fredag 2 februari 2018 - 10:44

Hur jag blev MTV-kändis över ett dygn.

IMG 0516

Trevlig typ, den där Anne! 

Idag tänkte jag dela med mig om en historia från onsdag-torsdag, och precis som rubriken lyder är historien ingen mindre än om när och hur jag blev MTV-kändis på ett dygn.

Nå-nä, jag skoja. Riktigt så var det nu inte, men KUL hade jag!

Va-saakran babblar jag om nudå? Jo, vet ni; i onsdags satt jag i vanlig ordning på någon irrelevant föreläsning i skolan då jag mittiallt fick en meddelandeförfrågan på Facebook. Ofokuserad och lättdistraherad som jag är tog det inte många hundradels sekunder innan jag hade klickat fram meddelandet och ögnat igenom det. Anne, från Yle! Spännande!

Tjugotvå timmar senare välkomnade jag henne in i mitt hem, och jag måste erkänna att jag kände mig lite som om jag var med i MTV-cribs. (Yle/Mtv, samesame liksom?) Vi drack kaffe och té, och gjorde det hon var där för....

...en radiointervju! När jag var liten ville jag "prata på radion" "när jag blir stooor", och har också tyckt att det skulle vara kul att gästa någon podd men aldrig tyckt att jag har något vettigt ämne att prata om. Men nu! Dessutom fotade vi lite bilder av hemmet till en artikel :)

Ämnet var alltså minimalism/olika människors sätt att förhålla sig till saker/prylar. Vi pratade om minimalism och att äga färre saker, och andra hon kommer intervjua kommer va andra inputs. Artikeln borde vara ute inom ca. två veckor! Håller tummarna för att intervjun blev bra och att det inte märks allt för bra att jag var nervös i början :) Kan återkomma med länk i bloggis sen när artikeln är uppe.

Trevlig helg!

torsdag 1 februari 2018 - 10:15

En tyst epidemi som kallas ångest.

Det känns som att prevalensen i ångest hos unga vuxna börjar komma upp på samma nivå som vinterinfluensan. En tyst epidemi. Jag känner nån, du känner nån, mina två vänner delar psykolog och en tredje är i kö till en annan. Vi pratade om det, som så många andra gånger, även idag. Psykisk vs. fysisk ohälsa. Ångesten kanske inte smittar, och inte heller finns det något vaccin mot den - men den är precis lika viktig, om inte viktigare att tala om och förstå sig på.

 

Hur sjukanmäler man sig från ens jobbet?
Sjukintyg vid feber och förkylning jämfört med ett “Hej Chefen, idag vaknade jag till en känsla av sån fruktansvärd oro över ekonomi, framtid, barn och hälsa att jag inte ens klarar av att lita på min egen koncentrationsförmåga i trafiken idag”-samtal? Ibland önskar man ju att det vore så enkelt.

 

Igår hade jag ångest - idag har jag inte.
Generell ångest, som man t.ex. vaknar med varje morgon, är inte samma sak som att oroa sig inför ett prov. Min ångest grundar sig främst i rädslan att någon nära ska insjukna eller gå bort, eller oro för framtiden. Jag kan inte intala mig själv att det inte kommer att hända, för jag tror inte på det. Jag vet att alla kommer att dö, det är ju livets gång. Något jag däremot kan, och brukar göra för att må bättre är att laga god mat, fotografera (maten), tala med någon om det - eller ibland bara vara ensam med YouTube, avboka planer för att istället meditera en stund med Headspace-appen, lyssna på en bra podcast eller musik, yoga, stretcha, eller umgås med djur. Några saker jag däremot inte gör är; tvinga mig själv att vara social, dricka alkohol eller motionera. (Eftersom att det mer ger mig dåligt samvete om jag inte gör det)

IMG 0024

Livet är inte alltid en lyxkryssning i Karibien...

… ibland inte ens en budgetresa med lågkostnadsflyg till Spanien. Jag vet inte varför ångesten sprids som en epidemi bland ungdomar idag. Vissa menar att det är studier, andra svartmålar sociala medier, telefoner och internet. Kanske är det precis lika många som lider av det nu som tidigare, men fler som vågar prata om problemet? En sak vet jag iallafall, och det är att vi måste börja jobba på att förstå varann och börja ta hand om vår psykiska hälsa så som vi gör med vår fysiska.

