Visa alla inlägg skrivna augusti 2019
Alfons dop
Medan jag väntar på att mannen ska läsa igenom förlossningsberättelsen ifall jag skrivit något som inte stämmer, så tänkte jag vi kunde titta på dopet istället!
Dopet följde ganska samma linje som Agnes dop. Vi ordande dopet på svärföräldrarnas landstället första helgen i augusti. Alfons hade inte ens hunnit bli fyra veckor, men för att få det att passa ihop med allas scheman under sommaren tog vi det då alla ännu var lediga. Surt nog missade vi de varmaste dagarna och lyckades få en med ganska kall vind men det blev lyckat ändå!
Festen blev riktigt fin. Temat för dopet var naturen. Hade fixat med olika buketter med blommor i olika färger. Rönnbladskransar till Alfons och Agnes och lite rönnblad här och där. Vi hade ceremonin ute i trädgården mellan äppelträden. En ganska enkel ceremoni med tal om blommor och växter. Hans gudmor och pappa sjöng och spelade Uti vår hage och allt var intimt och avslappnat. Alfons blev på lite sur under ceremonin eftersom han blev lite kall, men efter att ha fått på sig mössa och en filt runt sig somnade han gott i gudmors famn.
Efter ceremonin och skumpa i trädgården gick vi in för att äta. Jag hade fixat maten med lite hjälp. En laxtårta, melonsallad, svärmors currysiksnittar, en jordgubbstårta, limebiskvier och mammas äppelrutor. Vi åt, öppnade presenter och umgicks. Tjugo vuxna och sex barn. Precis så livligt som det lätt blir, men mysigt ändå. Alfons har en stor familj runt sig!
Tankar om höstens garderob
Här lever vi ännu i någon sorts sommarlimbo. Mannen är tillbaka på jobb och vi lever landeliv. Den här veckan har vi hängt med kusiner och tillsammans med farmor och farfar. Testat lite nya recept och både lyckats och misslyckats (gjorde kex på 250 graders värme...). Så därav blir det mest så slappa och amningsvänliga kläder. Känner mig väldigt oinspirerad just nu.
Kan också vara för att hösten ligger precis runt hörnet och det är helt klart den bästa stilårstiden. Jag älskar höstkläder. Så varmt så en kan gå barbent men ändå ha en stickad tröja och jacka på. Ungefär så. Min instagram och Pinterest har gått varm med sparande av bilder jag gillar. Och jag längtar efter lite program och vardag så jag kan börja gotta mig i höstgarderoben!
Bilder från min Pinterest, Elsa Billgren, Rockpaperdresses, ELLE Sverige, Sofia Wood, Ina Nordbäck, Rachelemilia och Linda Juhola.
I höst är jag sugen på...
...kavajer. Gärna i en lite större modell. Snygg till lite byxor, t-shirts, blusar och stickat. Både som jacka och under kappan. Saknar en i någon varmare färg, typ beige, som jag tror skulle göra sig fint i höst.
... blusar. De har smugit sig på under våren och sommaren men i höst tror jag det kommer vara nyckelplagget. Spets, stora ärmar, skira tyger. De får gärna vara romantiska men sen brytas av med mer maskulina nedredelar och skor.
... raka byxor. Just nu gillar jag alla byxor som är raka. Inte för tighta, inte för lösa. Och gärna i alla sorters material. Funkar i jeans, bomull, läder (mest sugen på!) eller varför inte manchester. Och fint till både blus och kavaj!
... vidd. Klänningar som är vida och gärna mycket volym i. Fint med puffig ärm också. Eller en härlig kjol som faller fint. Helst i enkla färger som vitt, svart, brunt eller beige för att det inte ska bli för gulligt. En svart klänning i ganska hård bomull är min dröm. Både Ellos och Zara hade fina i just den stilen jag är sugen på!
... och stickade tröjor. Förstås! Ingen höst utan stickade tröjor. I år ska de vara mjuka, följsamma, varma och gärna i naturnära färger. Känner att färgpaletten för min höst är ganska naturlig. Naturliga material (förutom läderbyxorna då, hehe) i naturliga färger. Någon varm pastell eller bränd färg där men annars ganska... mjukt? Om ni förstår vad jag menar. Eller helsvart men då ska kläderna i sin tur vara mer romantiska och mjuka för att de inte ska bli för hårt.
Och för att inte glömma. Sen ska det ju vara amningsvänligt. Suck. Som tur är det lite lättare med byxor och tröja när en bara kan dra upp tröjan. Tycker om att amma men inte lika övertygad av jakten på aningskläder och mjölken som läcker över allt... Ja och amningsbh. Men allt det här är ett kapitel för sig!
På en ö i havet, med hösten som skymtar
Sitter med foten på babysittern och gungar en sovande baby i en gammal, knarrig rottingstol. Brasan värme och sprakar, ute är det mulet och blåsigt. Jag dricker te och läser tidningar på ipaden medan Alfons sover och Agnes leker. Sista dagen här. Eller vi kommer ut ett veckoslut till men det här är sista gången under vår gemensamma semester.
Vi har varit här nästan en hel vecka. Någon enstaka dag har det varit sol och sommarvarmt men mest har det varit mulet, lite blåsigt och kring 15 grader. Fast vi tycker nästan det är som bäst här då. Vi trivs här lika mycket alla fyra. Lugnt, mysigt och friskt. Augusti är här och hösten lurar bakom hörnet. Det känns i vinden men är inte riktigt här ännu. Sista lediga veckan tillsammans har spenderats på absolut bästa sätt.
På dagarna har vi varit upp till land, hälsat på hos någon eller haft besök. Men alltid till kvällarna har vi varit här igen. Nattat Agnes, ammat Alfons i soffan, Johan har stått och diskat i köket. Druckit ett glas vin i soffan och lagt oss alldeles för sent. Kanske därför vi inte kommit upp ur sängen före efter tio och suttit med frukosten ännu klockan tolv.
