Visa alla inlägg skrivna juni 2016
Agnes outfits: För kalla kvällar på villan
Agnes fick så himla många fina presenter när hon föddes. Allt från kläder till leksaker och blommor (den sista har varit en stor favorit hos henne faktiskt!). Bland dessa fanns denna ljuvliga dräkt. Den är handgjord och kommer bli superfin på henne en kall kväll på villan.
Tossorna är ännu lite stora men dräkten passar perfekt och kom väl till användning under midsommaren. Lördagen bjöd på lite kallare väder så då passade den finfint när vi åkte ut med båten. Dessutom var hon urgullig i den, fast det är hon i och för sig i det mesta (kan vara en bit partisk men...).
Hoppas vi får några kyliga kvällar ännu så hon hinner använda den, fast det verkar inte riktigt så. Just nu kör vi mest på tunn jacka och hatt. Och tunna bomullsplagg under. Fast ibland känns jackan överflödig men är rädd att det ska dra på henne. Knepigt att veta hur man ska klä ungarna så här sommartid.. Hur tänker ni när ni kläder era bebisar nu?
Agnes första midsommar
Midsommarhälsningar från den österbottniska skärgården! Vi har varit här sedan i torsdags och njutit. Igår var det lite sämre väder annars har det varit strålande. Agnes trivs riktigt bra på skären och igår somnade hon nio och sov till sju (med någon matning däremellan förstås!). Havsluften är tydligen sövande.
Ikväll åker vi till landet och ska vara där i några dagar. Killen har ganska fullt på jobbet så vi ska vara här i Österbotten nu i några veckor och han kommer sedan upp till helgerna. Så nu har vi full on semestermode Agnes och jag!
Att återhämta sig efter en förlossning
Nu har det gått nästan tre månader sedan Agnes kom. Tre månader sedan min kropp gick igenom den största anständigheten någonsin. Tre månader sedan graviditeten avslutades.
Sista bilden på magen, ca. 12 timmar senare var hon ute.
Under graviditeten gick jag upp hela tre kilo. Eller egentligen mer, men gick ner fem kilo i början, så från startvikten till "slutvikten" blev det inte så mycket. Alltså inte så mycket alls. Men ändå, kroppen tog ganska mycket stryk. Framförallt ryggen och benen. Förlossningen gick ju ganska snabbt, vilket resulterade i en tredje gradens ruptur. Och lite småsår på blygläpparna. Ganska vanliga skador vad jag förstått.
Så här ser kroppen ut idag, en graviditet och bebis senare.
Så hur mår jag nu? Jag måste säga att jag är lite förvånad hur normalt allt känns. Skulle det inte vara för bristningarna och det lösa skinnet på magen (och det mest självklara beviset barnet förstås) som graviditeten lämnade efter sig så skulle jag inte ens märka att jag burit på ett barn.
Den första tiden var det lite ömt, men det gick väldigt snabbt över och jag har känt förvånansvärts lite av förlossningen och graviditeten. I måndags var jag på efterundersökning och där fick jag också beskedet att allt såg riktigt bra ut och jag är så gott som återhämtad och läkt.
Tre månader och (nästan) som inget hänt. Tre månader och nästan femton kilo mindre. Jag känner mig stark och frisk. Stolt över min kropp och över vad den klarat av. Tre månader och allt annorlunda men ändå samma som före.
Kroppen är nog allt fascinerande.
Helgen som regnade bort
Tack för alla fina kommentarer och tips på amningsinlägget! Skönt att höra att man inte är ensam i det. Ändå konstigt att man sällan pratar om problemet? Svårigheter med amning pratar man ofta om, men aldrig om att ha för mycket mjölk. Det måst vi få ändring på!
Nå väl, den här helgen har så gott som regnat bort. Så vi har spenderat tid mest inne. I fredags hade vi besök av Agnes kusin och sedan körde vi all in med fredagsmys. Agnes och jag matchade också finfint med somrigt gult, hihi!
Igår stormade det så vi bestämde oss för att inte gå ut alls så var hela dagen inne, Agnes och jag sov två timmar på dagen, spelade musik för Agnes (Veronica Maggio var en favorit, hon är verkligen sin mammas dotter!) och gjorde god middag. Sedan bestämde Agnes sig för att inte somna och vi varvade att bära och mata henne till halv två när hon äntligen somnade.
Så idag har en viss tjej varit väääldigt trött. Hon vaknade först sju och sedan tio och nu har hon sovit så gott som hela dagen. Så jag har testat på att göra pom poms till dopet (gick helt okej så några hamnade på väggen i Agnes rum), tagit en promenad till äpplet för att köpa mera silkespapper och mer av den ljuvliga glassen yollibox och tittat på GoT. Medan hon slumrat sött. Får se om nästa nattsömn är förstörd nu också..
