internet i 18 år?
I och med att vi snart nog välkomnar en ny individ till den här världen är det här väldigt aktuellt för mig och min kille. Utöver att vi kommer ha ansvar för ett nytt människoliv har vi också en ny person att ta hänsyn till och respektera. Så hur tänker vi kring vårt barn och internet?
När jag började blogga och blev mer av en "offentlig" person så hade min kille ganska snabbt att han inte vill synas på bloggen och sociala medier. Och det respekterar jag förstås, eftersom det inte är han som valt att jag ska blogga och vara aktiv på sociala medier. Det är mitt val så då måste han också få välja att inte synas. Visst har det kanske kommit upp någon enstaka bild på Instagram eller Facebook sedan dess, men då har han varit okej med att jag laddat upp dem. Men utöver dem så har det endast varit bilder där man inte ser hans ansikte.
Så till bebben då. Efter första ultraljudet bestämde vi redan att vi inte ska ladda upp den på sociala medier. Det kändes liksom för privat och ville ha de för oss själva (och familjerna förstås). När det kommer till bilder av bebben när hen väl föds så är vi på samma spår som med bilder på killen. Eftersom hen inte själv valt att jag ska vara aktiv på sociala medier och skriva en blogg, så känner jag att jag inte har rätten att exponera hen på internet. Barnet ska själv få välja om hen vill synas, och det tycker jag inte hen kan veta som nyfödd, två eller sex år. Jag vill inte att bilder på hen som barn ska kunna användas emot hen i något skede av livet. När hen uppnått en sådan ålder att det blir aktuellt med internet och sociala medier, då blir det en annan femma.
Barnets integritet är inget vi har rätt att göra intrång i. Oavsett om hen är under 18 eller inte. Så tycker jag (just nu) i alla fall. Om jag tänker på samma sätt om fem år är sedan en annan sak... Isabella Löwengrip tycker jag har lyckats få en bra balans mellan att ha med sina barn på bloggen men ändå inte visa deras ansikten, så jag kommer göra på samma sätt. Hoppas också att alla i vår närhet respekterar detta och inte laddar upp bilder på bebben där ansiktet syns!
Hur har ni resonerat kring att exponera era barn på internet? Och hur ändrades er syn sedan när de väl föddes?
Med våren kommer vecka trettiosex
Mars är här (okej nästan) och det betyder också vecka 36 (35+1). Det här kan till och med bli månaden då bebben kommer. Nu är det nästan så att vid varje ny konstig känsla tänker jag "är det dags nu?!" men ännu har jag inte haft en enda liten känning av att hen är påväg. Som tur! Bebben får nog stanna där inne ännu några veckor.
Här hemma är allt så gott som färdigt för ankomsten, i helgen ska vi hämta vagnen och sedan borde vi ha det viktigaste fixat. Så nu återstår bara att vila upp mig inför förlossningen.
Magen & kroppen? Magen har blivit lite mer spetsig och det märks tydligt att det börjar bli trångt där inne för sparkarna har övergått till mer buffar och jag känner hur bebben liksom rör sig från ena sidan till andra. Väldigt obehagligt egentligen. Kroppen börjar verkligen vara trött. På nätterna värker benen himla mycket, vilket är sjukt jobbigt för det gör att min redan dåliga sömn blir ännu sämre. Dessutom har jag börjar få skärande smärtor i blygbenet vilket gör att svänga sig i sängen, gå och sitta kan vara riktigt jobbigt. Så för att summera: Kroppen börjar bli trött!
Bebisen? Mycket rörelser från bebben just nu. Och som jag skrev hårda och obehagliga! Men annars är allt som vanligt. Huvudet har varit neråt ganska länge nu så det har knappast ändrats. Ska till läkaren på torsdag och på ultraljud om en vecka så får väl veta lite mer hur det är med bebben då.
Jobbet och skolan? Gick officiellt på mammaledig i fredags, men har ännu skola tre veckor till så not so much ledig ännu. Fast märker att det börjar bli ganska jobbigt med skola och jobb. Har inte riktigt ork mera, men ska försöka kämpa in i det sista. Har två jobbevenemang kvar den här månaden men sedan tar jag mammaledigt från Ratata i några månader. Skolan är ju ändå bara tre dagar i veckan så förhoppningsvis ska jag orka det. Annars måste jag väl försöka lösa det på något sätt.
Tankar? När kommer bebin? Vart ska vi flytta? Hur ska jag inreda vårt kommande hem? Tankarna snurrar nu just mest kring det faktum att vi sagt upp lägenheten och om vi kommer flytta före eller efter bebbens ankomst, vart vi ska flytta och så vidare. Önskar lite att man skulle kunna veta exakt när hen tänker titta ut så det skulle vara lättare att planera, men men!
Gå föresten gärna in kommentera er gissning på när bebben kommer i "när kommer bebben" inlägget! Det är så roligt att läsa era gissningar.
När kommer bebben?
Idag om en vecka är det endast en månad kvar tills bebben kommer. Eller rättare sagt, till det är beräknat att bebben ska komma. Det kan ju hända att det är bara två veckor kvar, eller till och med sex veckor. Oavsett så är det inte länge kvar. Varje kväll spelar vi mobilen med hush little baby för hen, sängen är bäddad och om en vecka hämtar vi hem vagnen. Så nu är det bara att vänta. Vänta på att något ska hända. Och medan vi (och kanske ni också!) väntar så tänkte jag vi skulle gissa på när hen tänker titta ut!
Ni får gissa på datum, kön (ni som redan vet det kan ju skippa det eller skriva det ni gissade före ni fick veta), längd och vikt. Sammanställer en listan sedan så får vi se om någon gissar rätt! Här är lite information som kan vara till hjälp:
- Bebben är beräknad till 3:e april
- Jag föddes en dag (eller okej två timmar) efter beräknat datum, var 45,5 cm och vägde 2760 g
- Killens föddes exakt två veckor för tidigt, var 52,5 cm och vägde 3405 g
Min gissning är att bebben kommer komma 30.3, vara 47 cm och väga 2900 g. Gissar inte på kön eftersom jag redan vet, men kan säga att det jag gissade på från början visade sig stämma. Vad gissar ni på?