torsdag 18 januari 2018 - 08:23

Torsdag morgon

Det var länge sedan jag gjorde ett inlägg så här på morgonkvisten. Men idag kände jag att jag måste ta tag i bloggen för att inte helt tappa taget om den. Idag skall jag annars också jobba med nya blogginlägg (bland annat recept för er som väntar på det) och lite andra skrivarbeten som ligger och väntar. Så det passar ju bra att börja dagen med att säga hej här på bloggen också.

 

Förutom att sitta framför datan och skriva idag, så skall jag rensa ur mitt klädskåp. Känner att det har blivit aningen för mycket saker i det. För ja, man kan faktiskt ha för mycket kläder och skor, även som kvinna. Min tanke är, att om man inte har använt något plagg på ett år, så skall det inte ligga kvar i skåpet. Inget sådant där, jag kanske behöver det här någon gång -tänkande. Nej! Har du inte andvänt plagget på ett år, så behöver det inte ligga i skåpet. Sen finns det såklart vissa undantag. Jag slänger inte t.ex. min brudklänning, även om den inte åker på mig speciellt ofta. Men jag vill gärna spara den som ett minne.

 

Det har snöat hela natten och fortfarande faller stora snöflingor ner och lägger sig på marken, så det blir nog snöarbete också i något skede av dagen. Och såklart blir det vanliga vardagssysslor utöver allt annat. Så kort och gott kan man säga att det är ett fullspäckat schema även idag. Men det gillar jag. För då känns det extra skönt de dagarna man kan ta det lugnt.

 

Nu - blir det lek och mys med Väinö enda till lunch och dagssömn. Har jag sagt redan, hur mycket jag njuter av att vara hemmamamma och ha friheten att bygga upp dagarna enligt det som passar oss bäst? Om inte, så kan jag berätta att det gör jag. Njuter och älskar livet, precis som det är just nu. Hoppas ni får en fin dag!

 

pexels photo 357552

torsdag 11 januari 2018 - 20:19

Torsdag kväll och New York

Jag fick tänka till en extra gång med rubriken där. Det känns som att jag har noll koll på vilken dag det är nuförtiden, men det är helt normalt antar jag. Det jag däremot vet, är att det är Jaakkos födelsedag idag. Woop woop! Vi har firat med megafrukost på morgonen med Harley Davidson tema (såklart) och till lunch blev det entrecôte biff, gräddpotatis och stekta grönsaker. Som efterrätt blev det chokladmousse och kaffe. Alla Jaakkos favoriter alltså.

 

6A2C425B EEE4 410E AB5D 489DFD0BAD1F

492E03F0 F0AD 4506 A733 BA64B87366D4

CC7ACEA8 0210 43CC 8088 2F784DCFE825

44D06C53 AD2D 4D6A B60E 5AF895F72625

Dessutom har vi varit ute på stan en runda och så har vi kollat på bilder från min pappas resa till New York. Det är en stad som jag alltid velat besöka, men jag har aldrig fått resan att bli av. Största orsaken är nog allmän lathet och tjaa, lathet.

 

19F61557 121B 4F16 BA23 7510ECD6D84D

E7524363 A698 43D4 9441 74EC022D49BB

955E2633 66D0 4CBB 9152 DD878CF4ED27

71AC3B71 0198 493B B802 E32662610667

Visst blir man motiverad att göra en resa dit någon gång, när man ser alla bilder. Det är bara att börja spara pengar, så vi kan åka över någongång med Väinö och Jaakko.

 

Nu - är Jaakko och pappa på ishockey match, Väinö sover och jag sitter i soffan och jobbar på min föreläsning om att bli förälder till ett prematurbarn, som jag skall hålla nästa månad. Spännande spännande, men så roligt. Ha en fin torsdagskväll! (För det är väl torsdag? Eller?)

fredag 5 januari 2018 - 10:28

De tre F:n - Fredag, Frukost, Förkyld

Vaknade med huvudvärk och ont i halsen idag. Jag kände av det lite redan igår, men nu känns det som om jag håller på att bli rejält förkyld. Försöker dock motverka det så gott jag kan. Min strategi består mest av varma drycker, mycket frukter och en hel massa j*vlaranamma attityd mot förkylningen.

