173

Visa alla inlägg skrivna maj 2021

Efter en lång vecka, efterlängtat veckoslut

Skrivet av mamabitesback 28.05.2021

Kategorier:

Hej fredag! Jag sitter i en knäpptyst lägenhet med solen som värmen genom fönstret. Har en bukett med häggkvistar på den öppna spisen som gör att det doftar helt underbart här. Barnen är med mormor och jag har massa små projekt här hemma som jag ska ta tag i medan de är där. Förmiddagen gick mest åt att träna och ha ont i magen. Första dagen av mens, ni som vet ni vet. Men nu känner jag mig lite piggare efter lunch, dusch och allt det så ska väl komma igång snart. Har också en bulldeg på jäsning och tänkte kanske också göra rabarbermjöd när det lämnade lite jäst. Så en ganska typiskt fredag med andra ord! I något skede tänkte jag också cykla in till stan för att köpa något gott till fredagskvällen, men det får bli till senare. Insåg nu också att jag har för lite socker om jag ska ha till både bullar och mjöd så måste väl handla först då.

Veckan har varit ganska lång och tung. Agnes blev förkyld på måndagkväll så hon har varit hemma med mig sen dess. Hon är mycket lättare att ha hemma än Alfons eftersom hon underhåller sig själv ganska bra, men att jobba samtidigt är ändå ganska svårt. Dessutom fick jag veta att jag snubblade på målsnöret med min tent från förra veckan, vilket ärligt talat var så himla jobbigt. Grät i princip hela eftermiddagen för att jag var SÅ besviken. Det är ju inte hela världen och mycket värre saker kan hända, men det känns så surt att jag var sååå nära. Nu måste jag åka ner igen om två veckor för att skriva om. Så hinner ännu få min examen så loppet är inte helt kört ännu. En ljusglimt är i alla fall att jag klarade det muntliga testet i finska igår. Så lite självförtroende boost fick jag av det.

Men nu är det nog dags för mig att börja beta av listan med allt som ska göras idag. Så kanske jag är klar tills Johan slutar jobbet och vi ska åka efter barnen. Har lovat fredagsmys idag så det måste förstås fixas. Och så ska jag fixa lite för helgens planer. Och damsuga. Alfons gick runt i lägenheten och tömde ut sand ur sina skor överallt innan vi åkte i väg imorse så ni kan ju gissa hur det känns under fötterna just nu...

Häggen som blommar hos min morfar, från förra sommaren. Nu blommar den igen, ÄNTLIGEN <3


Att vara tillbaka i gamla minnen

Skrivet av mamabitesback 21.05.2021

Sitter i soffan hos min kusin Anna med en kopp te och har gjort undan lite skolgrejer så jag (förhoppningsvis) kan söka om betyg genast jag får vitsord för kursen jag går nu. Tenten gick sådär, men jag hoppas ändå att det räcker för att få mig godkänd. Egentligen skulle jag sitta så tåget just nu men trevligt nog möttes jag av nyheten att alla tåg står stilla på fredagen på grund av strejk. Så då började ett par timmars stress över hur jag ska ta mig hem, även om jag nu inte har speciellt bråttom hem så hade jag bara packat för en natt och så. Som tur går det några gå enstaka tåg, varav ett till Seinäjoki. Så min man får snällt komma och hämta mig dit och så åker vi sen till landet där barnen är med farmor och farfar.

Så istället för ett in och ut besök har jag nu nästan hela eftermiddagen här. Om en stund ska jag gå och äta lunch med Anna och min bästis Sannah, och så ska vi gå på stan en stund och njuta av att vara här i Helsingfors. Det finns nu inte så mycket att göra pga coronan, men att promenera utomhus funkar ju som tur!

Innan tent, fortfarande hoppfull om att jag klarar det. Efteråt, inte lika självsäker...
Hej vårt gamla kvarter! <3

Det kändes konstigt att vara här i Helsingfors, och framför allt i Arabia. Älskade verkligen att bo där, vårt liv där och allt som är kopplat dit. Vi är experter på snabba uppbrott från saker. Då Agnes föddes flyttade vi därifrån en vecka senare och allt gick så snabbt. Från att just börjat leva "vuxenliv" till att bli föräldrar och flytta till förort. Jag hann aldrig riktigt bearbeta flytten därifrån. Och lite samma gjorde vi nu också. Pam bom packade vi ihop allt och flyttade till Vasa. Jag hann aldrig åka till mina favoritplatser, gå längs mina favoritgator och säga hejdå till Helsingfors. Som varit min favoritstad, och är fortfarande, i nästan 10 år. Jag blev så sentimental när jag åkte spårvagn från Arabia in till stan och sen tog mig hit till Kronohagen där Anna och Lasse bor. Har så många obearbetade känslor kring att lämna den här staden. Helsingfors kommer för alltid vara speciellt för mig.

