header19

Visa inlägg taggade med 'lifestyle'

Reseplaner

Skrivet av Jennifer Carp 08.11.2018

Kategorier:
Taggar:

AfterlightImage

instagram / @hipsterjefe

Kan ni förstå att det närmar sig nyår? För mig är det helt obegripligt! Kontrollfreak som jag är, så har jag redan ångest inför vårens planer. Vart ska jag resa? Ska jag studera på våren? Jobba? Var ska jag bo?


En grej kan jag iallafall glatt meddela, och det är att jag snart kommer se tre, för mig helt nya länder:


Filippinerna åker jag iväg till redan i slutet av månaden och där kommer jag spendera ett förlängt veckoslut. Först var det tänkt att jag skulle åka ensam, men nu får jag med mig Linda på en liten weekend trip!


Efter att terminen är över på Bali, åker jag iväg ensam till Malaysia över jul och nyår. Har tänkt spendera lite kvalitetstid för mig själv på ön Langkawi och ser verkligen fram emot att solo-resa igen. Jag är så himla tacksam över att ha möjligheten att resa här i Asien - något som känts avlägset när jag var yngre, är plötsligt verklighet och vardagsmiljö.


Det resmål jag är mest exalterad över är ett ställe jag hoppats på att få se i flera, flera år - Sri Lanka. I januari åker jag iväg dit på obestämd (men begränsad) tid! Jag får sällskap som flyger dit från Helsingfors och planen är att vi ska resa runt, surfa och njuta av allt landet har att erbjuda.


Uluwatu

Skrivet av Jennifer Carp 16.10.2018 | 1 kommentar(er)

IMG 0082

 

I fredags hoppade vi i en bil och åkte iväg för en tjej-weekend i vackra Uluwatu och jag har självklart förevigat allt i bildformat.


Efter att vi lämnat våra väskor vid vårt homestay drog vi iväg på en sen lunch till Land’s End Café. Därefter raka vägen mot Padang Padang beach där vi spenderade några timmar i solen med varsin Bintang.


På eftermiddagen var det dags för en intervju som vi bokat in vid La Baracca, ett italienskt ställe med bra veganutbud. Intervjun, som för övrigt gick riktigt bra, tog ungefär två timmar. Planen var att dra ut efteråt, men är man så gammal och trött som jag så brukar det oftast bli tidiga kvällar: fredan var inget undantag - vi somnade innan tio.

AfterlightImage 7
Nästa morgon fick vi sällskap av min klasskompis! Vi hade reserverat dagen för endast en aktivitet: strandhäng. Vi åt en tidig frukost innan vi begav oss mot destination nummer ett - Suluban Beach.

(Ett ord som beskriver Uluwatu rätt bra är “trappor” - jag har antagligen gått mera under en helg än jag gjort hittills under min vistelse här på Bali. Det blir ju så lätt att man tar vespan vart än man ska.)

AfterlightImage 6

AfterlightImage

 

Eftersom att vattnet var för högt vid tidpunkten då vi anlände till Suluban var det omöjligt att simma. Strömmarna var alldeles för starka och jag såg ingen annan i vattnet än erfarna surfare. Vi knäppte några bilder och drog iväg till Thomas Beach istället.

 

Trappor igen - men så värt besväret. Vi gick längs stranden, så långt bort som möjligt, och hittade en tom del av stranden där vi spenderade dagen. Jag hade inte varit vid havet på en vecka innan Uluwatu, så jag passade på att njuta av att dyka under vågorna halva tiden vi var där.

IMG 0083

När vårt vatten tagit slut och vi var alldeles matta av solen bestämde vi oss för att äta lunch i form av smoothie bowls, och vilket bra beslut det var! Nalu Bowls erbjuder den perfekta efter-strandhäng-lunchen.

Efter att ha ätit, duschat och powernappat befann vi oss på Single Fin för att kolla på solnedgången och njuta av lite småplock innan den riktiga middagen som vi åt, än en gång, på La Baracca.