 

Eftersom jag inte kände mig helt 100% på morgonen, så steg Jaakko upp med Väinö och jag fick sova längre. Det hjälpte i alla lite och nu sitter jag här och äter frukost helt för mig själv, för första gången på väldigt länge. Så länge, så jag inte ens minns när det senast hände. Det känns skönt idag, men det är inget jag vill göra varje morgon.

 

Just för att jag känner mig som jag gör idag, så blir det nog en lugn dag hemma. En tur ute i det gråa vädret (vart försvann vintern) och så gör vi hemlagad pizza till middag. Så skall jag skriva inlägget med svar på era frågor. Har ni ännu något ni vill fråga mig till inlägget, så skynda er och ställ frågor i det här inläggets kommentarsfällt, klick.

 

pexels photo 704971

Nu - skall jag sluka i mig resten av min frukost och sedan ta itu med hushållsjobb. Det är bland annat en stor hög byke som ligger och väntar på att bli vikta i tvättrummet. Ha en skön fredag!

tisdag 2 januari 2018 - 19:57

Material world

Idag är det den andra dagen på det nya året. Nej. Eller jo, det är det, men nej, nu släpper vi det där med att räkna dagar. Tänk om jag skulle börja varje vardagsinlägg med att berätta hur mångte dagen det är på året. Idag är det den 44 dagen på det nya året. Eller bara året. För någongång så slutar väl året att vara "det nya året". Jag vet faktiskt inte. Hur som haver, så slutar vi nu räkna dagarna och inser bara att ett nytt år har anlänt och that's that.

 

Idag blev det ett besök till hoplop, som var propp fullt med människor. Största delen av tiden spenderade vi i bollhavet. Pallomeri. The ocean of balls, som det heter på amerikanska (not, men visst hade det varit lite roligt om det hade hetat så). Det fick mig att tänka på en sak. Väinö har alltid gillat bollhavet och många har sagt att de kan köpa ett hem till honom. Ett sådant där litet, med 60 bollar. Tanken fanns även hos oss till en början, men efter 3 sekunders tankeverksamhet, slopade vi den ideén tillsammans. Av två orsaker.

 

För det första har vi redan en massa olika bollar hemma. Fotbollar, korgbollar, amerikanska fotbollar, innebandybollar. Det är som en stor bollfabrik här hemma. Därför tyckte vi att vi inte behöver 60 bollhavsbollar till i knutarna.

 

Men den största orsaken var, att om vi hade köpt hem ett eget bollhav åt Väinö, så hade hela grejen tappat sin magi. Det som varit något speciellt, skulle bli vardag. Och jag tycker det är hälsosamt att ha något att längta efter också. Återigen kommer det ner till samma sak som jag pratat om tidigare; man behöver inte äga allt och få allt.

 

Jag tycker det är helt naturligt att vilja ge sitt barn allting. och jag förstår det, absolut. Men man måste ändo dra gränsen någonstans. Och min gräns går vid bollhav hemma. Det är skrämmande hur tokiga vi människor är i att äga saker. Riktigt skrämmande. Det är nästan som att vi inte bara kan se på något, utan att vilja äga det själv. Ibland är det faktiskt skönt att bara titta på saker och sedan lämna dem kvar där de står. Kanske återvända och se på det på nytt eller uppleva det en gång till någongång senare. Ja, ibland är det ju också okej att unna sig lite materiell lycka, men som sagt, ibland är det bra att ha något att längta till också.

 

pexels photo 64775Nu - blir det pyjamasmys, choklad och tredje säsongen av VEEP på tv:n. Sämre kvällar har man ju haft. Jag påminner er att kommentera mitt tidigare inlägg med frågor, så vi får fler frågor till frågestunden. Ha det så fint!

måndag 1 januari 2018 - 20:37

Ett stort tack och frågestund

Det nya året började med sovmorgon, så skööönt och verkligen behövligt. Annars också har vi haft en ganska så chill dag. Vi gjorde hamburgare och så har vi lekt, lekt och lekt. Något som verkligen uppskattades av Väinö. Det är inte ofta man hör vuxna säga att de spenderat en hel dag med att leka med bilar, bollar och klossar, men för mig är det mer regel än undantag. Och det uppskattas stort av mig. Så det hela är en enda stor win-win situation.

