Visa alla inlägg skrivna augusti 2016
BB-väskan: Vad vi faktist använde
Inlägget om vår BB-väska fick så bra respons, och det var många som berättade om vad de hade haft med/tyckte var helt onödigt, så jag tänkte följa upp med ett inlägg nu i efterhand med vad vi faktiskt använde. Och lite vad jag kanske saknade eller skulle ha velat ha mer av. Det är självklart helt personligt vad man vill ha med och använder, så det här bara min erfarenhet och hur jag upplevde det. Dessutom varierade det också från sjukhus till sjukhus vad som finns där och vad man får.
Så här i efterhand hade vi onödigt mycket till Agnes. Under de två och en halv dagarna vi var på BB så använde vi endast kläder på Agnes när vi skulle åka hem. Så det vi i slutändan använde var fleecedräkten, bodyn, byxorna, strumpor plus stickade strumpor, vantar och den stickade mössan. Bomullsmössan använde vi första dygnet, men den var så lös och dålig så killens mamma hämtade en annan mössa som vi hade hemma när de kom och hälsade på som satt mycket bättre. Så under själva BB-tiden hade Agnes på sig endast blöja och mössa, och en filt runt sig när hon inte låg nära oss.
Snuttisen hade hon med sig när hon sov i sin säng (vilket i och för sig inte hände många gånger) men den glömde vi typiskt nog dit, så den hon har nu köpte jag när vi kom hem. Agnes fick ett täcke på BB men vi använde det nästan inte alls utan hon använde sin egen filt eller våra täcken. Tyckte det var mysigare för henne att få ha "sin egen" filt. Trasan användes inte så mycket tror jag, kommer faktiskt inte ihåg. På hemresan hade vi den åtminstone.
Jag hade liksom inte tänkt alls när det gällde mig själv. För jag hade packat ner mina bekvämaste kläder typ en månad på förhand vilket resulterade i att jag till sist måste ta de därifrån och använda haha. Nå, till själva avfärden var de nog nedpackade igen, men under natten när vi skulle in till BB så vill jag prompt ha den tunna stickade tröjan och mönstrade byxorna så fick slita fram dem ur väskan just före vi skulle åka iväg. Och vattnet gick ju i bilen, så byxorna var våta och låg i en påse efter det. På BB använde jag bara sjukhusets kläder. Älskade pyjamasen och nättrosorna! Jag ville ta med dem hem när vi skulle åka p.g.a det var så sköna, och nättrosorna hade jag faktiskt på mig när vi åkte hem. Strumpor blev jag nog erbjuden men tackade nej till. Hade på mig birkenstocks när vi åkte in, och de gick jag i hela tiden där också. Hade ganska varmt så tofflorna skulle ha blivit alldeles för heta. Amningsbh:n började jag använda först kanske sista dagen annars hade jag ingen bh på. När vi åkte hem hade jag på mig tights, den lösa stickade tröjan, långa koftan, bomberjackan som jag hade haft på mig när vi åkte in och så sneakers som killens mamma hämtade dit (eftersom jag bara hade biriksar med och det var nu inte väder att gå med dem utomhus ännu).
I och med att vi hade ett familjerum så var det helt bra att killen hade lite ombyte. Han hade jeans på sig när vi åkte in så mjukisbyxor var bra att ha där på dagarna när han behövde lämna rummet för att gå på wc eller hämta mat åt oss. Och vi var där i tre nätter så strumpor och kalsonger räckte precis.
Allt det här var kanske det som jag var gladast över att jag packade. Killen blev ganska hungrig före vi fick mat efter förlossningen, så han åt en tupla och drack cokis i förlossningssalen medan vi väntade, men jag var inte speciellt hungrig (fick knappt ner det vi fick sedan heller) men var såå tacksam över det nästa dag. Njöt så av att få äta lite choko och dricka cokis! Berry boost åt jag som mellanmål och lite nu som då när jag var hungrig. Önskar bara att jag skulle ha haft med mer av dem, sex askar tog slut snabbt! Dessutom missade vi kvällsmaten av misstag en kväll så under natten hällde jag mig en ask eftersom jag var vrålhungrig.
