Visa inlägg taggade med 'bok'
Böcker jag läst i oktober
Som jag nämnde tidigare så har jag en läsutmaning för 2021. Jag ska läsa 60 böcker under året. Nu är jag uppe i 50 och enligt Goodreads så ligger jag en bok efter schemat för att klara mitt mål. Jag har som tur en lång lista på bookbeat med böcker som jag vill lyssna på så fort jag hinner, och en hög i bokhyllan med böcker jag inte hunnit läsa ännu. Dessutom kommer det recensionsex av böcker på posten med jämna mellanrum, så alltid finns det något att läsa! Senast fick jag en nyutgåva av Maria Turtschaninoffs bok från 2010 Underfors som är en fantasybok som utspelar sig under Helsingfors gatstenar och blandar det vardagliga med det övernaturliga. Ser så framemot att läsa den! Och idag hämtade jag också två böcker från Akademen... Så ja, brist på att läsa har jag verkligen inte!
Till böckerna jag läst under oktober. I augusti läste jag sex böcker, varav fem som ljudbok, och i september läste jag åtta böcker, fem av dem som ljudbok. Den här månaden läste jag sex böcker och fem av dem lyssande jag på. Tydligen är fem ungefär så många ljudböcker jag hinner med under en månad, de beror förstås på hur långa det är och så. Fysiska böcker kräver ju att man tar sig tid och faktiskt sitter och läser, vilken inte alltid är något jag hinner med i vardagen. Därav är helt klart ljudbok en livräddare i vardagen som småbarnsförälder. Jag hinner få tid för något jag verkligen är intresserad av, det vill säga litteratur, samtidigt som jag hinner gör annat. Jag behöver inte i samma utsträckning kompromissa med mina egna intressen. Win win!
Försvararen av Anna Karolina
Deckare är som jag tidigare nämt böcker som passar perfekt som ljudbok. Man behöver inte vara hundra procent närvarande hela tiden och de är ganska lättsamma men ändå med en viss spänning så det inte blir allt för tråkigt. Försvararen hade bra tempo och även om det var en så klassisk deckare som det blir så var den ändå inte helt förutsägbar utan överraskade på slutet.
Bländad av död och kärlek, 130 år av finlandssvensk poesi
En så vacker samling av det bästa vi har inom Finlandssvensk poesi. Jag har aldrig gjort så många hundöron, läst om så många dikter. Känt mig uppfylld och berörd av vad jag läst. Jag saknar en del dikter som jag tycker kunde ha platsat men upptäckte också många nya som jag inte visste fanns. Man blir nästan stolt över att vi har så välskriven poesi i svenskfinland. Och så synd att så många inte ännu upptäckt denna skatt. Vilken tur då att den här boken nu finns!
Mördare utan ansikte, Hundarna i Riga och Den vita lejoninnan av Henning Mankell
Jag har börjat lyssna igenom Henning Mankells serie om Wallander. Jag har läst några av dem för länge sen, och sett alla Wallanderfilmer många gånger om. Men ändå kändes böckerna som något nytt. Böckerna har kommit ut i början av 90-talet så de har några år på nacken, men tycker ändå att de håller riktigt bra trots det. Spännande utan att bli obehagliga och även om det är väldigt mycket manliga poliser som skjuter runt sig så får man ändå en känslig och sårbar sida av huvudkaraktären som jag uppskattar!
Elva änkors man av Denise Rudberg
Jag är inte speciellt intresserad av chick lit så Denise Rudberg har aldrig varit någon författare jag intresserat mig för, men när hon började med sin serie "elegant crime" fastande jag direkt. Elva änkors man är den den elfte i serien av Marianne Jidhoff och nu börjar jag tycka att serien lite har tappat stinget. Visst var den helt spännande och intressant den här också, men det var inte riktigt lika bra som de tidigare böckerna. Elva böcker om samma karaktärer kan bli lite träigt. Tidigare har jag så fort en bok tagit slut velat läsa fortsättningen men med den här var jag inte lika exalterad. Inget fel på den, men inget extra heller.