Men idag tar det slut. Vi ska packa ihop och åka upp. Eller förhoppningsvis hinner vi hit ännu nästa veckas helg för att städa undan helt. Upp till land för att tvätta alla smutsiga kläder och packa om. J ska packa för att åka tillbaka till Esbo, jag och barnen för några dagar på landet. Sen imorgon åker vi till landet och svärföräldrarna. På lördag lämnar vi Agnes med dem och åker sen för en heldag med kräftskiva med våra vänner. Och så på söndag åker J ner och vi lämnar här.
Så väntar några veckor av mellanting. Jag och barnen i Österbotten, mannen jobbar och bor på soffa. Jag ska beta genom en hög med böcker, skriva färdigt förlossningsberättelser som är ett evighetsprojekt som aldrig värkar ta slut, vi ska umgås med familjerna här, träffa vänner några sista gånger, börja packa ihop. Sista helgen i augusti får Agnes vara med mormor och morfar när vi andra åker till Åbo. Ett helt veckoslut i Åbo med bröllop. Kanske vi också hinner fira lite bröllopsdag på den söndagen innan Alfons och jag åker upp tillbaka. Sen är det en vecka kvar innan remont. Kanske får vi börja flytta in första helgen i september. Kanske stannar vi i Österbotten ännu en vecka. Oavsett kommer det vips vara mitten av september och då ska vår vardag börja.
Jag längtar efter vardagen. Efter hösten och rutiner. Efter att få vara hemma och börja livet med dagis, föräldraledighet och söndagsjobb. Träffa vänner jag inte sett på evigheter. Visa Alfons vårt hem, hans hem som han ännu inte sett. Att läsa alla hösten böcker. Att få sätta mig ner och skriva. Och gosa med en bebis hemma i soffan.
Men dit är ännu veckor. Nu ska jag istället fylla min tekopp medan Alfons gnyr i sitter och de andra två är gått ut på verandan för att se på korstenen och om de kommer rök därifrån.
Semesterlivet sen sist
Här rullar dagarna på i vad som känns som racerfart. Alfons är nu en månad gammal och mannen är inne på sin näst sista lediga vecka. Snart åker han tillbaka till Esbo för jobb och vi blir ensamma här i Österbotten. Eller ensamma och ensamma. Vi har ju många som kan hjälpa till, men ändå. Inte riktigt samma sak. Och enda fram till andra veckan i september måste vi vänta innan vi får återvända hem. Så himla spännande det ska bli att se hur vår lägenhet ser ut! Men annars ser jag inte speciellt mycket framemot att hans semester ska ta slut. Det har varit väldigt härligt att vara alla tillsammans. Plus att jag känner mig inte helt redo att vara på tumis med barnen.
Månaden sen vi blev fyra har vi hunnit träffa en hel del både släkt och vänner. Maxa de hetaste dagarna genom att vara på skären. Antagligen det enda stället det går att vara i den värmen. Även om det var himla surt att inte få bada. Och jag sov två nätter med en kylbatteri inlindad i en spytrasa mot kroppen. Säger en del om min värmenivå. Om vi säger som så, jag har inte varit missnöjd över den lite kallare temperaturen vi har haft på sistone... Att ha en nyföding som helst är i famnen har inte heller varit det mest optimala i hettan. Han levde i blöjan och vi jobbade febrilt mer att få honom att sova så mycket som möjligt i bärkassen. Med varierande framgång. Vi har också varit några dagar på landet och nu landat i vårt tillfälliga hem i några dagar. Hade faktiskt tänkt åka ut till skären igår men vi fastande här. Och helt ärligt har det varit ganska skönt att bara vara och inte behöva stressa ut, packa massa väskor och inte ha tillgång till dusch osv. Men kanske till veckoslutet.
Alfons är hittills en ganska nöjd baby som inte skriker speciellt mycket. Förutom när bröstet inte levereras tillräckligt snabbt om herrn hinner bli för hungrig innan mamma hinner fram. Nätterna äter vi ännu ganska mycket på som tröttheten har varit ganska påtaglig de senaste dagarna. Rytmen just nu är lite si som så, han sover gärna på dagarna men önskar kanske lite längre sjok på nätterna. Nå, han är ännu bara en månad så vi tar det som de kommer. Förra veckan började han få små små finnar/pormaskar i hela ansiktet som nu spridit sig och täcker så gott som hela hans lilla nylle. Vi gissar på hormonnippor men vi ska till rådgivningen på torsdag så får se vad de säger. Han är nöjd och glad, pratar, skrattar och är med så det går iallafall ingen nöd på honom.
Och i helgen hade vi dop också! Lite väl kallt blev det för ett trädgårdsdop men alla kämpade på. Huvudpersonen fick under ceremonin plagg på plagg efter att han blev lite missnöjd av kylan och i slutet av cremonin somnade han inlindad i filt med mössa på. Så slutet gott allting gott eller hur en nu brukar säga.
Ett fint dop fick vi till iallafall och allt gick precis som det skulle. Alla kunde komma, vi hann få allt i ordning och kakorna blev både färdiga och lyckade. Lite spädande då jag bakade allt själv och jag inte ens visste hur det skulle gå med Alfons. Men han sov i vagnen eller hängde nöjt med någon familjemedlem medan jag fixade. Lyxigt!
Nu är klockan alldeles för mycket och jag ska försöka sakta dra bort mitt bröst som ungen låst fast med sitt ansikte tätt intill och en hand ovanpå för att jag säkert inte ska ta hans favorit gosesak. Inte bara till för att ge mat tydligen...