I necessären använde jag typ allt förutom bröstvårtskrämen (hade inte behov av den). Rekommenderar verkligen att ta med ansiktstvätt, ansiktskräm och egna duschsaker, för i alla fall jag njöt så mycket när jag fick duscha med min egen schampoo och sedan ta en stund för mig själv och tvätta och smörja ansiktet. Kände mig som en ny människa efter varje dusch. Värmedynan var också guldvärd. Använde den massor när livmodern drog ihop sig de första dagarna efter förlossningen. Lindrade och värmde skönt.
Det som jag också var glad att vi hade med var iPad:ar, hörlurar och kameran. Det kunde bli ganska långtråkigt och Agnes sov ganska mycket, så då var det skönt att kunna lägga i hörlurarna och titta på netflix en stund. Och kameran var också jag glad över. Vi tog flera bra foton från det första dygnet som är roliga att se på nu i efterhand.
Så här i efterhand kan jag nu konstatera att jag ändå packade ganska bra. Det enda jag skulle packat annorlunda är väl skippa pyjamas och onesien till bebisen, och haft med mer ätbart. När jag packar tänker jag alltid "hellre för mycket än för lite" och det mottot tycker jag man nog kan följa när det gäller BB-väskan också. Jag menar, du förlorar inget på om du har med en extra body men du harmar om du inte hade med och skulle ha velat ha den!
Om bröllop, syskon och nästa förlossning
Nu sitter vi i bilen påväg hem till Esbo så tänkte passa på att svara på frågorna så länge Agnes sover.
Hur länge vill/tänker du amma?
Oj. Svårt att säga. Jag vill amma så länge jag känner att Agnes behöver det, men det är kanske svårt att uppskatta. I något skede ska vi börja med annan mat, men än så länge är hon nöjd så blir väl nog någon månad till av helamning.
Har ni funderat på syskon?
Visst har vi pratat om det men än är Agnes så liten så det får nog vänta ett tag tror jag.
Hur nära i ålder tycker du är passligt?
Två-tre år känns helt bra. Ännu tätare är väl säkert roligt också, men vet inte om jag orkar ha ungar så nära...
Hej! Bröllopsplaner, tell us!
Ärligt så har vi inte börjat funderat på det for realz ännu. Eller vi har uppskattat gästantalet och har preliminärt bäst oss för 2018. Ja och att det kommer vara i Österbotten. Men längre än så har vi inte kommit.
Vill du bo i hus eller i en lägenhet?
Just nu älskar jag att bo i lägenhet, så tills vidare vill jag nog bo så! Men kanske när man har ett gäng med små kids så känns hus mer passande. Eller så inte? Vem vet.
Bästa med Esbo och bästa med Österbotten?
hmm. Bästa med Esbo är att det är nära till stan, havet nära, alla nödvändigheter runt hörnet och stadskänslan överlag. Älskar att bo i en större stad! Bästa med Österbotten är familj och vänner och skären.
Den mest nödvändiga babyprylen?
Gud så svårt. Men babyskyddet kanske (om man har en bil då). Skulle så inte klara oss utan det och Agnes är helt nöjd att sitta i den också. Om inte det så skulle jag kanske säga en babysitter.
Är vi bjudna på bröllop?
Jag har nog räknat med er, jo!
Hur ser du på att eventuellt föda barn igen? Rädd? Självsäker? Lugn?
Efter förlossningen kände jag att "det där är inget problem, kan nog göra det här igen!". Men så någon månad senare drömde jag att jag var gravid igen och så minns jag att jag tänkte "Nää jag klarar inte av att ha värkar igen. Jag fixar inte det." Så någon sorts trauma har jag väl nog. Framför allt kanske av att värkarna kom så snabbt och kraftigt, vilket gjorde att jag inte riktigt visste hur jag skulle hantera dem och som då resulterade att jag fick någon liten panikattack där mitt i natten. Så om det blir en nästa gång tänker jag åka in till sjukhuset vid första lilla värken så att jag den här gången kanske kan få typ lustgas eller något annat smärtstillande!