 

Något annat som jag uppskattar väldigt mycket, är alla fina kommentarer jag fått in den sista tiden på bloggen. Tack alla ni snälla! Det värmer verkligen i hjärtat och det motiverar även mig ytterligare. Och det är alltid roligt att höra om föräldrar till prematur barn som skriver att de känner igen sig i mina texter och att det ger dem kraft. Så tack skall ni ha, för utan er hade inte bloggen varit det den är idag. Om inte ni klickade in här (förra året hade bloggen över 45 000 läsningar från att den startades i juli till sista dagen i december), fanns här och läste mina texter och kommenterade, så hade det varit väldigt tråkigt att skriva. Därför säger jag ännu en gång, TACK! Ge er själv en stor klapp på axeln, för det är ni värda.

CcD869GXIAAYRuK2Jag har fått in ganska mycket frågor och tänkte svara på dem i ett senare inlägg. Men jag tänkte att jag kan slå två flugor i en smäll och därför tänkte jag att vi kör en frågestund här på bloggen, så här nya året till ära. Så skriv en kommentar med din fråga eller dina frågor, så svarar jag på dem i ett inlägg med alla frågor och svar samlade.

 

pexels photo 207172

Nu - blir det bastubad och sedan filmkväll. Ett bra sätt att avslutade första dagen på det nya året. Jag har planer på att ta bilder för en ny header till bloggen under de närmaste dagarna/den närmsta tiden. Nytt år kärver ny header känner jag. Även om jag fortfaranade gillar den svartvita väldigt mycket. Men känner att jag kanske vill ha in lite mer färg i den nya. After all, så är ju inte livet helt svartvitt.

onsdag 27 december 2017 - 19:12

En onsdag i december

Idag åkte sista gästen hem. Pappa åkte med min bror igår för att hinna med flyget till New York idag. När de hade åkt, passade jag och mamma på att ta en tur i affärerna och kolla vad årets mellandagsrea hade att erbjuda. Några tröjor, skjortor och byxor blev det för mig, samt skor och en mössa till Väinö. Jaakko fick sova ut här hemma under tiden eftersom han hade jobbat dagen och natten innan. Men på kvällen passade vi på att spendera lite egentid och gick på ishockey match. Och Väinö fick egentid med mommo under tiden.

 

När mamma hade åkt hem, åkte Jaakko för att träffa sina kompisar och jag stannade hemma med Väinö. Medan han sov dagssömn passade jag på att skriva ner lite skriv ideér. Efter mellanmålet tog vi en promenad med vagnen och stötte på den här vackra vyn;

 

A2563834 6687 456F B86B 2F7B82A693BE

Solstålarna tittade vackert in mellan träden och påminde om att vi går mot ljusare tider hela tiden. När vi kom tillbaka hem, lekte vi en stund i snön ute på gården.

 

2EC133FA A4DB 4E97 B650 BF816594AC55

De är de minsta personerna som tar den största platsen i ens hjärta. Väinö älskar att busa runt i snön. Och jag måste säga att jag alltid gillat snö och vinter när det inte är för kallt, men nu när jag har blivit mamma så gillar jag det ännu mer. Varje dag det är snö ute, är det som att ha ett eget, gratis lekland utanför huset. Det är bara att klä på sig varmt och hoppa ut i snön. Där kan man lätt fördriva ett par timmar och man slipper fundera ut en massa grejer att hitta på annars.

 

Sen är det ju inte direkt omysigt och äckligt att komma in i värmen och äta varm, hemlagad mat. Idag blev det nudlar och äggröra med en nypa salt, peppar och örter. Väinö åt dessutom några stekta knackkorvar och jag några bitar egen lagad vitlöksbaguette.