Och vilken tur ändå att jag kom hit nu i maj, för det finns absolut inget vackrare än Helsingfors När det just ha börjat grönska. Det har alltid varit min bästa tid på året här. Allt är lummigt, mysigt och hoppfullt. Till och med i regnet är det hur fint som helst. Men nu börjar jag bli riktigt hungrig så ska vi be ge oss ut på jakt efter lunch!


För att fördriva tiden

Skrivet av mamabitesback 20.05.2021

Jag sitter på tåget ner till Helsingfors nu och har just lämnat in den sista finskauppgiften. Hoppas att allt ser okej ut med den så då är det bara morgondagens tent och nästa veckas muntliga test kvar. Vågar inte riktigt ännu hoppas på att jag ska bli godkänd i kursen, känns som om jag jinxar det då. Kollade just mina studiepoäng för det här läsåret och jag har lyckats samla ihop 50 studiepoäng, förhoppningsvis 55 nästa vecka. Oklart om jag någonsin fått så många studiepoäng på ett år tidigare. Lite stolt över mig själv är jag nog, även om de inte varit mina bästa prestationer i livet... Men för mig är det viktigaste att bli kvar. Vitsord är inte hela världen.

Eftersom jag har ännu nästa drygt två timmar kvar av tågresan och det är sjukt tungt att sitta med munskydd på så behöver jag något att fördriva tiden med. Därför tänkte jag vi kunde prata om massa fint jag hittat på instagram på sistone som inspirerat mig.

Jag sparar så mycket för tillfället att det knappt finns någon hejd på det. Men våren och försommaren är verkligen den mest inspirerande tiden på året. Råvarorna, växterna, kläderna. Allt är lite fräschare och roligare!

Emmi har köpt de här fina skålarna från Arket och jag kan. inte. släppa. dem. Hur fint skulle det inte vara att servera vispad crème fraîche i skålen med en stor portion färska jordgubbar och mynta på fatet bredvid. Åh. Åtminstone skålen finns ännu kvar, kanske det får bli examenspresent åt mig själv? Arket har massa fint till köket som jag gärna skulle fylla skären med. Tyvärr är skåpen proppfulla där för tillfället...

När det kommer till besattheter har jag också fastnat för Marimekkos jordgubbsprint som de har just nu. Laila Lindqvist är skitnsygg i blusen och det känns så coolt och vårigt till ett par svarta byxor och basker.

Träden grönskar i Vasa men ännu har inte det kommit några blommor (vad jag sett). Längtar så efter dessa vita hav och Ina Nordbäck känns så det är coolt artsy där under träden. Älskar den rutiga blusen. Precis som jag vill gå klädd i sommar.

Vasas coolaste person Rebecca Sjöblom är expert på att få till snygga bilder. Det är precis sånt här jag älskar att få i mitt flöde. Enkelt men ändå hur snyggt som helst.

Ursäkta mig men hur gärna vill en inte bjuda på det här i sommar? Det ska jag absolut testa på. Billgren Wood delade det på sitt konto efter ett poddavsnitt om den den professionella värdinnan. Ett väldigt intressant avsnitt för alla oss som älskar att ställa till med bjudningar hemma.

Svenskt Tenn har släppt världens finaste tapet som är skittpomfrittdyr (130 euro för en rulle!!). Men trots det kan jag inte sluta drömma om den i ett sommarhus. Skulle vara perfekt!

Alexis Foreman dyker ofta upp här eftersom jag älskar hennes minimalistiska stil. Här är hon i drömoutfit från Skall Studio. Får lust att köpa en väst på direkten.

Vi skulle behöva renovera köket på skären och det här är min inspiration. Eller behöva och behöva, det fungerar men är trångt och ganska opraktiskt. Så vi drömmer om att bygga om lite där och när Emelie Sundberg delade med sig av sitt kök visste jag genast att det är såna här modell och färg på dörrarna jag vill ha. Sen finns det förstås ett gäng andra personer som ska vara med och bestämma om det någon gång blir en renovering men men den dagen den sorgen.

Avslutar med kanske godaste jag sett på länge? Västerbottenost och gräslöksvåfflor med crème fraîche, löjrom, dill och schalottenlök. Hej och hå det här ska jag absolut laga i sommar. Geniet Sofia Wood står förstås bakom receptet.