 

P.S. Någon gång i framtiden, om jag lyckas få ner mina tankar i ord, skulle jag vilja prova på att skriva om mäns psykiska hälsa. Men tills dess, vill jag att ni läser detta blogginlägg: LÄNK.

onsdag 31 januari 2018 - 12:48

Varför jag inte äter djur.

“Varför äter du inget från djurriket?”

Jag är inne på mitt tredje år med plantbaserad kost, och idag tänkte jag skriva några rader om varför det blev som det blev och hur jag har mått av att äta så som jag gör. För än idag händer det att folk höjer på ögonbrynen när jag meddelar specialdieter till något studieevenemang, eller att de allra äldsta mommona blir fundersamma över huruvida jag klarar mig ur detta med livet i behåll: jag äter ju inte ens fisk!!!

Jag skulle ljuga om jag påstod att det började av djuretiska skäl, för så var inte fallet. Det hela började med att jag mittiallt under 2015 fick för mig att äta vegetarisk mat, bara för att. Jag var helt enkelt en köttälskare som ville utmana mig själv med att börja äta vegetariskt. Då jag bodde hemifrån för första gången under min tid i Lettland och hade möjlighet att välja själv, åt jag bara vegetariskt. Hemma i Finland gick jag i skolan och jag har varit lycklig nog att ha föräldrar som alltid ställer sig och kokar hemgjorda måltider efter jobbet. Varenda, evigaste kväll. Tyvärr hade jag noll matlagningskunskaper, så jag var tacksam och åt det som serverades. I skolan däremot började jag då under 2015 att endast äta det vegetariska alternativet.

photo 1503190766327 73a7d9e9e844

I något skede under jullovet 2015-2016, kollade jag någon dokumentär, antagligen Cowspiracy, och blev chockerad över hur hemsk påfrestning djurhållningen är för miljön. Efter det här blev jag (som vanligt när jag “upptäcker” något) besatt. Jag hade dokumentärmarathon och såg bl.a. The Best Speech You Will Ever Hear, Earthlings, Forks Over Knives. Jag läste forskningar, akademiska texter och artiklar med kritiska ögon, för det kunde ju inte stämma??

Så någon vecka efter att vi skålat in det nya året, började jag äta veganskt på heltid. Jag var fylld av energi och stolt över mitt beslut. Jag berättade det åt folk i min omgivning och de få som var glada för min skull, de räckte för mig. I samma veva flyttade jag hemifrån och det underlättade massor. Jag kunde bestämma själv vad som fanns i mitt kylskåp och lärde mig (äntligen) laga riktig mat (min tidigare paradrätt var nudlar)... Jag fortsatte självklart att läsa på om ämnet och i senare skede lärde jag mig även om hälsofördelar och djuretiska skäl.

Visste du att?...
> Mjölk ökar risken för hål i tänderna
> De som konsumerar mycket mjölk löper högre risk för benbrott, samt att insjukna i osteoporos än såna som dricker mindre eller ingen mjölk alls. Orsak? Människan tar inte upp animaliskt kalcium lika väl som plantbaserat kalcium.
> Det är i princip omöjligt i västvärlden att lida av “proteinbrist”, (kwashiorkor) från att inte äta kött.

Jag äger ännu en väska i läder, smink från MAC samt ett par skor i skinn. MEN, jag har kommit en lång väg. Jag köper inte längre djurtestade eller icke-veganska produkter (varken kosmetik eller kläder) men jag vill heller inte (ännu?) slänga bort de produkter jag har kvar, det skulle kännas som slöseri. En del har jag gett bort, men det jag faktiskt använder eller har använt är inte så hygieniskt att ge bort åt någon.. I framtiden när mina Docs är utslitna och väskan sönder kan jag ha gott samvete :)

Som sagt, jag ville skriva ner några rader här på bloggen kring ämnet då många funderar på detta! Har ni frågor får ni jättegärna kontakta i form av meddelanden eller kommentarer, och kom ihåg: alla har rätt till sina egna åsikter, men hur jag äter skadar varken dig eller nån annan - så håll god ton :)