Skugga och svalka av Quynh Tran
Årets vinnare av Svenska Yes litteraturpris gick till Quynh Tran för Skugga och svalka. Boken speglar en familjs vardag i Jakobstad ur lillebror, sonens perspektiv. Den speglar svårigheter, konflikter och tankar på ett vackert målande sätt. Boken utspelar sig på en kort tid och trots det kommer man karaktärerna på djupet. Quynh är skicklig och jag uppskattar hans sätt att skriva. Ser framemot vad han ska skriva till näst!
Böcker jag läst i september
Läsflowet från augusti fortsatte in i september och jag hann med ungefär två böcker i veckan, vilket är ett ganska ovanligt högt tempo för mig. Via Goodreads kan man sätta en läsutmaning för sig själv. Förra året hade jag som mål att jag skulle läsa 52 böcker, men slutade på hela 61! Så för 2021 satte jag att jag ska läsa 60 böcker, och än så länge är jag uppe i 42. Så än har jag en bit kvar till mållinjen, enligt Goodreads är jag tre böcker efter schemat. Hade lite lågt läsflow i våras och somras så där tappade jag lite i schemat. Brukar ni ha något läsmål för året? Jag tycker det är riktigt roligt att utmana sig själv lite och via Goodreads kan man också följa sin kompisars läsutmaning.
Nå, tillbaka till de böcker jag läst i september. Den här månaden har jag faktiskt mest läst böcker jag gillat, och av de åtta böcker var fem stycken böcker som nyligen kommit ut. Tycker överlag att det känns som om denna bokhöst levererar riktigt bra, och att jag gillat alla fem styrker verkligen den teorin.
En gång kände jag - en multimodal rehabiliteringsjournal av Sofia Elie
Det här var en annorlunda läsupplevelse. När jag läste om boken tänkte jag att jag är inte säker om jag orkar med ännu en bok om hur tungt livet varit för millenials. Men sen läste jag i princip boken i ett svep och så fort den var slut ville jag börja om från början. Var det verkligen en roman? Eller var det poesi? Tankar som studsade längs väggarna och spridda känslor. Precis som det är när man växer upp. Jag kunde relatera till känslorna som hon skrev om, till ångesten, till osäkerheten. Men också till oklarheten. I allt, i livet. Jag är ännu inte helt säker vad det var jag läste men det var bra. Jag tycker den marknadsfört lite fel och att det sattes för mycket fokus på "-en multimodal rehabiliteringsjournal" delen av boken, detta gav mig genast negativa associationer, som boken inte alls förtjänade. Det ska bli spännande att se vad Sofia Elie kommer med efter det här!
Home Body av Rupi Kaur
Inte på något sätt lika bra som Rupi Kaurs debut Milk and honey, men den hade ändå något. Den är uppdelad i fyra kategorier och de två första tilltalade mig inte alls, kanske eftersom jag inte kunde känna igen mig i depressionen och de dåliga förhållandena. De sista delarna var däremot riktigt bra och där fanns många fina och ärliga texter som jag uppskattade. Hennes format börjar dock bli ganska uttjatat i och med bok tre. Kanske dags för något annat? Rupi Kaurs böcker representerar väldigt starkt 2010-talet både innehållsmässigt men också i formatet, men upplever kanske att det börjar vara lite "ute" nu. Vi är inne i 2020 och är redo för något nytt!
Londonflickan av Susanna Alakoski
Den är inget mästerverk men en fin spegling av livet på 1900-talet. Det är intressant att följa karaktärerna från Bomullsängeln och läsa om hur deras liv följer samhällsutvecklingen. Jag som älskar historiska romaner faller den här in i helt den kategorin, tyvärr var den inte riktigt så bra som jag önskat. Lite på samma sätt som med Bomullsängeln, som de här är uppföljare till. Jag tyckte kanske nog mer om Bomullsängeln än den här, men läsvärd är den absolut. Den var sorglig och verklighetstrogen, hade inte förväntat mig så mycket mörker som det faktiskt var.
dröm natten till idag: av Anna Järvinen
Tyckte den var lite osammanhängande men bitvis fin. Har lite svårt när en bok inte följer en logisk ordning men utöver det så kan Anna Järvinen verkligen skriva vackert. Det tog mig ganska länge att ta mig igenom den här och till slut lyssnade jag klart den som ljudbok. Om man gillar Anna Järvinens texter gillar man helt säkert den här, om inte kanske den inte är något för dig.