IMG 0085IMG 0084AfterlightImage 3

instagram / hipsterjefe


Söndagen innebar än en gång tidig väckning. (Fattar verkligen inte vad som hänt, men jag kanske är ett steg närmare att faktiskt bli en morgonmänniska?) Vi styrde kosan mot Nyang Nyang Beach, en riktig paradisstrand to say the least. Vit sand, lugnt och folktomt.. (Inte så konstigt med tanke på vilken jäkla hike det var innan man tagit sig ner… och upp igen..) Jag spenderade dagen i vattnet medan mitt sällskap solade. Tyvärr lyckades jag skära upp tårna på något också, men det är en världslig sak när man får plaska omkring i ett hav alldeles ensam.


Innan vi begav oss hemåt mot Canggu åt vi en gu-dom-lig sista lunch i Uluwatu vid Suka Espresso. Avokadomackor och chiapudding med jordnötssmör-choklad-kokos-smoothie. Det hörni, det är livet det.

AfterlightImage 4AfterlightImage 2


Läs detta innan du tatuerar dig utomlands

Skrivet av Jennifer Carp 24.09.2018 | 1 kommentar(er)

Vid det här laget kan jag väl ändå, med all rätt, kalla mig något av en veteran när det kommer att bli tatuerad? Jag hoppas iallafall det. Och även om jag kanske inte vet allt, så vet jag ändå tillräckligt mycket för att kunna lägga ihop det här inlägget. Jag tänkte alltså ta upp ämnet att tatuera sig utomlands och saker du bör tänka på innan du gör, eller inte gör det.


Det finns ju både för- och nackdelar med att göra det, och för att lista några av dem så har vi:


Fördelar

Större utbud

Om du bestämmer dig för att tatuera dig utomlands har du genast tillgång till mycket fler tatuerare, vilket alltså betyder:


Tillgång till specialister

Om du har tänkt dig någon speciell stil, men har svårt att hitta nån i din närhet som behärskar den stilen bra, är det mycket lättare att söka upp specialister utomlands, t.ex. via Instagram.


Drömmar

Om du brinner för tatueringar och följer många olika tatuerare från världens alla länder kanske du, precis som jag, drömmer om att bli tatuerad av nån du följt länge. Min bucket list består av tre olika tatuerare bosatta i olika länder, som jag i framtiden vill resa till för att tatuera mig. Jag har gjort det en gång tidigare, och det var en mycket rolig upplevelse kan jag lova!

 

Nackdelar

Smittorisk

Du kan få alla möjliga sorters smittor om studion du tatuerar dig vid har dålig koll på hygien etc.


Hälsorisk

Förutom smittor kan du faktiskt bli riktigt sjuk; inte bara få infektioner och inflammationer, men även drabbas av sjukdomar som sprids via nålar och blod.


Sämre läkningsprocess

Om du tatuerar dig i ett varmt klimat kan läkningsprocessen vara riktigt jobbig, och du kanske blir tvungen att hoppa över vissa aktiviteter såsom att simma, surfa, sola. Om du är på en kort semester kanske det inte är värt det.

 IMG 0589

instagram / hipsterjefe

Och med det sagt, tänkte jag fortsätta med en lista över saker du kan ha i åtanke innan du faktiskt bestämmer dig för att tatuera dig utomlands.

 

Saker att ha i åtanke

Studions rykte

Ha studions rykte i åtanke när du bestämmer dig för hos vem du ska tatuera dig.


Renlighet och standard

Besök studion och se hur de beter sig när det gäller renlighet och hygienstandarden. Ser studion ren ut? Använder de handskar? Använder de skydd? Har tatuerarna uppsatt håret? Bär de smycken även om de tatuerar?

Instagram / Portfolio

Kolla genom tatuerarens/studions Instagram eller portfolio innan. Var kritisk, eftersom att vissa “tatuerare” använder andras bilder till sin egen portfolio (!)