Tips för dig som är intresserad: 

What the Health (Netflix)

Cowspiracy (Netflix)

The Best Speech You Will Ever Hear (YouTube)

Earthlings (YouTube)

Earthling Ed (YouTube)

Monami Frost (YouTube)

Jenny Mustard (YouTube)


 

onsdag 24 januari 2018 - 16:55

Konsten att lära sig ett nytt språk

jef

Vet ni? Det finns få saker jag finner lika attraktivt som kunskap. Det finns även en speciell sorts kunskap jag finner extra intressant hos människor, och det är språkkunskaper. Folk som pratar fler än ett språk, fyfan vad coola ni är. Jag är själv född och uppvuxen i Finland, möjligheternas land med två officiella språk. Ändå behärskade jag bara mitt modersmål och engelska fram till att jag var sexton år.

Till skillnad från vissa andra, som t.ex. kandiderar i presidentval, så anser jag att språk är likamed rikedom och makt. Den som behärskar och kan kommunicera på flera olika språk kan utnyttja det till sin fördel i oändligt många situationer. Tänk hur konstigt det är att vi i Finland kan bo en livstid intill våra grannar, ha exakt samma bakgrund och kultur, men ändå inte kunna kommunicera med varandra utan att använda engelskan.

När jag var femton år började jag studera i en främmande skola här i Vasa. Nytt för mig som kom från en trygg, svensk landsbygd (med cirka en finsk familj), var att plötsligt var mer än 70% av eleverna finskspråkiga, och dryga 10% var svenskspråkiga. Resten pratade engelska.. För att inte tala om att i princip all information gick på finska först, om den ens blev översatt till svenska.

Hur lärde jag mig finska? Några konkreta tips: Jag fick vänner som bara pratade finska, och jag befann mig konstant i en finsk miljö. Jag hade även världens bästa finskalärare i gymnasiet som aldrig gav upp, fastän hur skit jag var. Mina vänner har aldrig skrattat åt mig, och jag har fått börja prata språket precis i den takt jag vill. När en kielimuuri uppstått har vi googlat, funderat eller översatt från svenska eller engelskan. Plötsligt trillade poletten ner, och alla år av grammatikplugg blev mitt i allt logiskt. Jag pluggade även glosor som en tok.

En negativ aspekt jag märkt med att lära sig flera språk är att ju mer jag lär mig och använder mig av ett nytt språk, desto mer försämras min svenska. Till exempel; vissa dagar pratar jag inte svenska överhuvudtaget. Mitt undervisningsspråk är engelska, och skolan är finsk. Kommunikationen med lärarna går i princip alltid på finska om inte engelska, och de personer jag umgås med i skolan pratar antingen engelska eller finska. Mina prepositioner på svenska låter fruktansvärt fel efter en dag av att bara ha använt mig av finska, och vartannat ord kommer naturligare på engelska. Inte heller bloggandet går flytande, och av det jag skrivit hittills har jag google-translate’at cirka fem ord per stycke från engelska (eftersom att det är språket jag främst tänker på). De som följer mig på instagram vet ju att jag för tillfället kämpar med lettiskan, men utöver det pantar jag även på Tritonias sista upplagor av “Svenska ordspråk” och “Svenska synonymer”.

Andra tips för att lära dig ett nytt språk; jag lyssnar för tillfället på Lettlands nationalsång, räknar på lettiska, ändrar veckodagarna i min kalender till lettiska och läser lettiska ordböcker som kvällsläsning istället för deckare. Du kan även byta språk på din telefon, umgås med såna som pratar språket (skaffa dig en språkkompis), kolla på TV-serier eller nyheter, läsa bloggar eller kolla på youtubers som pratar det språk du vill lära dig. När jag skulle lära mig tyska och danska laddade jag ner appen Duolingo som funkar lite som ett spel, och jag tyckte den var till väldigt stor hjälp!