Sista dropparna av sommar
Semestern börjar lida mot sitt slut och förstås ska den avslutas med förkylning. Är så snorig och opepp just nu. Hoppas att det lagt sig tills imorgon så det blir en lite trevligare villaavslutning.
Och på söndag åker vi ju hem till Esbo! Längtar så efter vårt hem och framför allt: vardagen. Då ska jag ta tag i bloggandet ordentligt, har så mycket att skriva om men har inte haft någon tid. Men snart så.
Så snart är den här synen ett minne blott. Så ska carpa lite och njuta av havsluften. Och glöm inte att ställa frågor i frågostunden. På söndag svarar jag på allt. Klicka här för att komma dit.
Fråga fråga fråga
Borde döpa om den här bloggen till söndagsbloggen för det är tydligen när jag bloggar nuförtiden. Agnes har nyss somnat igen (hon vaknar nästan alltid efter ungefär en timme och ska äta) och jag är helt slut efter en helg med kräftis med mina barndomsvänner, kräftis med mina föräldrar och förlovningskaffe med släkten. Alldeles för lite sömn på det gör att jag nu känner mig som en urvriden trasa.
Så har inte hjärnkapacitet att skriva något vettig så tänkte det skulle passa bra med en frågestund. Bloggen har ändå snurrat i cirkus ett halvår nu och ni är ganska många nya som tittar in här.
Så nu har ni till slutet av veckan på er att fråga vad ni vill. Om barnuppfostran, framtidsplaner, livet. Ja, vad som helst. Lovar jag svarar på allt!
Nyförlovad och semesterstressad
Jag, eller rättare sagt vi, är nyförlovade! Blir fortfarande lite pirrigt när jag tänker tillbaka på kvällen. Lite ovant är det ännu, och alldeles alldeles ljuvligt också förstås. Fast mest konstigt är nog ringen på fingret, blir hela tiden förvirrad när jag känner något obekant på fingert.
Så vi har firar lite på tumanhand förra helgen. Gick ut och äta före vi fortsatte på våra vänners förlovningsfest medan Agnes var hos farmor och farfar. Det var så skönt att få vara ensamma en kväll och vara lite nykära. Efter åtta år händer det inte allt för ofta.
Ja och så har vi blivit uppvaktade av släktingar och ska ännu fira lite med närmaste släkten i helgen. Här kommer jag lite in på mitt andra ämne. Semesterstressen. Någon annan som är bekant med den? I och med att största delen av vår familj, släkt och vänner bor här i Österbotten så blir det en hel den rantas fram och tillbaka under semestern.
Det är hela tiden någon vi ska hinna träffa, någonstans vi borde vara och något som borde göras. Och bäst vore de om man kunde säga: "nej vi är på skären" men problemet är ju att man vill träffas, eftersom vi annars sällan hinner ses. Så dagarna här är så gott som fullproppade med program. På både gott och ont.
Och även om det blir lite stressigt så njuter jag nog ändå lite över att hela tiden ha människor att umgås med. Det är så många man saknar hela tiden, och så njuter jag så lite mer av ensamheten när vi är tillbaka i Esbo efter en intensiv semester. Så nu har vi en dryg vecka kvar av semestern vilket betyder ännu några dagar att klämma in träffisar. Men vi ska nog också försöka passa in en dag där vi är bara vi tre på skären ett helt dygn utan program. Det kan väl inte vara helt omöjligt (troligtvis..)?
Vad tycker då Agnes om den hetsiga semestern? Inget speciellt faktiskt. Hon verkar helt nöjd med att hela tiden få vara i en famn som vill leka och gosa med henne. Så länge hon får vara med är hon nöjd. Som vanligt.