 

Man pratar ofta om den trista, tråkiga vardagen. Men jag måste säga att jag just nu älskar jag den vanliga vardagen och dagar som denna. Jag känner mig väldigt bekväm och lugn. Harmonisk, om man vill sätta ett riktigt fint ord på det. Det är speciellt skönt efter allt julstök och spring hit och dit för att hinna träffa alla släktingar, vilket också är trevligt i sig. Men visst är det otrolig mysigt att återgå till den lugna, vanliga vardagen. Och det är just dagar som denna, som jag tänker tanken, tänk att man kan få ha det så bra.

 

1CB11DFD AE0D 4A52 BDA4 8C3B491CB3BB

Nu - blir det en kvällsmacka, choklad och en gammal dokumentär om serien Friends. Jag känner att jag är i behov av en nostalgiresa tillbaka till 90-talet i form av dokumentären. Ha det så fint!

måndag 25 december 2017 - 19:23

Dan efter dopparedan

Då var den dagen som får stå ut med mest förhoppningar över. Julaftonen kom och gick och nu sitter jag här med en massa fina julklappar och en lugn känsla i kroppen. Jag fick en massa snygga kläder och smycken till julkapp, några efterlängtade nya kastruller till köket och en ny dator. Äntligen kan jag skriva mina blogginlägg på dator var än jag befinner mig i huset. Så nu slipper jag sätta mig framför vår stora data i arbetsrummet och kan till exempel sätta mig i soffan och skriva. Det underlättar uppdaterandet en hel del. Dessutom ser jag framemot att kunna ligga i sängen och kolla serier via datorn på kvällarna.

 

Men det får bli en annan kväll. För idag har vi mina föräldrar och min bror här på besök. Eller ja, mina föräldrar har ju varit här sedan i fredags så de innegår ju nästan redan i möblemanget. Jaakko är på jobb idag och Väinö somnade tidigt, så vi skall sätta oss och spela monopol. Det är sällan vi sitter bara vi fyra vid samma bord nuförtiden, då vi alla nu är vuxna. När vi träffas så har vi ju våra egna familjer med oss.

 

Men, den bästa, bästa, bästa julklappen fick vi med Jaakko idag då Väinö plötsligt ställde sig upp och gick från vardagsrummet till köket. Helt själv, utan att hålla i sig i varken oss eller i möblerna. För några veckor sedan tog han sina första enstaka steg och i fredags gick han några meter. Men idag har han vandrat runt omkring här hemma helt själv. Och som ni förstår, är det nog en av de bästa presenterna man kan få som förälder. Inte minst för att man är ett steg närmre att slippa krypa längs med golven själv.

 

Hoppas ni har haft en fin jul. Efter några dagars uppehåll är bloggen tillbaka till normalt, ganska så daglig uppdatering. Bland annat kommer det ännu upp en årsresumé innan vi kickar igång år 2018. Ha en trevlig kväll.

 

pexels photo 688012

 

 

fredag 22 december 2017 - 14:07

Nappar, tänder och tomtar

Ännu en natt med lite sömn blev det. Jag kan säga att det har letats efter nappar något infernaliskt i natt. Hela tiden var någon av napparna på rymmen och Väinö vaknade därför. Vem vet vilken liten tomtenisse som är framme och försöker sno hans nappar medan han sover.

 

Hade Väinö varit lite äldre, hade vi kunnat tänka att han är nervös inför julafton. Nervös för tomten och julklapparna. Men han förstår sig inte ännu riktigt på det, så jag vet inte vad jag skall skylla på. Att mormor och morfar kommer hit ikväll? Visst, det är både roligt och spännande. Men inte såå spännande.

 

Nej, egentligen tror jag inte sömnlösheten beror på varken nappar eller mormor och morfar, utan på att han får nya tänder. Jaja, det är bara en period igen, så det går nog över.