Om du inte ännu är helt såld på idén, låt mig lista tio orsaker till varför du ska ta en kurs i ett främmande språk:

1. Du kan lura folk att du är från ett annat land.

2. Du kan vara med i ett annat lands riksdag om du inte blir invald i Finlands.

3. Du kan kommunicera bättre då du reser.

4. Du kan ha kompisar som varken pratar engelska eller ditt modersmål.

5. Du kan lättare sätta ord på dina känslor. I vissa språk finns det ingen direkt översättning till något annat språk, till exempel "hygge" på danska.

6. Du har en stor fördel och sticker ut ur mängden på arbetsmarknaden.

7. Du kan ta del av litteratur på orginalspråk. Oslagbart.

8. Du kan börja drömma och tänka på andra språk.

9. Du utvecklar ditt ordförråd och blir bättre på att uttrycka dig och göra dig förstådd. Kompletterar punkt 5.

10. Du kan ta del av nya kulturer, the real way.

 

Pratar ni ett eller flera språk?


 

onsdag 10 januari 2018 - 15:50

hur jag ska orka upp ur sängen i år

Gott nytt. Aningen försenat, men som man brukar säga; bättre sent än aldrig. Tänkte kika in här på bloggen eftersom att jag imorse kände för att skriva ner några rader för min egen och mitt minnes skull.
Under några månaders tid har jag reflekterat mycket över mig själv och ställt frågor kring min vardag som; hur jag mår och varför, hur jag behandlar mina medmänniskor samt vilka faktorer som har en positiv respektive negativ inverkan på mig. Varför? För att fastän jag är en rastlös person som kräver konstant omväxling, kan det ibland hända att de val jag gör, som i sin tur leder till förändringar, blir överväldigande även för mig. Nu som då händer det, och när det väl händer känns det rent ut sagt skit.
För ett år sedan såg min vardag fullständigt annorlunda ut om jag jämför med vad jag gör i dagsläget. Fruktdiet och saltvattenhår har bytts ut till mikromat och kruttorr hy. Strandhäng och surfbrädor är numera Tritonia och blöta vinterkängor. Och för att inte glömma överdosen av D-vitamin som är ett minne blott nu när dagarna fylls av mörka morgnar och alarm följt av alarm för att orka svepa en kopp svart innan jag skyndar för livet till morgonföreläsningen. Sist men inte minst; från en halvtaskig internetuppkoppling som tillät mig skrolla genom instagram en gång per dag, till att ha tillgång till internet tjugofyrasju utan någon begränsning overhuvudtaget när det gäller hur mycket SoMe jag konsumerar.Skarmavbild 2018 01 10 kl. 3.57.55 em

Så efter allt reflekterande har jag väl så småningom börjat inse att det är dags att förändra på något, igen. Inte nödvändigtvis något så drastiskt som en flytt eller skaffa hund, men, jag har bland annat kommit till insikt att jag måste ta tag i mina personliga problem istället för att låta det gå ut över personerna jag älskar. Jag har även insett att det är dags att börja begränsa min konsumtion av och tiden jag spenderar på olika sociala medier. Vad gäller mitt humör och vad det påverkas av är verkligen ett uppvaknande. Vissa dagar kan det kännas fullständigt meningslöst att stiga upp och gå till skolan, och när det är som värst känner jag bara en bottenlös sorg och oro inför något som kanske skulle kunna hända. Andra dagar går jag glatt till skolan, och även om jag är världens sämsta morgonmänniska lyckas jag till och med hålla mig koncentrerad.
Jag kan inte riktigt s

ätta fingret på vad det faktiskt är som gör att mitt humör skiftar så pass mycket som det gör, men däremot vet jag att jag ofta låter det gå ut över andra och att jag riktar ilskan jag känner under dåliga dagar, mot de som absolut inte har gjort något fel. En annan sak jag vet med säkerhet är att då de dagarna ska jag varken vistas på sociala medier eller läsa nyheter eller politik.
I samband med det nya året har jag då (cliché-alert) lagt upp några mål, eller snarare vad jag förväntar mig av mig själv under 2018. Inte några orealistiska mål gällande min kropp, som i slutändan bara skulle leda till en sämre bild av mig själv, utan mer ‘mindset’ mål som att köpa en yogamatta, check, och börja använda den, check. Även små vardagliga saker som att gå till skolan minst fyra dagar i veckan (på god väg), ta en kurs från tvåornas curriculum, check (rättare sagt, tre stycken), skära ner på (eller helst sluta äta) gluten, check, få en praktikplats (jobbar på det) och börja spara till en ny resa(#fattigstuderande). Som många säkert kan tycka efter att ha läst detta, så kräver jag rätt ofta rätt mycket av mig själv. Skillnaden nu då är att jag inte måste klara av alla dessa saker, och jag har insett att världen inte går under om jag inte gör det, MEN, att det är saker som kan motivera mig att stiga upp ur sängen och faktiskt gå till skolan, åtminstone fyra dagar i veckan.