Eftervård

Slarva absolut inte med eftervården. Om den någonsin är viktig så är det när du är utomlands, speciellt i ett varmare klimat. Att undvika solande och badande är ett MÅSTE.

Språkbarriärer

Var säker på att tatueraren faktiskt förstår vad det är du önskar, och att ni kommunicerar. Var hellre övertydlig än missnöjd med resultatet i slutändan..


Planera in datum

Om du är på en kortare semester, planera in ett datum i slutet av din resa för att slippa kämpa med eftervården i ett varmt klimat, och för att inte behöva planera aktiviteterna efter din nya tatuering.

 

Pris

Billigare betyder sällan bättre när det kommer till tatueringar, så kompromissa inte när det kommer till pris, och snåla inte när det gäller konst som kommer sitta på din kropp för resten av ditt liv.


"Don’t drink and ink"

Det borde vara självklart, men: tatuera dig inte när du druckit, för guds skull….

 

Spontant är inte alltid bäst

Jag har fått infall, och jag kan intyga att spontant inte alltid är bäst - speciellt inte i jämförelse med väl genomtänkta beslut.


Att kompromissa eller “nöja” sig

Att tänka “äh, jag vill bara ha det överstökat” bara för att du tröttnat på letandet, och vill ha din nya tatuering nu, är nog aldrig ett smart drag.


Förstås är det här bara mina egna åsikter, och på sunt bondförnuft kommer man långt. Själv har jag tatuerat mig tre gånger utomlands, och kommer nog fortsätta i framtiden också.


Om du inte tidigare läst, så rekommenderar jag att du läser ett av mina tidigare inlägg inom samma kategori, som du hittar här.

 


Om att testa på nya saker

Skrivet av Jennifer Carp 23.09.2018 | 1 kommentar(er)

IMG 0059IMG 0062

instagram / hipsterjefe

Och så kom dagen då jag äntligen tog tummen ur och drog iväg till stranden med mina vänner för att för första gången i mitt liv testa på att surfa. Strandhäng är vardag för mig, och i princip alla mina vänner här på Bali är värsta proffsen på att surfa - jag däremot föredrar att ligga på stranden och bara kolla på... tills nu! Tydligen visar det sig att yours truly inte är så taskig på det här, och att jag hela mitt liv oroat mig för ingenting. Barnlek ju!

Okej, visst var det lite svårt i början, speciellt med en skadad fot, men efter en bra teorilektion och två duktiga lärare så kunde jag faktiskt surfa - och ack så roligt det var! Timmarna gick snabbt och plötsligt blev det kväll så vi var tvungna att åka tillbaks till Canggu, men jag har redan bokat in nästa heldag som ska spenderas i havet med en surfbräda.

IMG 0061

IMG 0063


Under-tio-åringarna i Amed

Skrivet av Jennifer Carp 17.09.2018

IMG 0041

instagram / hipsterjefe

Doften av nybakt bröd, jazzig musik i bakgrunden och ljudet av kaffebönor som mals ner till dagens första koffeinintag för de morgonpigga. Ett kontinuerligt pling vid dörren när nya kunder trillar in för att släcka törsten i arla morgonstund. Nån trimmad motorcykel åker förbi och bryter lugnet. Klockan är nollsju tjugosju och jag är tillbaka i ett pulserande Canggu, och vardagen fortsätter.


Men för andra krävs det mer än att bara förflytta sig 70 km för att komma hem till en trygg vardag. Helgen som spenderades i en liten fiskarby med betydligt mindre turism än i Canggu, fick mig att inse hur värdefulla även de små sakerna i livet är.


Vi åkte fort, fort ner för bergen. Det brände i huden och vinden var för varm för att svalka. Vespan jag körde hade gamla bromsar, så hjärtat rusade lite extra när hastighetsmätaren var högre än normalt trots mitt försök till att bromsa. Linda, som satt bakom mig, pekade mot en liten butik där de andra tjejerna redan parkerat. Jag saktade ner och svängde in för att parkera bredvid dem.

