Visa inlägg taggade med 'födelsedag'

torsdag 11 januari 2018 - 20:19

Torsdag kväll och New York

Jag fick tänka till en extra gång med rubriken där. Det känns som att jag har noll koll på vilken dag det är nuförtiden, men det är helt normalt antar jag. Det jag däremot vet, är att det är Jaakkos födelsedag idag. Woop woop! Vi har firat med megafrukost på morgonen med Harley Davidson tema (såklart) och till lunch blev det entrecôte biff, gräddpotatis och stekta grönsaker. Som efterrätt blev det chokladmousse och kaffe. Alla Jaakkos favoriter alltså.

 

6A2C425B EEE4 410E AB5D 489DFD0BAD1F

492E03F0 F0AD 4506 A733 BA64B87366D4

CC7ACEA8 0210 43CC 8088 2F784DCFE825

44D06C53 AD2D 4D6A B60E 5AF895F72625

Dessutom har vi varit ute på stan en runda och så har vi kollat på bilder från min pappas resa till New York. Det är en stad som jag alltid velat besöka, men jag har aldrig fått resan att bli av. Största orsaken är nog allmän lathet och tjaa, lathet.

 

19F61557 121B 4F16 BA23 7510ECD6D84D

E7524363 A698 43D4 9441 74EC022D49BB

955E2633 66D0 4CBB 9152 DD878CF4ED27

71AC3B71 0198 493B B802 E32662610667

Visst blir man motiverad att göra en resa dit någon gång, när man ser alla bilder. Det är bara att börja spara pengar, så vi kan åka över någongång med Väinö och Jaakko.

 

Nu - är Jaakko och pappa på ishockey match, Väinö sover och jag sitter i soffan och jobbar på min föreläsning om att bli förälder till ett prematurbarn, som jag skall hålla nästa månad. Spännande spännande, men så roligt. Ha en fin torsdagskväll! (För det är väl torsdag? Eller?)

lördag 30 september 2017 - 20:58

Firat 1 år

Idag är det exakt ett år sedan jag blev inlagd på sjukhus på grund av havandeskapsförgiftning. Jag blev tillsagd att ligga i sängen och bara röra mig till toaletten. Att undvika TV och telefon på grund av ljus. Inte ha på stark belysning. Att ta det lungt och vila. Och framförallt att inte googla om havandeskapsförgiftning. Och där låg jag sedan. Ensam i ett mörkt, tyst sjukhusrum och väntade. Det togs blodprov flera gånger om dagen och läkare och vårdpersonal var inne hos mig dag och natt.

 

Några dagar senare blev jag mamma för första gången. Och idag har vi firat Väinös första födelsedag. Det är också därför det har varit tyst här på bloggen de senaste dagarna. Alla mina krafter och min tid har gått till att baka, städa, pyssla och sedan baka igen. För vi vet alla att det alltid är något bakverk som inte lyckas med första gången. Eller andra. Eller tredje. Och till slut står du där och bara "f*** it, jag köper något färdigt från affären". Och det har ingen skillnad hur förberedd du är med listor över vad som skall göras och vad som skall handlas. Det är alltid något som glöms. Och varje gång du skall ordna ett större kalas, står du där på morgonen med en överväldigande känsla av att du inte kommer hinna med allt. Du är säker på att hela kalaset kommer att kraschlanda mitt i tårtan med det aningen brända bottnet. Men sedan anländer gästerna, precis när du kammar genom ditt hår en sista gång och du öppnar dörren för att välkomma alla, med ett leende som döljer all stress från tidigare under morgonen. På något konstigt vis har allting blivit klart och du undrar vad du egentligen stressade över.

 

Visst var det mycket jobb med kalaset, men visst var det värt det. För det finns inget annat jag hellre hade gjort idag, än firat att vi snart varit föräldrar i ett år. Fira att vi tagit oss förbi både kalasstress och allting annat. Och framförallt, att vi har något så underbart som våran son, att stressa sönder oss med på grund av ett kalas.

 

IMG 5827