Majvardagen med skrikande barn och skärgårdsromantik

Skrivet av mamabitesback 18.05.2021

Tänk att värmen äntligen kom förra veckan. Det gick liksom från vinter till sommar över en natt ungefär. Sen studsade vi tillbaka till våren men ändå, några dagars njut. På onsdag när det var som varmast cyklade jag ner till stranden för att äta lunch med kompisar på uteservering. Kom lite tidigare så satte mig vid stranden och jobbade medan jag väntade på de andra. Så. Skönt. På kvällen packade vi båten full och åkte ut till skärgården med hela familjen. Vi fick allt från sommarvärme till regn till åska till riktigt ruggit kallt, men det är ändå allt som hör skärgården till. Och som är charmen med en stuga på en ön ute till havs, man får alltid lite av allt. På gott och ont, men mest på gott. Tycker jag i alla fall!

Den här veckan är full med jobb, möten och skolarbete. Dessutom ska jag en sväng ner till Helsingfors i slutet av veckan för att skriva tent. Klockan fyra i natt gick jag på soffan för att jag kunde inte sova med en snart tvååring som låg och sög högt på sin napp bredvid mig. Han hade också skrikfest så gott som hela morgonen vilket gjorde sitt för de andra i familjen. Som tur blev han på gott humör så fort vi kom ut, jag studsar dock inte tillbaka lika snabbt som ham. Så jag är passligt mör idag. Men men, så är livet med småbarn. En dag kaos, andra dagen hur härligt som helst.

Veckans utmaning: Få tidtabellerna att gå ihop. Jag har ganska tight mellan möten och tågavgångar torsdag-fredag, så hoppas det håller. Får väl packa allt i en ryggsäck så jag lätt kan rusa fram om det behövs.
Veckans förväntning: Förväntingar eller kanske mer förhoppningar. Men bågra grejer i alla fall som jag inte vågar säga högt för vill inte jinxa.
Veckans ångestpuck: Finskatent och presentation. Jag har så dåligt språksjälvförtroende och att skriva på finska är inte min favoritgrej precis. Så ni kan gissa ångesten jag känner inför tenten på fredag...
Det här ser jag fram emot i veckan: Det ska faktiskt bli ganska skönt att sitta på tåg. Det finns inte så mycket en kan göra på tåg, och nätet funkar inte alltid helt 100. Så då kan en lika bra läsa, vila eller lyssna på någon podd. Minus att en måste ha munskydd men men en kan inte ha all lyx här i världen.
Dagens tacksamhetstanke: Grönskande träd ändå. Blir lika euforisk och lycklig varje år när träden börjar slå ut. Det är säkert bara folk utan pollenallergi som jag som kan känna så, hehe.


Med maj kom tryggheten

Skrivet av mamabitesback 10.05.2021

Godmorgon. Jag har dragit på mig det mysigaste jag kunde hitta för ute är det grått och regntungt. Då behöver en sånt som är snällt mot kroppen. Vi har spenderat hela veckoslutet på landet och bara tagit det lugnt. Barnen hat varit ute så mycket att de fått solbrända kinder och jag har läst deckare. Igår var det morsdag och på morgonen fick jag blommor, pyssel och frukost på sängen. På kvällen åkte vi till farmor för att fira henne och min mamma och så hem till stan igen. Känslan att komma hem till stan på söndagarna efter att vi varit borta ett par dagar är så skön. Kasta barnens smutsiga ytterkläder i tvättmaskinen, duscha och skrubba bort helgens damm och lägga sig i soffan framför tv:n för första gången på flera dagar. Jag älskar kontrasterna mellan att vara några dagar på landet och sen komma tillbaka in till stan. Det bästa av två världar.

Jag skrev tidigare om att jag känner att jag inte riktigt hade landat i att vi bor här. Nu så här i efterhand var det väl ganska självklart att jag inte hunnit landa på bara en månad. Nu, efter två månader, kan jag säga att nu känns det som hemma. Rutinerna har kommit. Jag känner att jag kommer hem när jag kommer in genom dörren och jag känner inte mig stressad att hinna med massa saker. Vi har börjat skapa ett liv här och det känns härligt. Tyggt. Vi har till och med fixat våra cyklar så vi nu kan börja cykla över allt! Typiskt nog glömde jag mina nycklar på landet igår så jag hann cykla exakt en dag, haha! Men så fort jag får tillbaka min nycklar så. Tills dess får jag väl fortsätta ta mig runt på Tier (älskar dem!).