 

De var inte ensamma. De stod och pratade med barn som introducerade sig som under-tio-åringar. Det var den andra gången den dan som det kändes annorlunda i mitt bröst. Under-tio-åringarna hade vackra ögon och breda leenden, och vi köpte hemgjorda smycken av dem innan vi hoppade på våra vespor och körde iväg till stranden.


Vi snorklade, solade, sov och simmade. Jag njöt av att höra vågorna slå in mot strandkanten, och när det blev för varmt för att ligga på stranden, förflyttade jag mig till havet istället. Jag flöt omkring på rygg, blundade och mediterade. Jag tänkte på under-tio-åringarna. Eerika gjorde mig sällskap och vi räknade upp saker vi var tacksamma över.

IMG 0042
När vi lämnade stranden stannade vi än en gång vid samma lilla butik. Under-tio-åringarna var kvar. En av oss föreslog att vi skulle köpa glass åt under-tio-åringarna, och resten av oss höll med. Sagt och gjort. Vi frågade under-tio-åringarna om de ville ha glass och de nickade ivrigt. Förståeligt, eftersom att socker nog var viktigare än pengar i mitt under-tio-åriga liv också. Vi valde glassar med omsorg; vad gillar en under-tio-åring?


Ni skulle sett deras leenden när de fick deras glasstrutar. Jag tror jag aldrig någonsin sett en sån genuin glädje återspeglas i en blick tidigare. De tackade så mycket och satte sig ner tillsammans. Vi iakttog på avstånd när de försökte öppna deras glasstrutar, och jag kände en tryckande känsla ta över mitt bröst än en gång. Jag lovade mig själv att jag aldrig någonsin får ta människor eller vardagliga saker för givet igen, fastän vardagen skulle fortsätta dan därpå. Jag vill vara mer tacksam, för alla under-tio-åringars skull.


 


World clean up day Bali

Skrivet av Jennifer Carp 15.09.2018 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Under ett tidigare inlägg ställde Karolina en mycket intressant fråga som nu i efterhand lämnat i mitt bakhuvud och som fick mig vilja skriva ett blogginlägg dedikerat till just det här ämnet.


Frågan lyder: Jag undrar en sån här sak: hur beter sig turisterna (är det mycket turister där?) och hur är det ställt med miljön egentligen? Har hört att vissa ställen är väldigt nedskräpade och att många som rest dit blivit chockade och besvikna. Hur ser det t.ex. ut på Kuta beach nu? Vore superintressant att höra!


År 2016 hade jag och Josefina befunnit oss i Sydney innan vi fick för oss att hoppa på ett flyg till Bali, och hade då alltså INGEN aning om vad som väntade. Jag hade aldrig tidigare sett en liknande kultur - eller klimat heller för den delen. Vi hade väl läst på en del (hehe precis så mycket man hinner och orkar innan man gör förhastade beslut) och trodde att Kuta var “the-place-to-be”. Och ja, 2016 var det precis så som du hört:


Första morgonen vaknade vi tidigt för att promenera de hundra metrarna vi hade till Kuta Beach, redo att se vad detta Bali är som alla skrutit på så himla mycket! Väl framme, där stod jag då, snopen som få och kunde - bara - inte - fatta.

IMG 0036

instagram / hipsterjefe

Plast. Överallt. Som om någon använt stranden som avstjälpningsplats i flera år. Och det är väl just det som är problemet. Eller rättare sagt, ett av problemen. Det hela bottnar också i utbud och efterfrågan, och så länge det kryllar av turister som kommer hit och turistar ohållbart i några dagar, kommer det att vara svårt att stoppa användningen av plast..


Men, det blir bättre. De utlänningar som flyttat hit och älskar ön tillsammans med lokalbefolkningen, vill verkligen Balis bästa. Det städas tillsammans och görs reklam för att uppmärksamma plastproblemet, vi använder naturliga sugrör och vattenflaskor, och försöker leva enligt zero waste så långt det går. Men - ibland, när folk slänger plastflaskor och annat skräp efter sig känns det som att vi står och trampar i samma träsk som tidigare, och mitt mommo-hjärta gråter.