 

onsdag 20 december 2017 - 20:30

WEEKLY UPDATE

BEB26041 D63F 493D 87EF 7DED67E30F38

DAADD7E2 3853 497A B10D 823AB897312F

Mest för min egen (mitt eget minnes) skull, vill jag skriva ner lite om veckan som gått. Sen jag kom hem från Helsingfors förra veckan har jag mått bättre än jag gjort på länge, och jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som gjort veckan så himla bra. I höst har jag känt mig väldigt, väldigt tom. Normalt är jag en extrem extrovert, men hela hösten har jag inte orkat ta hand om den sociala delen av mitt liv. Kompisar har inte precis lockat, men denna vecka, ja herregud vad jag umgåtts med människor.

Jag har diskuterat allt mellan himmel och jord med Cecilia, firat på jubileumsfest med Janell, varit på pubhäng på Little Pub två kvällar i rad, spelat kortspel med Sonya, Ida och Amanda, druckit kaffe med min bror på Fazer's, varit på dejt, ätit sushi med Sofia och Ida, haft sleepover mest varenda dag med Josefina, haft glöggmys med Marianna, varit på reunion med Nadine, Isabel och Michelle, catchat upp med André, jobbat mina sista skift på Faros, byggt chokladhus och haft julkaffe med Christian samt gjort en ny spontantatuering. *puhhh, andas*

Har verkligen insett hur mycket energi mina vänner faktiskt ger mig, och jag är så himla tacksam över att ha så fina vänner som orkar lyfta mig de dagar jag själv inte orkar tro på mig själv. Förstår inte hur jag haft turen att få vara omgiven av så fina människor. Imorgon ska jag äntligen få krama om min bästis som spenderat hösten i Dublin, och på kvällen ska Malin och jag umgås. Älskar verkligen att alla nära och kära är in town under jullovet.

Tänkte avsluta med någre bilder från veckan, ta hand om er ♥

2A823325 EA4A 4573 9815 7DFA94A8D1EA09837AA6 82CD 493E 9BC8 1C687510BF6C545889FC D04F 4ED5 B3CD F6E7B5545F4CB994F633 52A7 4063 A5BF BB1CAB955AC4C02E10F5 DE87 4BC8 8768 3E7CDA24F3F71A450D10 C133 491B 917A EB2F64DFDABC5FEEF1B5 E405 4143 98C9 CC692449F62C907DFB32 75B1 45AA A2AC 5A0198EAAF8220160A07 8D86 4002 8777 95FF79307E4D75486F68 DD7B 4989 A1C4 D9330808A747

fredag 1 december 2017 - 17:40

Hur jag bor

IMG 0493IMG 0494IMG 0495IMG 0496IMG 0497IMG 0498

Hoppas ni haft en hittills bra fredag. Har haft en hemmadag och städat för tredje dagen i rad. Inte för att jag har särskilt stökigt eller smutsigt, men för att det är som meditation för mig. När jag är stressad eller grubblar så lägger jag på en podcast och städar ytor, plockar och organiserar. Eftersom att det var nystädat passade jag samtidigt på att knäppa några bilder.

Idag har jag rensat ut garderoben (igen) så nu har jag, som ni kan se på bilden, riktigt färggranna kläder hehe. Det är förresten alla klädesplagg jag äger, förutom träningskläder, underkläder, tre par byxor och jackor. Och några stickade tröjor som låg i tvättkorgen.

