tisdag 26 februari 2019 - 12:00

Komplex

IMG 4313

Det dummaste jag någonsin slösat tid på är att se ner på mig själv. Varför pratar man så illa om sig själv? Gör ni också det? Jag tror jag haft problem med varenda liten centimeter på min kropp.


Mina tår är fula, fötterna är för breda, vaderna och låren för tjocka och benen inte tillräckligt långa. Mitt hår är slitet och för långt eller för kort. Mina ögonbryn är ojämna och inte tillräckligt mörka. Min näsa är sned och ful. Jag hatar mitt leende och mina läppar är ojämna och för små. Mina öron ser ut som älv-öron och mina ögon är småa. Jag är blek som ett lakan. Så har jag en dubbelhaka och en störande hårlinje som gör att jag inte passar i uppsatt hår. Min mage korvar sig när jag sitter och mina höfter är för breda. Mina fötter är okvinnliga och jag har inga kurvor. Till och med mina fingrar är det fel på - de är pinsamt långa. Mina armar är tjocka och måste döljas. Ådrorna på mina händer står ut för mycket. Usch. Då har jag inte ens börjat prat om mina födelsemärken i ansiktet och resten av kroppen som jag hatat så mycket att jag nästan skrapat bort dem.


Ni hör ju. Tror ni att jag någonsin skulle säga liknande till en medmänniska? Nej, det är vansinnigt.


Jag frågade av er på Instagram om ni (anonymt) ville dela med er av era komplex, så här svarade ni:

“Att mitt ansikte är så avlångt”

“Har komplex över att man alltid ska va så himla gla, social, trevlig & intresserad av allt o alla. Och utseendet såklart”

“Haft komplex över det mesta. För tillfället över att min kropp inte är så vältränad som jag skulle vilja att den vore”

“Magen”

“Hårig som en gorilla”

“Kroppsligt: mina ben/vader. Psykiskt: min självkänsla!”

“Låren”

“Mina överarmar”

“Beror på från dag till dag. Just idag skulle det vara enklare att svara på vad jag inte har komplex över”

“Min mage”

“Min tjocka mage”

“Överarmarna”

“Mina lår, armar, magen och mitt ansikte. Kan också vara jääätteblyg och det ogillar jag med mig själv”

“Min självkänsla”

“Min sociala kompetens. I sammanhang med mycket människor och nya människor känner jag mig som en idiot.”

“Jag har komplex över min kropp som jag inte känner igen längre efter min graviditet”

“Kroppsideal, den osynliga pressen att leva upp till dem men även att det finns krav på att man måste uppnått vissa saker inom en viss ålder i livet.”

“Inget längre! Sånt försvinner med åldern har jag märkt!”

 

 

Och som det sista svaret lyder - så hoppas jag ta mig tusan att det stämmer. Däremot önskar jag att vi inte var tvungen att lida av dem från så ung ålder, eller ens överhuvudtaget. 

 

”don’t waste 95% of your time wishing you’d weigh 5% less” ???? this goes for everyone, he, she, it, young or old. i spent so many years being rude to myself when all you could possibly ever need more of is self love (and avocados & tattoos.)

Så skrev jag på Instagram i höstas, och nog är det lika aktuellt än idag.

IMG 5723

onsdag 29 november 2017 - 12:53

REVOLUTION

23915927 10155506078956943 788637055703820557 n

#dammenbrister på sociala medier. (länk)

Idag, kära medhenniskor, är det Revolution. Jag, och 6110 andra finlandssvenska kvinnor har skrivit på ett Upprop. Vi kräver att en förändring skall ske. För de som vittnat, de som inte vågat vittna, och framtidens offer.

Jag uppmanar er alla att gå in och läsa under hashtaggen #dammenbrister på olika sociala medier, att läsa uppropet(länk), vittnens historier(länk) (~600 stycken som vittnat) som under dagen publiceras på Astra och sprida kärlek och stöd, ens en extra tanke till de som fallit offer för sexuella trakasserier och ofredande.

Män, ni måste börja prata om och vidkänna detta probelm. Prata om hur ni som män kan förebygga hotfulla och otrygga situationer för kvinnor; hur ni kan hindra en medmänniska från att utsätta någon för sexuella övergrepp, trakasserier eller ofredande.

Idag är det Revolution.


 

 

söndag 25 juni 2017 - 15:03

Pojk- och flick-kinderägg

Hallå i stugan. Hoppas att alla haft en skön midsommar. Även om vädret hos mig var rätt så trist fick vi en supermidsommar, så tack alla inblandade för det!

 

Ska jag vara riktigt ärlig så festade vi till det lite för mycket på fredagen så lördagen fick bli aningen lugnare. Men ni vet, man måste leva upp till den finländska stereotypen hehe. Anyhow, när jag äntligen hade vaknat till liv igår ville jag gå ner till min närbutik för att spana in deras inte-så-fantastiska utbud av veganbakismat. Så stod jag där och funderade på om jag skulle ta lättsaltade eller grillchips då Vasas vettigaste människa uppenbarade sig.

 

Ett barn iklädd rosa rustning från topp till tå på kanske 8 år skulle få välja lördagsgodis. Eftersom att barnet hade lite beslutsångest skulle då föräldern hjälpa till och sa på det andra inhemska språket att barnet skulle "ta det här, det här är ett flick-kinderägg" (se bild nedan) och pekade på ett kinderägg med en rosa blomma på sig.

IMG 0376

Varför kan inte barn bara få vara barn? Jag vet inte om de kinderägg med rosa blommor har "flickanpassade" leksaker i sig men jag uppskattade iallafall att få bygga ihop pilliga helikoptrar och få några utbrott på grund av den lilla utmaningen det kändes som när en var 5 år. Måste olika kön uppfostras på olika sätt? Jag själv är kvinna och har aldrig trott att jag vore annat heller, och har inte heller blivit mindre kvinna för att jag haft gymnastik och varit i slagsmål med pojkar. Jag tror verkligen att det är viktigt att låta barn få vara barn och tror därför inte att barnet skulle ha fattat eld om hen öppnat kinderägget och en av figurerna ur Pixars Bilar hade funnits inuti.. Men tur att föräldern fanns där som superhjälte och fattade ett viktigt beslut, ifall om.