Trion av Johanna Hedman
Jag var väldigt spänd på att läsa den här debuten eftersom den hyllats så mycket. Tyvärr levde den inte riktigt upp till min förväntningar. Jag skulle gärna sett att man fått alla tres perspektiv och inte bara två, eftersom boken ändå handlade om alla tre och de saknades något i reflektionerna av deras relationer. Men den fångade ändå mitt intresse och jag ville läsa den till slut, även om jag kanske skulle velat ha ett starkare avslut. En helt okej bok men inte mycket mer än så. Kändes som en ganska typisk debut där det finns massa potential men författaren inte når riktigt enda fram. Men helhetsbetyget är positivt!
Nya namn av Elin Willows
Elin Willos första bok Inlandet var inte helt i min smak så var inte säker på om jag skulle gilla den här. Men den här var något annat. Båda har Willows vackra språk och beskrivningar men den här har ett bättre tempo. Hon beskriver relationer på ett bekant och fin sätt. Älskar hennes miljöbeskrivningar. En fin bok både innehållsmässigt och utseendemässigt. Pärmen är magisk! Jag läste den både fysiskt och som ljudbok. Willows egna inläsning var strålande.
Box av Camilla Läckberg och Henrik Fexeus
Läckberg är ju känd för sina deckare och de var faktiskt genom hennes deckarserie om Fjällbacka som jag kom igång med mitt läsande i högstadiet igen. Skulle nästan påstå att det var tack vare hennes böcker mitt stora litteraturintresse började. Med det sagt är inte hennes böcker oftast någon stor litteraturupplevelse, men underhållande är de absolut. Box är den första boken i ett samarbete med Camilla Läckberg och Henrik Fexeus. Jag lyssnade på den som ljudbok och den funkade riktigt bra i det formatet. En klassisk thriller som innehåll "allt" som en sån bok ska innehålla. Underhållande och bra om man gillar böcker som dessa.
Kroppen sig framåt lutar av Lars Huldén
Jag läste faktiskt om den här för en grej som jag gör research för men trots det är en lika angenäm upplevelse som första gången jag läste den. Jag är inne i en period när jag läser, och uppskattar, poesi extra mycket, och Lars Huldéns dikter är så fina. Jag älskar hans miljöbeskrivningar, känslan i som han så skickligt skapar med sina dikter. Rytmen är behaglig och hans sätt att skriva om vardagliga tankar är verkligen fängslande. Om man inte läst så mycket poesi tidigare så tycker jag absolut man kan börja med Lars Huldén!
I slutet av augusti
Veckan har kickat igång med full fart. Efter att tre av fyra fått årets första höstförkylning förra veckan var tempot ganska lågt och vi var alla ganska trötta och slöa. Ännu sover jag dåligt men vardagen rullar på igen när vi inte bara behöver hänga hemma mera. Sover dåligt har blivit en del av min vardag den senaste månaden. Ganska ovant eftersom jag annars aldrig haft problem med sömnen, men antar att det varit stressen med allt på sistone. Förhoppningsvis lugnar det sig snart.
Idag står lunch med kompis, förberedelse för jobb, andra vaccinsprutan och jobb på kvällen på schemat. Hittills har jag hunnit med punkt ett och två och ska snart iväg för att få vaccinet. Det ska bli så skönt att äntligen få andra sprutan, hoppas bara jag klarar mig undran biverkningar den här gången också! Imorgon har jag som tur inget inbokat så jag har tid att vila upp mig om det behövs.
I fredags när jag äntligen mådde bättre igen efter förkylningen och kunde röra mig ute som vanligt var jag in till stan för att bland annat hämta ut den här pärlan. Jag har följt Frida Lund ett bra tag på Instagram och har också hennes första bok Goda grejer som jag gillar massor. Hon har också ett vinprogram på youtube, VIN-TV, som jag kollat sen det börjat. Så när Frida skulle göra en vinbok förhandsbeställde jag genast. I fredags kom den och jag spenderade fredagen med rödvin, choklad och lära mig mer om vin. Den är skriven på opretentiöst och informativ sett. Jag ser så framemot att läsa vidare i den!