Nu ska jag göra klart maten så kanske vi hinner äta medan hon sover. Ha en mysig söndagskväll!
"Amning är det lättaste alternativet"
Tänkte spinna vidare lite på det här med amning eftersom det är en grej som stör mig väldigt mycket när det kommer till det. Innan Agnes föddes hyllades amning till skyarna (okej det görs fortfarande) och alla sade att man ska göra allt för att få amningen att fungera och att det är så mycket bekvämare än att flaskmata. För med amning är det bara att ta fram bröstet när det behövs och så matar man, men med flaska ska det värmas och så.
Nå på den punkten är det lättare, men jag anser inte att amning nödvändigtvis är det lättaste alternativet. Inte för mig i alla fall. Det provocerar mig oerhört när alla säger något i stil med "så bra att du får amningen att fungera, det är nog så mycket bekvämare än ersättning". ÖH NEJ? Jag önskar att det bara skulle vara att ta fram bröstet och börja mata, men det är inte så enkelt.
Jag har nämligen det lyxproblemet att jag ganska mycket mjölk. Så mycket att när jag ammar ena bröstet så sprutar det ur det andra. På en dag rinner det ungefär 200 ml ur bröstet. Alltså utöver det Agnes äter alltså. Det här betyder att när jag ammar måste jag ha mjölkuppsamlare för annars är min BH genomvåt efter typ fem minuter. Amningsskydd är till ingen hjälp, de blir plaskvåta på direkten.
Så när jag ska amma, då ska mjölkuppsamlaren, eller koppen som vi kallar den, fram. Sedan ska den bort före jag stiger upp, för annars tömmer jag ut den i kläderna och så är allt förgäves. Sedan ska det tömmas någonstans, och så ska det tvättas. Den måste vara med var än jag åker ifall jag behöver amma, för våt BH är ju inte riktigt ett alternativ. Och sedan borde den också tas bort direkt Agnes ätit färdigt, för annars blir den så full att när jag försöker ta bort den rinner det bara över kanten. Nätterna ska den också fram, och då måste jag ha en mugg på sängbordet för att lägga mjölken i. Att dessutom göra detta i mörker är inte det lättaste, ni kan ju gissa hur många gånger jag missat muggen och hällt mjölk bredvid...
Så jag önskar att det bara skulle vara att ta fram bröstet, amma och sedan stoppa in det igen. Sedan ska det tömmas, tvättas, kokas och så vidare. Visst är jag glad över att amningen fungerar och jag skulle aldrig byta bort det, men det provocerar mig ändå oerhört när någon säger att det är så lätt och bekvämt att amma. För det är det inte alltid!
Så här ser det oftast ut. Ätande bebis på en bröstet och koppen på det andra (och en korvig post-graviditetsmage i mitten).
Agnes rum i det nya hemmet
Jag hann ju inreda ett hörn åt Agnes redan i förra lägenheten, men så ganska kort efter det hittade vi en ny lägenhet och flyttade gjorde vi ju när Agnes var lite på en vecka, så hon hann aldrig riktigt testa sitt hörn (här hittar ni inlägget om det!). Hittills har Agnes säng stått i vårt sovrum och arbetsrummet har fungerat mest som just arbetsrum och ibland också gästrum. Men nu har vi fixat om lite så att Agnes har fått ett eget rum i och med att vi försöker få henne att sova där.
Så nu ska ni få ta en titt i hennes rum!
Så här ser rummet ut i sin helhet. På ena sidan står skrivbord med datorer, printer och en fåtölj och på andra sidan Agnes säng, en påse med hennes leksaker och byrån med hennes kläder.
Sängen och byrån är samma som tidigare, papperspåsen beställde jag för ett tag sedan och kommer från Tellkiddo/Jollyroom. Girlangen har jag köpt på papershop på fredriksgatan och allt på byrån är saker vi haft tidigare, förutom vimpeln som är en present av min kompis och Londonbilarna köpt i London.
Fåtöljen har flyttat från vardagsrummet så jag ska kunna sitta och amma i rummet när jag nartar, planschen kommer från någon liten butik i Eira som jag inte kommer ihåg vad den heter, den vita kudden har min duktiga kompis Ida gjort och kländerna är från H&M respektive Mini Rodini.
Vill ni se mer bilder från lägenheten så kolla in min andra blogg här, där hittar ni en rundtur i vårt hem.
