Visa alla inlägg skrivna oktober 2016
In i böckernas värld
I helgen gick Helsingfors bokmässa av stapeln och jag var där och jobbade under lördagen. Blir lite extra varm i själen just på evenemang som det här, när tryckt media och kultur ligger i fokus. Jag älskar böcker (studerade ju faktiskt litteratur ett år!) och det känns fint att se att folk faktiskt fortfarande uppskattar den trycka konsten.
Även om jag sedan Agnes kom lärt mig att uppskatta smidigheten i ljudböcker och att läsa tidningar på ipadden så är det ändå mycket mysigare att läsa en fysisk bok eller tidning. Det kräver ens uppmärksamhet på ett helt annat sätt.
Eftersom jag älskar böcker vill jag gärna för vidare läsningen till Agnes. Vi läser saga så gott som varje kväll och på dagarna brukar vi titta i böcker och läsa lite. Än så länge är hon alldeles för liten för att orka med när man läser en bok, men tittar på bilderna gillar hon. Och även om hon är för liten för att läsa så betyder det inte att man behöver lämna bort att läsa helt, utan jag försöker ändå välja ungefär en bok per dag som vi läser. Även om hon nu bara lyssnar i två sekunder.
Jag vill att böcker ska vara något som känns självklart för henne. Och så vill jag visa henne böckernas ljuvliga värld. Fylld av drömmar och fantasi.
I helgen passade jag förstås på att köpa hem lite böcker, både till Agnes och till mig. Tror varje år jag varit på bokmässan i Helsingfors (vilket börjar vara ett antal gånger nu) så har jag köpt Tove Janssons, och då främst mumin, böcker. I år var inget undantag, det blev "Vem ska trösta knyttet?" till Agnes och "Meddelande" till mig.
Förlaget har börjar trycka nya upplagor av Muminböckerna. När jag fick veta att de skulle börja trycka nya tänkte jag att de skulle vara perfekta att samla åt Agnes tills hon blir större. I höst har de släppt "Kometen kommer" och "Trollkarlens hatt" och de fanns självklart på bokmässan. Förlaget var dessutom gulliga nog att ge oss böckerna när vi var och hängde vid deras monter, så nu har Agnes de två första i sin samling. Än så länge är hon lite för att vi ska kunna läsa dem, men hon gillade att titta på omslagen (som ju är skitsnygga!) åtminstone. Och kasta dem i golvet, det hände ett x-antal gånger när jag tog de här bilderna...
Tänkte att vi kunde ta en titt i Agnes bokhylla senare, så ska jag visa mina favoriter. Hon har redan fått en del böcker av oss, men där finns också mina gamla böcker. Det ska bli så roligt att få visa henne mina favoritböcker från när jag var liten!
*Inlägget innehåller bloggåvor*
Agnes outfits: höstmys
Har så mycket fint i Agnes garderob som jag vill visa er. Har förälskat mig i koftor och stickade plagg, tycker det passar perfekt till hösten och vinter när det blir lite kyligare. Både Lindex och Zara har urfina plagg just nu.
Agnes är lite mellan storlekar just nu, så blandar mellan 68, 74 och till och med någon enstaka 62:a. Hoppas 74 passar länge bara, för har så mycket fint i det. Okej inser nu att jag säger det om alla storlekar, men är verkligen så nöjd med hennes garderob. Det här ovan kommer från Lindex och är relativt nytt. Koftan och byxorna fick hon av mormor när hon sist var här och den vita bodyn har hon fått i gåva.
På tal om vita bodysar så minns jag att jag fick en kommentar under graviditeten om att vita bodys är typ det sämsta när man har en liten. De blir snabbt gula och förstörda. Hittills tycker jag inte det varit något problem att få kläder rena. Tvättar med vanligt tvättmedel i 60 grader och då blir allt oftast rent. Någon gång har det hänt att typ bajsfläckar inte går bort (men då har det berott på att de legat i tvättkorgen i typ en vecka..) men efter att ha kokat plaggen har de blivit rena igen.
Så ni alla gravida som får höra att ljusa plagg är big no no och det är helt onödigt att satsa på kvalitet för det blir ändå snabbt förstört: Screw them. Tvätta i 60 grader, koka om det behövs och köp sådant du tycker är fint!
Om matkampen, potträning och nattbajs.
Tack för all respons på matinlägget. De flesta tipsade om BLW och det funkar säkert för många men det är inte riktigt min (vår) grej. Som tur har hon börjat äta lite bättre och vi tror på det att hon helt enkelt inte gillade puré. Nu mosar jag istället med gaffel och de går mycket bättre. Och så slutade vi kämpa med att hon ska få i allt och började istället sluta efter typ 15 minuter oavsett hur mycket hon ätit. Vissa dagar går det bättre, vissa sämre.