På lördag fick vi tänka om gällande villaavslutningsplanerna och lämnade skären bakom oss för att åka till landet istället. Barnen lekte med sina kusiner och vi umgicks med svärföräldrarna som haft samma förkylning som vi. Vi åt god mat, tog det lugnt, barnen fick fixa fint inför villaavslutning och så sköt vi raket när det äntligen började skymma.
Söndag och jag spenderade dagen med att läsa tidningar till frukost och efter det Kaj Korkea-ahos röda rummet ute i solen. Till kvällen var vi tillbaka i stan igen och även om vi bara varit borta lite mer än ett dygn så kändes det som om vi varit borta hur länge som helst. Varför är det så? Är det för att livet blir så annat där?
Måndagsmorgon och barnen iväg till dagis. När det blir vinter kommer jag så sakna den här promenaden. Men kanske vi får gå den med pulka istället om det kommer mycket snö!
Vöråstan är så fint just nu, med växtligheten som börjat ändra färg och höstluften som blir kyligare och kyligare. Alla hus borde ha klängväxter längs fasaden, tycker ni inte?
Jag hade bokat in frukostdate med min kompis Michaela som var på en snabbvisit från Stockholm. Vi satt och pratade i ett enda tills hennes tåg skulle gå och det var så skönt att få prata med en vän och gå igenom allt som händer i våra liv just nu.
Efter att jag suttit på datorn hela eftermiddagen, hämtat barnen, fört Agnes till dansen och hämtat igen så åkte jag iväg på föräldramöte. Alltid lika intressant att få en inblick i hur barnens värld ser ut när vi inte är med. Och all respekt till de som jobbar på dagiset och skapar så fina dagar till barnen! Efteråt cyklade jag in till stan för att hämta ut det sprillans nya numret av Vogue Scandinavia som nyligen sett dagens ljus. Så fort jag hinner ska jag lägga mig ner i soffan och läsa den från pärm till pärm!
Bokrecension: Kvinnornas drömmar och kamper i Helsingfors 1912
I Mia Francks historiska Helsingforsroman Galanterna får vi leva oss in i kvinnors vardag i början av förra århundradet. Den speglar förtryck och orättvisor varvat med drömmar om ett bättre liv, något som lika bra kunde ha varit nutid som 1912.
På caféerna sitter kvinnorna och männen åtskilda, inte ens en bordsduk är kvinnorna värda. Trots det får de aldrig vara ifred. Männen tar sig rättigheter, förnedrar och kränker utan några konsekvenser, för så är livet 1912. Är man en självständig kvinna är det sånt man får ta, tills de har en man som kan föra ens talan. Deras enda vapen är hattnålen, som kvinnorna kan försvara sig med när de inte längre har något val. Efter ännu en kväll när en man gått för långt, kränkt dem så att vi i dagens mee too-anda hade slaktat männen i media, får Hoppets flickor nog. Det tänker inte längre vara försvarslösa kvinnor, de tänker bli fria. De tänker bli män.
Hur ser stadslivet ut för en ung kvinna 1912? Vilka svårigheter, fördomar och orättvisor möts de av? Mycket av det speglar Mia Franck i denna fiktiva, men med bitar av det verkliga livet som Francks mormorsmor upplevde, historiska roman. I centrum står Dagmar Nyholm, modist som flyttat från landsbygden för att skapa sig ett annat sorts liv än det hennes mor har. Hon bor med väninnan Hilma i huset Hoppet där de tillsammans med Klara och Ebba utgör en fyrklöver, Hoppets flickor. De är alla självförsörjande kvinnor som vill ha mer ut av livet än vad samhället vill tillåta och på den vägen börjar de skapar sina egna förutsättningar.