Om veckan som gått och nattsömn
Hej fredag! Här har vi spenderat dagen inomhus. Förmiddagen regnade det så istället för att ta dagssömnen i vagnen som vi brukar tog vi tuppluren i vår säng i stället. Så fick jag också nån timme sömn, score.
Igår hade vi fullspäckat schema. Först träff med de av Agnes småkusiner som bor här i närheten, sedan rådgivningen och så på kvällen fick vi besök av killens kompis. Och så åkte vi buss för första gången (sov genom båda resorna, pjuh!). Skojsig dag alltså, vilket säkert bidrar till att vi är två tröttisar, okej mest jag, här hemma idag.
På rådgivningen var allt också tiptop. Denna två månaders bebis är nu 56,9 cm lång och vägde 5225. Alltså har hon gått upp över ett kilo på en månad. Inte konstigt att hon har fått så bulliga kinder. Gulligt deluxe!
Tre bilder från veckan. Första från i söndags när Agnes hängde på Ikea för första gången och andra från igår när vi väntade på bussen från Köklax. Den sista föreställer dagens outfit: collegebyxor från H&M och body från Mini Rodini.
Tack för alla kommentarer på det förra inlägget förresten. Som någon kommenterade så ska vi förstås inte flytta henne till eget rum om det inte känns rätt, men då återstår problemet att jag sover så oroligt när hon ligger mellan oss eftersom hon har så mycket ljud. Och jag behöver sömn för att fungera. Så vi har nu gjort så att hon har fått somna till natten i soffan och så lyfter jag henne i säng. En kväll sov hon bara en halvtimme och en natt till halv fyra. Hon vaknar oftast och äter en gång mitt i natten och sedan kring sex-sju tiden, så när hon vaknar för att äta mitt i natten hämtar jag henne och så får hon sova resten av natten med oss. Egentligen borde jag föra tillbaka henne efter nattamningen eftersom jag sover så ytligt efter det, men är för lat (och trött) för att göra det. Så tills vidare gör vi nu så här.
Det här med nattsömn alltså, hur gör man egentligen?
Baby Agnes
Idag blir Agnes två månader gammal. Hon har alltså funnits med oss i endast två ynka månader. Dock känns det som om hon alltid varit en del av vår lilla familj.
Ibland när jag tar henne ur killens famn blir jag förvånad över hur mycket hon väger. Den senaste tiden känns det som om hon ökat i vikt massor. Enligt vår våg väger hon just över fem men vet inte hur bra den stämmer. Nå vi ska till rådgivningen på torsdag så då får svart på vitt.
Hon känns så stor plötsligt. Hon ler, skrattar och pratar med oss dagarna i ända. Hennes nyaste grej är att hon suttar på sin hand, och helt just upptäckte vi att hon också lärt sig att föra handen i munnen. Tidigare har det bara hänt att hon suttat när handen råkar vara vid munnen, men nu för hon handen medvetet dit. Stort i vår lilla värld! Haha säkert helt ointressant för er att höra om slår det mig nu, men i alla fall...
Idag har vi flyttat hennes säng i hennes rum, för vi ska börja öva att få henne sova i eget rum. Känns lite läskigt om jag ska vara ärlig... Vet inte om jag är redo att "skiljas" från henne ännu. Men hon har så himla mycket ljud på nätterna att de har börjat störa lite. Men hon gillar som sagt inte alls att ligga i sin säng så det kommer väl ta ett tag att vänja henne med det.
Nu är det någon som är lite sugen på mitt bröst så bäst att lägga bort telefonen innan hon blir irriterad på mig.
Förresten, är det något ni skulle vilja veta eller läsa om? Kommentera gärna i sådana fall!
Agnes outfits: rosa för alla tillfällen
Jag är ju inget jättestort fan av gulliga bebiskläder. Ni vet mycket rosetter, spets och sånt. Det i kombination med rosa kan lätt bli för mycket. Och dessa två ser man ganska ofta tillsammans. Dock gillar jag ju rosa, men vill gärna ha lite mer nedtonat.
Här är två outfits som är rosa men ändå inte för mycket. Ena för lite finare tillfällen och andra passar bra nu när det är lite varmare. Tyvärr börjar klänningen snart vara för liten men det andra passar perfekt nu! Storlek 56 börjar vara på sista versen nu.
Klänningen är en present av Agnes morbror från Kappahl, strumporna från Lindex fick vi av mormors jobbarkompisar och leksaken av mormor och morfar.
Bodyn köpte jag av en kompis, tightsen kommer från Lindex, strumporna från babylådan och Sophie känner ni ju igen.