IMG 0037IMG 0039

Kuta Beach är i dagsläget återställt, och så sent som förra veckan erbjöd en local att ta våra ölflaskor och vårt skräp när han såg att vi steg upp för att börja åka hemåt från Berawa Beach. Det känns som att folk är mer medvetna idag, vilket gör mig så himla glad.

"Every drop in the ocean counts"

Vill däremot tillägga (för att återgå till din fråga ”...många som rest dit blivit chockade och besvikna”) att om man reser till u-länder så tycker jag att en får räkna med sophanteringsproblem samt en helt annan kultur och gatubild jämfört med vad en är van med hemma i ‘trygga’ västvärlden.  Men, de paradisbilder man kan se från Bali är endast ett litet segment, och tyvärr speglar de sällan verkligheten. Självklart hoppas jag på att ön en dag kan få återgå till det den en gång varit.


Tack för din fråga och hoppas att mitt rätt flummiga svar duger, haha. Om ni vill läsa mer om zero waste hänvisar jag till Grön i Åbo! I skrivande stund befinner jag mig i Amed och det är World Clean Up Day. Idag var vi ute och snorklade och passade på att rensa plast från korallen. Om 15 minuter ska vi knalla iväg till ett närliggande scuba center och träffas med andra resenärer för att städa upp i naturen i några timmar.

 

I Indonesien förväntas det idag vara 13 miljoner deltagare i World Clean Up Day - Kom ihåg att dra ditt strå till stacken idag!

IMG 0038


Så snabbt kan ett liv förändras

Skrivet av Jennifer Carp 13.09.2018 | 1 kommentar(er)

IMG 0034

Because I can’t stand

only four hours of daylight,

wearing itchy scarves

and soaking wet shoes.

I crave the sun and the sand and the waves

of an ocean so powerful,

it could kill;

I crave the days and the nights

around people who force me

to create.

"
Så lyder en memoar jag krafsade ihop i januari. Jag var trött på både skola och vardag och längtade efter tropiskt väder och saltvatten-hår. Efter att ha dagdrömt högt åt en kompis en kväll bestämde jag mig att jag skulle göra allt i min makt för att få spendera hösten på annan ort.

IMG 0035

instagram / hipsterjefe

Jag skulle ljuga om jag sa att allt gått smidigt - Att hålla på med pappersarbeten på sidan om jobb och skola har varit stressigt och det fanns så himla mycket jag inte visste att man är tvungen att göra inför en sån här flytt. Det positiva är ju att det har varit väldigt lärorikt och både Asia Exchange och mitt indonesiska universitet Warmadewa har varit till stor hjälp från första början.

Och nu ligger jag här, i min egen säng i den perfekta villan, trött som få efter ännu en skolvecka, och kan inte känna annat än tacksamhet över hur lycklig jag faktiskt får va. Tänk hur livet kan ändras på en kort stund.

IMG 0033


Söndagsritualer

Skrivet av Jennifer Carp 02.09.2018 | 2 kommentar(er)

IMG 0027

instagram / hipsterjefe

Söndagsritualer: en timme helkroppsmassage och brunch för hela slanten. Som ni ser rymdes ju all mat knappt på bordet!

IMG 0025IMG 0032

Another day in paradise..

Vaknade vid 10 och hoppade på varsin vespa för att åka iväg och bruncha till ett riktigt hypat ställe: Kynd Community. Har sett så himla mycket fina bilder därifrån och folk har verkligen skrutit på deras mat så idag var det alltså upp till bevis! Skojar inte när jag säger att de hade stolar utanför så att man fick sitta ner under tiden man köade för att få ett bord. MEN - vi väntade knappa tio minuter, och under tiden vi köade fick vi läsa varsin meny så att vi kunde beställa genast.