Att skapa sin egen frihet
När hoppets flickor tröttnat på att hela tiden vara rädda och bli trakasserade av män väljer de den enda vägen de upplever de kan gå för att kunna leva fritt: bli män. Även om de alla är kvinnor med jobb, räcker pengarna inte till mycket. Så de väljer alternativa vägar för att få tag i allt de behöver. Dagmar som är en exceptionellt skicklig sömmerska syr och lappar gamla kläder som flickorna får tag på och ganska snart har de samlat ihop allt de behöver för att ge sig ut på stan. Dricka, äta och leva i frihet som män. Steget till att bli män leder dock också in dem på en annan sorts väg, en där lagar och regler blir allt mer suddiga. Något som genom romanen kommer påverka relationerna mellan hoppets flickor.
Jag uppskattade verkligen formatet där vi får följa Dagmars vardag. Hur hon på dagarna jobbar, drömmer om hattarna hon skapar och om hur hon en dag ska ge sig ut i världen. Det är lätt att relatera till den unga kvinnans drömmar om frihet och oändliga möjligheter. Även om boken utspelar sig för mer än hundra år sen är känslorna de samma som nu 2021. Kontrasterna mellan Dagmars dagliga liv och flickornas nattliga bravader tillför spänning i romanen gör att den blir något mer än bara en ung kvinnas oskyldiga drömmar. Det ger dem karaktär och attityd.
Det är intressant att följa rumskamraterna Dagmar och Hilma och deras reaktion som har en central roll i romanen. Även om de aldrig sägs högt antyds det om att de finns något annat än bara vänskap mellan dem. Man kan ana en annan anledning än bara behovet av frihet i att vara man, främst hos Hilda. Jag skulle gärna sett att de här känslorna fått lite mer plats i handlingen, jag vill veta mer om vad som gömmer sig i skuggan.
Utöver själva huvudhandlingen kompletterar Franck med verkliga tidningsurklipp från händelser under året 1912. Dessa vävs samman med handlingen och vi får följa med i känslorna kring Titanic, tågolyckorna i Sverige och suffragetternas kamp. Franck gör ett strålande jobb med att ge romanen en verklighetsaspekt som gör att man ibland glömmer att den är fiktiv. Även om tiderna har ändrats är många kamper som kvinnorna utkämpar, både i samhället och i sig själva, lika de kamper nutida kvinnor kämpar med. Som ung kvinna har de flesta gått hem en sen kväll och känt rädsla över att vara helt utlämnad i mörkret. Eller rädslan över att livet inte ska bli något mer än vad det är i stunden. Att aldrig får uppleva Paris magiska gator eller få det där drömjobbet som känns så oändligt långt borta.
Fem söndagstips
Här är det söndagkväll och jag sitter och nattar barn. Hösten ligger riktigt i luften idag. Barnen och jag har spenderat ett dygn på landet tillsammans med farmor och farfar, kusiner och gudmor. Ätit kantareller, äppelpaj, läst bok, cyklat och plockat hem både blommor och äpplen innan det var dags att återvända till stan. Klassisk helggöra med andra ord!
Bara Agnes somnat ska jag lägga en ansiktsmask, städa undan från dagen och gå i duschen. Ser så framemot att krypa ner i soffan och titta på tv med tända ljus. Vi har dessutom lite kvar av världens godaste jalapenobröd från Aroma som får bli kvällsmat. Mmmm! Men så länge jag väntar tänkte jag tipsa om 5 bra grejer. 
— Jag älskar brittiska serier, och gärna kostymdraman. Så jag skrek faktiskt rakt ut när jag fick en notis på telefonen om att Yle har satt upp första avsnittet av Downton Abbey på Arenan och de kommer fortsätta komma avsnitt i höst! Finns det något bättre att titta på i höstmörkret?
— I fredags släppte Thomas Stenström en ny låt, Hej hallå! och den är precis så bra som han alltid är. Perfekt fredagspepp/bra feelis-låt.
— Vi äntrar nu äpplets årstid och jag gissar det är ganska många som bakar äppelpajer av olika slag. Om ni vill testa något nytt ska ni absolut göra Sofia Woods salt kola äppelpaj. Den är goooooood.