Fast ibland ser hon nog så uppgiven ut när hon igen hamnar i bilstolen eller får på sig flytvästen. Som om hon tänker "Sitter vi nu i den här bilden igen?! Herregud som de håller på!" eller "Suck, vart åker vi nu? Nå bäst jag tar en tupplur då." Och så sover hon igen.
För det är gör hon. Sover direkt vi sätter oss i bilen eller båten. Så fort en motor är i gång sövs hon ner. Och skulle hon mot förmodan inte göra det, så sitter hon i sin stol och gnagar på det första som kommer emot. Hur nöjd som helst.
Just då brukar jag tänka, herregud vilken tur vi har som fick en så underbar liten unge! Och sekunder senare hör man hur brakar i byxorna, en lukt sprider sig och bajs har börjat sipra ut ur blöjan...
PS. Om ni vill läsa lite mer om fölovningen och hur den gick till och så, kolla in andra bloggen. Där har jag skrivit mer om den.
Vilken helg!
Vilken helg jag haft! Ni som följer mig på instagram har kanske redan sett lite av vad jag har haft för mig. Lämnar er med den här bilden nu och så återkommer jag i början av veckan. Stora saker på gång!
Fyra månader och åtta år
Här rusar tiden förbi och jag hinner knappt titta in här. Förra helgen var det smockfullt med program så jag hann inte ens in och blogga. Vi maxade med bröllop, släktfest och dop på en och samma helg. Så de första dagarna den här veckan har vi varit så trötta att vi vaknat först efter nio hela familjen. Agnes har som vanligt skött sig exemplariskt under helgen och har mest tyckt att det är ganska roligt med så mycket folk. Hon är nöjd så länge hon får vara med.
Förra veckan blev Agnes fyra månader. Jag märker nu att man inte längre riktigt hänger med. Tidigare räknade man veckor och nu så är hon en dag tre mplånades och sedan plötsligt är hon fyra. Fyra månader är förövrigt en härlig ålder. Hon är nöjd, skrattar hela tiden och sover bra. Vikten har börjat gå lite saktare uppåt, men det beror antagligen på att hon blivit så rörlig. När vi var till rådgivningen sist så var hon 62 cm lång och vägde just över 6400 g. Hon har svängt sig både på från mage till rygg och från rygg till mage.
Hon tuggar på exakt allt. Sophie är en favorit men hon har inte heller något emot att gnaga på valfri människas fingrar. Dreglet bara forsar ur henne... Hon har också börjat få lite favoritsaker. Läskiga dockan som hon fick i doppresent ligger högt uppe på listan, likaså diinglisarna Tikri och Dino. Och enhörningen som spelar musik och förstås Sophie då.
Nu är vi på landet men imorgon blir det bär det av in till Vasa för att kolla in Konstens natt och fika med en kompis. Konstens natt är en favorit som ja försöker besöka varje år, synd bara att de lovar regn. Men med regnjacka klarar man allt! Killen och jag träffades på Konstens natt för hela åtta (!) år sedan och på fredag firar vi åtta års dag så det är lite extra roligt att passa in det hela. Och att få ha med Agnes i år! Förra året var det ännu så hemligt.
Varför upprör barnrelaterade ämnen?
Hur många gånger har inte diskussioner kring vaccin, socker, amning och andra barnrelaterade saker blossat upp? Otaliga gånger. Så fort det kommer till barn blir människor upprörda och snabbt blir det smutskastning. Varför är det så? Vad är det som gör att diskussionerna blir så hetsiga?
Det ska jag diskutera tillsammans med Amanda i Radiohuset på Radio Vega imorgon. Försöka bena ut varför det är så. Programmet börjar 14:00 och vi är med ganska genast. Lyssna gärna!
Bilden föreställer en snart fyra månaders Agnes som sitter och fascineras av människorna på stan en varm kväll. Och charmade turister, haha!