 

Igår fick vi förresten ett julkort som var adresserat till oss och på baksidan hade någon ritat varsin bild på oss. Roligt kan ju någon tycka. Skrämmande säger jag. För vi har absolut ingen aning om vilka namn som står på kortet och eftersom postnummret och orten fattas, betyder det att kortet har lagts i våran postlåda och inte kommit med posten. Det kan ju vara att det är någon av våra grannar som skickat kortet, men vi är inte speciellt nära med våra närmsta grannar. Vi hälsar och byter några ord nu som då, men annars lever vi alla på egna håll. Och är det en granne, så är jag nog både nyfiken och en aning skrämd över vilken granne som sitter och ritar bilder på oss.

 

B2CF35A6 0921 478A 8512 B40E765255D5

Dessutom undrar jag om de två bollarna under mitt ansikte skall föreställa mina fötter (eftersom jag är kort) eller mina bröst. Är det det senare nämnda, så blir ju hela grejen ännu konstigare.

 

Nu - skall jag fortsätta pynta och städa det sista. Ikväll åker vi och hämtar julgranen. Woop woop!

 

8721513A 9A96 4975 962C 223FB11D2AD4

 

torsdag 21 december 2017 - 06:32

Sömnlös 3 nätter före jul

Förra natten har jag vakat en hel del. Först hade jag svårt att somna på grund av alla tankar som for runt i huvudet. Städa, göra mat, pynta klart, skaffa gran, paketera julklappar. Ja det är en hel del. Det är väl mest det där med städningen som jag stressar lite över och det beror nog på att mitt städande nuförtiden går ut på att städa ett rum klart för att sedan återvända till det 30 sekunder senare och se att det är alldeles upp och ner igen. Sen är det leksaker, småstenar från tamburen, strumpor på de mest konstiga ställen (använder vi ens så mycket strumpor?), rosk från veden som bärs in. Och det är bara det som min man drar fram. (Det där var ett skämt. Känner att jag måste säga det eftersom det är många där ute som verkar ha tappat bort sin humor bland all julstress. Jag är också en aningen stressad, men man får inte glömma skrattet.).

 

När jag väl hade somnat, vaknade jag några timmar senare när Väinö var olycklig i sin säng. Han hade magknip och ville sitta i famnen. Till slut somnade vi på soffan och sov där några timmar. Eller han sov. Jag fungerade mest som sparkkudde för honom. När jag lade honom tillbaka i sin säng, kom jultankarna tillbaka. Så jag gav mig. Här skulle det tydligen inte sovas. Så det fick bli en kopp te och bykvikande på nedrevåningen. Samtidigt lyssnade jag på en podcast. Det var faktiskt riktigt mysigt.

 

B94544AF 14C0 4A75 9346 830FBC4D19F0

 

Nu - får det bli lite frukost. Sen är det dags att ta itu med städandet. Inget blir ju i alla fall bättre av att ligga och grubbla, så jag tar tag i the to do- listan en sak i taget. Ha en fin torsdag hörni! Bara 3 nätter till julafton.

måndag 18 december 2017 - 19:41

Den bästa stunden

”Kaijakaijakaija”. Det har Väinö sagt redan sedan halvårs åldern. Det är hans egna påhittade språk. Nu har det börjat dyka upp nya ord som även vi förstår vad de betyder. Äiti var det första han sa. Nu använder han mest orden ”mamma” och ”pappa”. Och här om dagen sa han högt och glatt, mitt i affären, ”kakka”.

 

Det finns en viss tid på dagen som är min absoluta favorit; lägg dags. Att natta Väinö. Detta på grund av olika orsaker. Den trötta mamman inom mig, som vaknat flera gånger per natt (av olika orsaker) det senaste året, är glad att äntligen få lite lugn och ro. När Väinö sover har även Jaakko och jag möjlighet att bara vara vi två. Prata utan att någon avbryter oss. Kolla på tv. Läsa böcker osv. Sen finns det en liten del av mig som tycker det är tråkigt att dagen redan når sitt slut. Och en del av mig saknar den lilla människan som sover i sin lilla säng.

 

Men, den största orsaken till att lägg dags är min favorit stund på dagen, är när vi pussar Väinö god natt, jag lägger ner honom i sängen, räcker honom hans gosedjur, viskar ”mamma och pappa älskar dig”, släcker lampan. Och Väinö svarar ”kaijakaijakaija”.