— Om ni vill köpa en fängslande bok så skulle jag satsa på Kaj Korkea-ahos Röda rummet. Jag håller på och läser den just nu men har tagit en paus pga behöver läsa ut en annan först. Men den är SÅ spännande. Eller mystisk. Eller ja, vet inte hur jag ska beskriva den men ge den en chans!
— Nu när solen inte gassar lika mycket mera och den där fräschheten sommaren ger hyn sakta men säkert sinar behöver hyn kanske en boost alltid nu som då. Den bästa för det är Origins Drink Up intensive som är en tjock och go nattmask. Ger massa massa näring och gör under mot torr och glåmig hud. Finns bla på kicks och emotions!
Saker som ger mig vardagsglädje
Ligger och lyssnar på klockan som tickar i soffan på landet. Vi skulle egentligen åkt till skären igår men efter rapport om alger och en huggorm som ännu är obesegrad så tänkte vi om. Så nu är vi här och jag ligger och läser, barnen är på cykelutfärd med farmor och min man har åkt för att bygga terrass hos sin bror. Det är lite regnsjukt vilket är perfekt väder för att bara ligga på soffan och läsa!
I väskan hit packade jag med några saker som jag tycker är extra härliga och ger en helt vanlig dag något extra. Jag är en sån som kan tycka att ett fint hårspänne, en god doft eller lackade naglar gör mig på bra humör. För att inte tala om vad en intressant bok med fint omslag och en bukett gör!
— Body lotion ”Fjäderholmarna” från & Other Stories. Jag älskar den här doften. Den doftar så så gott, fräscht och piggt. Tidigare i somras köpte jag den plus duschtvål med samma doft hit till landet så varje gång jag är här ser jag framemot att gå och tvätta mig för jag vet vad som väntar. Enkla nöjen, jag vet!
— Ansiktsmist med aloe, örter och rosvatten från Mario Badescu. Jag är av den åsikten att ansiktsmistar, eller spray, är den mest underskattade hudvårdsprodukten. Den fräschar upp, ger en extra puff med återfuktning och är så härlig att ha i kylskåpet och kyla ansiktet med när det är extra hett ute. Den här doftar jättegott och är tyvärr snart slut så snart måste jag hitta en ny!
— Hårspänne från H&M. Jag köpte egentligen det mest för att jag var på stan och behövde något att sätta upp håret med för jag gick så varmt. Kände mig väldigt nittiotal när vi åkte hemifrån och jag hade det i håret, kattformade bruna solglasögon och en baguettväska.
— Nagellack i färgen ”give peach a chance” från H&M. Det här såg jag på Elsa Billgrens instastory och tyckte det såg ut att vara den perfekta sommarfärgen när man äntligen blivit lite brun. Och så var det! H&M har enligt mig de absolut bästa nagellacken och det här kommer helt klart bli sommarens favorit.
— Galanterna av Mia Franck. Jag har lyxen att få recensionsex av böcker hemskickat nu som då och den här hämtade jag ut igår. En perfekt tjock sommarroman på nästan 400 sidor om kvinnor i Helsingfors 1912. Den verkar ha ungefär allt jag älskar i en roman: historia, starka karaktärer och bekanta miljöer så jag började läsa den genast och är nu helt inne i den. Men kan skriva mer om den senare eftersom recensionsdatum är först i augusti! Extra plus får den för snyggt omslag med härlig textur. Sånt är faktiskt väldigt viktigt för mig när det kommer till böcker. Om den har en snyggt, lyxigt omslag höjer det ofta helhetsbetyget för mig.
— Bukett från Anemone på Hovrättsesplanaden. Anemone hade en bild på en likande bukett på sitt Instagram och jag blev helt kär. Så bad min man hämta en (skickade sjävklart bild…) och bad dem lägga till lite luktärter. Nu går jag och nästan smeker den stup i kvargen och önskar att den aldrig ska vissna. En blombukett ger mig verkligen massor av vardagsglädje! 
Nu kom regnet och jag ska få i barnen lunch innan loppisrunda i Närpes och kanske Kristinestad väntar. Perfekt program en regning lördag!