Jag älskar att det är kort vecka den här veckan, och att det ska bli varmt! Jag ser så framemot att få packa skäriväskorna och åka ut med familjen över veckoslutet. Det har varit så kallt att vi har inte varit sugna att sova där, men nu är det dags. Dessutom har vi massa grejer som vi planerar att så och plantera så det ska funderas ut hur vi gör. Jag köpte dessutom Karin Lindroos nya fina stugbok som just kommit ut, så den ska jag börja fylla i. Men nu är det dags att inleda jobbdagen!


En aprilvecka

Skrivet av mamabitesback 03.05.2021

Måndag eftermiddag och jag ska snart efter barnen, men först tänkte jag kika in här. Solen tittar fram nu som då och jag kan äntligen slappna av lite efter en stressande dag. Fick veta förra veckan att jag måste ner till Helsingfors och skriva en tent till skolan nu på fredag. Tågbiljetterna var superdyra, jag hade inte hunnit kolla om jag kan sova någonstans och jag var bara inte alls mentalt förberedd på det. Men som tur fanns det möjlighet att skriva den om två veckor vilket passar mig mycket bättre och så hinner jag förbereda mig så nu känner jag mig lugnare igen. Gillar inte när sånt kastas mot mig och jag inte alls är förberedd. Vill planera och hålla på. Jag har jobb igen ikväll, jag ska dra en bokdiskussion om Anna-Lena Lauréns bok Sammetsdiktaturen och det ser jag väldigt mycket framemot. Läste just ut den så känns bra att ha den i färskt minne!

Tänkte vi kunde titta på bilder från förra veckan. Valborg, första maj och en annars ganska vårig vecka även om det var kallt. Tror ni att vi kan lägga vintern bakom oss nu? Är det verkligen vår? Jag menar det är ju ändå MAJ men det känns inte så. Vågar en ens hoppas på något nu för tiden. Känner mig liksom lite rädd att få upp förhoppningarna för egentligen allt, eftersom det så ofta skiter sig. Vågar en ens hoppas på att coronaläget är påväg mot det bättre eller kommer det genast att explodera igen? Läskiga tider.

Förra veckan promenerade jag med Alfons till sjukhuset på tisdag för att konsultera om hans allergier. På ditvägen gick jag förbi det här huset nära kasern som jag tyckte hade en urfin färgkombination. Tror de kan sitta ihop med Baptistkryrkan?

En vårig outfit. Trench och loafers.

Jag gjorde mjöd veckoslutet innan och här var det upptrappat på flaska och i full gång att jäsas. Tänk att det kan vara så att mjöden blir mycket godare om den görs i glasflaska istället för platsflaska. Det är verkligen STOR skillnad på smaken.

Barnens maskeradkläder för valborg tvättade och klara. Agnes hade på sig sin dräkt i prick en sekund och sen inte mer. Alfons däremot älskade sin glassdräkt och ville ha på sig den hela tiden.

Kvällssol i tv-rummet. Det är så mycket sol i den här lägenheten (vilket gör den till en bastu på somrarna...) och det märks för våra växter trivs. Och vi också för den delen.

Torsdagsmorgon och jag försökte pigga upp mig med ansiktsmask. Samtliga familjemedlemmar blev irriterade när jag pussade dem hejdå på morgonen och de alla fick smörj i ansiktet. Ups.

Mjöden klar! mmmm.

Jag städade och fixade inför Valborgsfirandet vilket förstås också innefattade fina blommor. Årets första pioner. Äntligen!

Här har vi vappbarnen med sina dräkter och ballonger. Agnes är en högtidsälskare av rang och så fort det är någon högtid är hon helt lyrisk. Speciellt om det innefattar ballonger.

På valborg hade vi kompisar över på kvällen och vi firade försåts med skumpa. Alfons fick också vara med och drack mjöd så det stod ut genom öronen. Extra gullig i skjorta, hängselbyxor och studentmössa.

Varannan fredag får jag blomleverans hem till dörren och i fredags var det dags. Titta så fin!

På lördag var det första maj efter en långsam förmiddag hemma packade vi oss i bilen och åkte iväg på första maj-picknick. När vi var klara med det åkte vi vidare till landet och spenderade ett dygn där med svärföräldrarna. Åt god mat, promenerade och barnen fick leka ute. 100 % avslappning.

Söndag kväll och hemma igen. Där sitter han varje gång vi kommer hem någonstans ifrån och vägrar komma in. Så fort en närmar sig smiter han högre upp...