Trevlig helg ♥

onsdag 29 november 2017 - 12:53

REVOLUTION

23915927 10155506078956943 788637055703820557 n

#dammenbrister på sociala medier. (länk)

Idag, kära medhenniskor, är det Revolution. Jag, och 6110 andra finlandssvenska kvinnor har skrivit på ett Upprop. Vi kräver att en förändring skall ske. För de som vittnat, de som inte vågat vittna, och framtidens offer.

Jag uppmanar er alla att gå in och läsa under hashtaggen #dammenbrister på olika sociala medier, att läsa uppropet(länk), vittnens historier(länk) (~600 stycken som vittnat) som under dagen publiceras på Astra och sprida kärlek och stöd, ens en extra tanke till de som fallit offer för sexuella trakasserier och ofredande.

Män, ni måste börja prata om och vidkänna detta probelm. Prata om hur ni som män kan förebygga hotfulla och otrygga situationer för kvinnor; hur ni kan hindra en medmänniska från att utsätta någon för sexuella övergrepp, trakasserier eller ofredande.

Idag är det Revolution.


 

 

onsdag 29 november 2017 - 12:30

Hur mår du?

Mitt schema är fullspäckat just nu och jag måste säga att jag inte haft tid över att reflektera så mycket över hur jag faktiskt mår på sistone. Jag är en sån som bara älskar att ha saker att göra och ibland kanske jag tar vatten över huvudet, speciellt nu med tanke på att jag tentar två eller tre gånger i veckan just nu innan lovet.

Här om kvällen då jag var färdig med dagens agenda och det var min stund för mig själv, la jag mig på soffan för att kolla sociala medier. Jag hittade en ytterst bra youtube video som ledde mig till något ännu bättre: My Balance Wheel

Med den här bilden kan du bedöma hur det ligger till på dessa olika aspekter i ditt liv, alltså hur mycket fokus du lägger på var och en av dem. Du kan självklart göra egna punkter (den här bilden är inte min) och sen betygsätter du hur din fokus ligger på varje punkt. 1-3 lider, 4-6 överlever, 7-10 frodas. (Spiritualitet kan ju vara tro för någon, eller som för mig: jag har bytt ut det till hobbyn)

En annan mycket bra bild för att öva upp självkännedom är bilden under, jag försöker fundera på några av frågorna nu varje kväll innan jag går och lägger mig!

Hur mår ni?

4abf57c5504812a2774ea9409101833c836c156644fd598744a80252a3551090

fredag 22 september 2017 - 10:15

5 saker om mig

IMG 0445

1. På söndagar gör jag mat för hela veckan (må-fre). Älskar att ha matlådor som väntar på mig när jag kommer hem från skolan, innan jag ska till jobbet. Det är inte bara tidssparande utan också mycket lättare att äta nyttigt på det sättet. (Och billigare + sparar energi)

2. Jag vet inte om det är nåt slags OCD eller om jag bara är väldigt glömsk, alternativt har en väldigt stor rädsla för att försova mig, men varje kväll innan jag somnar (oavsett om jag har skola/jobb/är ledig nästa dag) kollar jag att jag har lagt på alarm inför nästa dag. Så vrider jag upp ringsignalen på högsta volym, stänger alarmappen, öppnar den på nytt och kollar att allt är kvar. Gör alltså samma procedur fyra gånger. Varje. Kväll. 

3. Varje kväll gör jag dessutom frukost inför nästa dag. Jag är en nattuggla och absolut ingen morgonperson. Klarar inte ens av att koka kaffe på morgonen. Varje kväll innan jag går och lägger mig städar jag köket, mäter upp havregryn, bär och vatten och låter det stå i en kastrull över natten, samt laddar kaffekokaren tills nästa morgon. Life saving advice, tro mig.

4. Jag dricker dagligen litervis av kaffe. Inte för att det gör mig piggare (för det gör det verkligen inte) men för att det är gott, en vana och för att jag får en sån fruktansvärd huvudvärk om jag inte gör det. Nyttigt.

5. Jag har tre kalendrar plus två i telefonen och skriver upp ALLT och planerar mina dagar i samtliga. Det är det enda sättet som hjälper mig minnas saker, är hemskt tankspridd av mig.. Jag älskar att bocka av to-do-lists, och att få bocka av samma uppgift men att få göra det sex gånger är vad jag lever för.