Många skrev att bröstmjölk är det ideala (om det räcker till) och det kör vi förstås på. Hon älskar brösten (lite för mycket mvh levande tutt) och så länge hon klarar sig på bröstmjölk så ska det få vara huvudfödan. Men vill ändå att hon ska börja lära sig äta med sked och så. Därav den fortsatta kampen.
Bröst är bäst!
Annars då? Det har hänt både bra och dåliga nya saker sedan sist. Det bra är att vi börjat introducera pottan och det går SÅ bra. Om vi märker att det är bajs på gång så skyndar vi oss till wc:n och sätter henne på pottan. Om vi är snabba kommer allt i pottan. Dessutom försöker vi göra det som rutin. Alltså efter maten, efter att hon vaknat och så. Funkar också helt bra, det kommer ganska ofta kiss och ibland till och med nummer två.
Dåliga är att hon har för första gången i sitt ganska korta liv börjat bajsa på natten (okej hon gjorde det när hon var riktigt nyfödd men det räknas inte tycker jag). Det är verkligen så störande. Hon vaknar typ inte ens. Ligger och svänger sig, bajsar och somnar sedan direkt om igen. Då känns det ju så dumt att väcka henne, men det måste man ju. Detta händer då i snitt två gånger per natt. Orka alltså. Hoppas det är en fas som snart går över för det förstör min nattsömn ganska mycket. Och när det ibland tar en stund från att hon börjar härja tills hon bajsat så har jag hunnit somna om, vilket gör att hon kanske sover med bajsblöjan i en timme eller två. Känner mig som världens sämsta mamma då. Kämpar verkligen varje natt för att detta inte ska hända medan jag väntar ut henne.
En busig och glad sex månaders kiddo!
Det var det senaste från oss. Nu ska jag gå och lägga mig. Killen åker bort i ett dygn så det är bara Agnes och jag imorgon = vill vara relativt utvilad för eventuellt jobbigt dygn. Man ska väl förbereda sig för det värsta. Typ. Godnatt!
Nominera Mama Bites Back till Årets familjeblogg
Om drygt en månad går den finlandssvenska blogg- och nöjesgalan av stapeln i Vasa. För de som är obekant med Galan så är det en kväll där finlandssvenska bloggare, inspiratörer och sociala medie-profiler uppmärksammas. Det delas ut pris i alla möjliga olika kategorier och det är upp till folket vem som vinner vad.
Jag skulle bli överlycklig om ni skulle vilja nominera Mama Bites Back till Årets familjeblogg. Årets familjeblogg skall vara "En blogg som bjuder på en inblick i familjelivet eller vardagen som förälder." och det är ju precis det den här bloggen handlar om.
Jag delar med med mig av både de bra och de dåliga sidorna när det kommer till föräldraskap här på bloggen. Och ni har fått följa med enda från förberedelserna kring bebisens ankomst till Agnes utveckling och hur vi får vardagslivet att gå ihop. Så att ni nominerar mig (eller oss är det ju faktiskt!) skulle betyda massor och visa att ni gillar det jag gör och det bloggen representerar.
För att nominera klickar ni in er här och fyller in mamabitesback.blogg.hbl.fi under "Årets familjeblogg". Vem som helst kan nominera och det tar bara några minuter. På samma gång kan ni också nominera andra bloggar som ni gillar, men det är inte ett måste.
Agnes och jag skickar massa virtuella pussar till er som nominerar och visar er uppskattning! <3
En fråga om att skaffa barn som ung och mitt i studierna
Fick en fråga för ett tag sedan som jag inte svarat på. Vet inte om jag ens skrivit om det tidigare så tänkte svara på det en gång för alla nu.
Har du månne skrivit om det här tidigare (om så få du gärna länka), men var Agnes alltså helt planerad? Det är nämligen intressant att ett så ungt par (eller åtminstone är du ung) vill ha ett barn mitt under studierna och så.
Nej, Agnes var inte planerad. Har alltid velat ha barn men jag har tidigare alltid sagt att jag vill ha barn först när jag studerat färdigt och hunnit jobba. Men det blir inte alltid som man tänkt.
Det var egentligen aldrig någon fråga om att vi skulle behålla Agnes när det väl var svart på vitt att jag var gravid. Eftersom det finns så många som kämpar för att få barn, och när jag väl var gravid kändes det självklart att behålla det. Man ångrar aldrig ett barn var ett begrepp som myntades en del sommaren 2015.
Det om att vi skaffar barn som unga mitt i studierna stämmer inte riktigt. Okej relativt unga är var vi när Agnes föddes (22 och 26), fast mest jag, men det där med mitt i studierna är vi inte. Jag har drygt ett år kvar av mina studier (slutarbete och några kurser) och killen har fast jobb och varit färdigt i typ ett och ett halvt år. Så även om jag har lite kvar av studierna ännu, så har jag ändå kommit förbi studielivet och allt vad det innebär.
Bilden har min duktiga kusin Anna tagit.