IMG 0029IMG 0030

Maten då? Ja herregud, så gott. Sallads-bowl, smoothie bowls, avokadobröd, pumpabröd, pannkakor, iskaffe och citron-ingefära-juice. GUDOMLIGT. Efteråt satt vi och ojade oss över hur mätta vi var innan vi åkte iväg på massage.

Eftermiddagen har spenderats på stranden och i havet. Håret är fortfarande fuktigt och lite sand skaver mellan tårna. Om en stund tänkte vi fundera på mat, igen...

IMG 0026


Magiska ögonblick

Skrivet av Jennifer Carp 01.09.2018

IMG 25Vi hade ställt alarmen att ringa tidigt imorse. Linda och jag åt frukost i vardagsrummet framför varsin dator innan vi hoppade i en bil och styrde kosan mot Gianyar och vattenfall!

IMG 0019IMG 0022IMG 0023IMG 0020

instagram / hipsterjefe

Först besökte vi Kanto Lampo Waterfall, en gammal goding. Spelar ingen roll hur många gånger jag besöker det här stället, jag kommer mista andan varje gång. Jag hade fjärilar i magen när jag kröp ner i den varma bassängen som formats under kaskaden, och jag njöt verkligen av varje sekund.

IMG 0018Näst ut var Tibumana Waterfall, ett alldeles magiskt och för mig, helt nytt ställe. Vi var ute i god tid så det var inte särskilt många andra där och vi kunde bada och fota i fred.

Jag vet inte hör ni, men det är något speciellt och alldeles magiskt med vattenfall. Har ni aldrig tidigare besökt ett så råder jag er att göra det, ASAP.


Vardagen på Bali

Skrivet av Jennifer Carp 31.08.2018

Kategorier:

fullsizeoutput abe

instagram / hipsterjefe

Vet ni vad? Det är äntligen fredag (ok Jennifer, varje dag är fredag om man är arbetslös på en tropisk ö) och jag tänkte kika in här med några bilder på hur en helt vanlig dag på Bali kan se ut! Inget extravagant - bara vackert.

Jag har kommit in i en rätt bra rutin, och börjar varje dag med en frukost hemma i villan, som för övrigt är världens finaste. East Bali Cashews gör den bästa granolan och nästan varje frukost består av granola och frukt. Det är ju så himla billigt att leva på frukt här, och för att inte glömma - GOTT. Smaken på frukt som har fått växa och skördas för att sen ätas i ett tropiskt klimat är helt annan än den som säljs i butik i Finland. Vattenmelon, mango, pitaya och papaya är oslagbara.

IMG 0014

The Shady Shack

Lunch och middag äts i princip aldrig hemma. Jag saknar matlagningen redan, men jag ser resten av året som en chans att inspireras. Orsaken bakom är främst för att jag bor bredvid ett dyrt deli-market som mest erbjuder importerade varumärken och det är varken lönsamt eller smart att köpa hem mat därifrån. Att äta ute är helt enkelt billigare, och så stöder det ju företagen såklart. En gång per dag går jag över vägen till grannhuset där det serveras indonesisk veganmat för 1.40€.

En gång per dag äter jag också på något trendigare, lite dyrare café där jag får i mig superfood som spirulina, kol och chia. Favoriterna är buddha och smoothie bowls. Oftast spenderar jag ca. 6€ per dag på mat - ibland mer, ibland mindre.

IMG 0017

Idag satt jag och mm-ade och oj-ade åt den goda maten med vännerna på the Shady Shack. De hade utökat menyn en del sen jag var där senast men maten var minst lika god som innan. Falafeln var verkligen som sänd från ovan.

Innan skolan börjat har det varit mycket poolhäng, fester, shopping, cafébesök, trixande med att skaffa mopeder, lära känna nya vänner, träffa gamla vänner.. Massa kul helt enkelt! Ser konstigt nog även framemot måndagens skolstart. Har kanske sett för många vänners instastories när de återvänder till Uni, men hoppas iallafall på en händelserik höst!

IMG 0013