Att vi skulle skaffa barn blev förstås stort, skrämmande och läskigt då början, men ganska snabbt började det kännas naturligt. Som ett ganska självklart steg.
Den eviga kampen
Jag skrev för ett tag sedan att än så länge har vi haft det lätt med Agnes. Nå nu har vi första jobbiga grej. Maten. Agnes är totalt ointresserad av allt förutom plommon. Det smaskar hon i sig utan problem. Men allt annat, no way jose.
Problemet tror jag dels ligger i att hon inte alls förstår hur man äter med sked, men också att hon inte är speciellt hungrig. Oavsett måste hon börja lära sig nu. Och vilken kamp det sedan är! En halv deciliter mat kan lätt ta en timme. Om mitt tålamod räcker så lång vill säga.
Hittills har tålamodet varit förvånansvärt bra för att vara jag (annars är mitt tålamod sådär) men igår gav jag faktiskt upp. Hon vägrade öppna munnen och tänkte börja gråta hela tiden. Idag gick det lite bättre med lunchen och kvällsgröten gick nästan bra. Men gillar det gör hon inte. Matstolen gillar hon att sitta i åtminstone, så det är ju alltid något.
Men alltså människor hur gör ni när ungen inte öppnar munnen? Kittlar? Trugar? Tvingar? Vet inte vad vi ska göra för att få henne öppna munnen. Blir tokig!
Söndagsrapporten
Hej från trött mama. Har varje dag i helgen gått och lagt mig efter 02:00 och dessutom sovit ganska dåligt när en viss bara vill snutta. Dessutom tidiga morgnar, drinkar, vin och massa program på det resulterar i detta. Att jag somnar när jag nattar Agnes. Som tur sov jag bara i typ tio minuter, men känner mig tröttare än före. Suck.
Både fredag och lördag var jag borta från Agnes. På fredag var killen och jag på date med middag och sedan baren med kompisar och igår var jag ute på egen hand. Agnes har dock inte riktigt gillat att mamma varit borta och blivit lite ledsen när hon vaknar någon timme efter nattning och ska ha bröst. Brösten har ju då inte varit hemma vilket resulterat i tårar, stackarn.
Nå får kompensera med extra mycket gos i veckan eller något. Nu ska jag dock äta något smarrigt, se på serier med kollen och sedan somna gott i nybäddad säng!
Med busig blick och gröt i hela ansiktet
Idag åt hon sin första hela portion gröt, och till kvällen fick hon också smaka på potatis. Sakta men säkert vänjer vi oss med fast föda. Än så länge tar det ungefär fem gånger innan en sked hålls inne i munnen, men vi jobbar på det. Det är klåttigt men så är det väl med bebisar antar jag. Som sex månaders present fick hon en haklapp från Elodie Details. Lätt att torka av och "vingarna" på axlarna skyddar perfekt åt sidorna när huvudet åker åt alla håll hela tiden. Vi har tidigare använt den som kom med i babylådan men den var helt värdelös. Blev genomvåt direkt.
Annars då? Agnes forsätter vara lika nöjd och glad. Skrattar och har världens busigaste blick. Far runt runt i rummen. Rullar, backar och tuggar på allt som kommer i sin väg. Har varit så säker på att hon ska få tänder i flera veckor, men än har jag inte hittat några tecken på det.
Idag var vi till rådgivningen och kollade läget. Agnes vägde runt 7200 och är 64,4 cm lång. Så längden växer hon inte så mycket på just nu, men vikten fortsätter att gå stadigt uppåt. Använder kanske mest 68 på kläder, men än passar mycket av 62:orna också. Tur det för hon har så mycket fint som jag inte vill hon ska växa ur!
Nu sover hon i sin säng och jag hoppas att natten blir lika bra som förra, det vill säga att hon sover där till halv sex igen. Men månne inte hon vaknar mitt i natten nu. Det brukar gå så, varannan natt bra varannan dåligt. Hoppas verkligen att hon börjar sova bättre när hon nu ska börja få gröt på kvällarna.
När började ni ge era bebisar fast föda? Och hjälpte det nattsömnen?
Ung och vuxen på samma gång
Idag, 2 oktober, fyller jag år. 23. En ganska obetydlig ålder i sig. Inget speciellt med att fylla 23. Någon sade åt mig idag att det är ganska ungt, och det är så sant. Känner mig mycket äldre än 23. Kanske det är för att jag har barn, och när man fått barn är man (oftast) vuxen.
Med andra ord betyder det alltså att jag nu är vuxen. Men sedan är jag också bara 23, och det låter så ungt. Det går liksom inte riktigt ihop.
Fast kanske man kan vara både ung och vuxen? Det tycker jag nog. Och det är ju ändå bara ord och begrepp. Inte något man behöver definiera sig med. Så jag tänker vara både ung, vuxen, och massa andra saker också. Och så är jag ju sassy since birth. Förstås!