Sagan om ringen
Story ett - vår förlovningsring:
Året var 2018. Vi var så jävla kära, pardon my french, och hade pratat om samt lekt med tanken om giftermål i ett par månader -- sedan alla hjärtans dag, närmare bestämt. I april klev han ner på knä i mitt sovrum, och friade till mig med en ring som han hade gjort själv utav red oak-trä. Den passade perfekt, men eftersom den var lite fragil hade jag den kring halsen istället innan jag la den i en ask för att bibehålla dess strukturella integritet. Jag har den än idag, vilande i asken. Det var en så otroligt Ardi-sak att göra; att köpa trä och fixa en ring. Så betydelsefullt, så romantiskt.
Story två - vår bröllopsring:
Vi satt på en sunkig diner i the Bronx när vi beställde våra bröllopsringar från Amazon. Kring 20 dollar kostade de; men huvudsaken för oss var inte forever-ringar just då. Vi ville bara vara tillsammans 4ever. Senare i livet när vi hade stabil lön, boende, och trygghet, så skulle vi skaffa en "riktig ring" - forever-ringen, som skulle vara helt perfekt; kosta vad det kosta ville. Så vi gifte oss med de där 20-dollarsringarna, lyckligare än nånsin.
Story tre - sub-ringen:
Bara ett halvår eller så efter att vi gift oss, så bytte jag till en gummi-ring eftersom jag ändå tränade så mycket och inte riktigt gillade hur den andra ringen såg ut. Så ett bra tag har jag haft olika färgers gummi-träningsringar, men allra helst en vit.
Story fyra - den "riktiga" ringen:
Min man, min underbara fantastiska man, sparade tills han bekvämt kunde skaffa mig mina drömmars ring. Vi tittade tillsammans och hittade många som verkligen var hur fina som helst, men han ville unna mig mina högsta drömmars ring. Och den fick jag. Den är så himla jävla fin, alltså. Helt perfekt. Det betyder dessutom 1000 gånger mer för mig nu, eftersom vi pratat om det så länge och han inte nöjde sig med något annat än perfekthet. Det understryker ytterligare hur lyckligt lottad jag är att ha hittat en karl som honom. Jag känner mig verkligen som the luckiest girl in the world.
Om några år kommer vi ha en vow renewal-type ceremony, där vår familj och våra vänner äntligen får se oss fira vår kärlek. Vid det tillfället kommer vi att skaffa ett tillhörande wedding band till min nuvarande ring är planen. Han kan också uppgradera sin ring men han är ärligt talad nöjd med sin :D Men, tills dess kommer jag sporta denna underbara, fantastiska, otroligt betydelsefulla skapelse.
Om två veckor firar vi 3 år som gifta! <3
Date-dag i Columbus, OH
Hej allihopa!
Man får lov och ursäkta min frånvaro här; jag tänkte skylla på att det tar mycket tid att fylla år. I tisdags var nämligen min födelsedag kommen -- 28 år, närmare bestämt. Detta firade vi genom kaffe på sängen, donuts, träning, och en mysig höstvandring i fantastiskt väder. Supervuxet, med andra ord.
Vi firade dock lite större i lördags när Ardi tog mig på en date-dag. Det har blivit lite av en tradition att vi glider iväg på en hel dagsutflykt eller många små dagsutflykter på en helgdag kring min födelsedag. Jag älskar den traditionen! Det är så roligt och mysigt att bara kunna "haka på" och njuta av en fullspäckad dag av kuligheter.
Vi började med att ha en lugn morgon; drack kaffe, myste, gjorde oss klara. Sen åkte vi ner till Short North, vilket är Columbus's art district, kan man väl säga. Supermysiga vibes i den stadsdelen vilket påminner mig väldigt mycket om Kalifornien. Vi åt frukost vid The lox bagel shop, vilket var helt underbart. Kompletterat med en iskaffe och en promenix genom parken.
Sen åkte vi till German Village, vilket kan benämnas Historic district. Kullersten, gamla söta hus, hur söta butiker och caféer som helst. Vi gick till The book loft, vilket är min favoritbokaffär, och Ardi köpte en bok åt mig (present nummer 42, typ). Sen grabbade vi tag i en kaffe till innan vi åkte hem för att vila upp oss inför event 2.
Ikea var näst på listan, var vi köpte en pegboard och bokhylla för att ytterligare komplettera min kontorshörna. Sen drog vi direkt därifrån tillbaka till German village var vi hade dinner reservations at Lindy's. Huuur mysig och fancy restaurang, det var verkligen en perfekt dejtplats. Sen åkte vi hem, vin på soffan med katterna, i säng före midnatt precis som askungen. Helt underbar dag.
Om valveckan och sömnbrist
...icke relaterade till varandra, faktiskt.
Jag vet inte hur insatta ni är i det rådande amerikanska presidentvalet, men enligt en omröstning som jag la på min instagram så verkar vi alla vara i samma båt; andäktigt väntande, ständigt refreshande av flödet.
Jag minns dagen för 4 år sedan när nuvarande president blev vald; ett riktigt bisarrt ögonblick. Allting var så annorlunda då -- jag hade precis flugit in från Sverige, var som en kalv på grönbete i detta land och dessutom bodde jag hos en familj som var överlycklig över att han vann. Här sitter jag nu och clutchar mina katter och min kattkaffekopp, allt acceptabelt eftersom jag faktiskt är gift (re: termen Crazy cat lady.)
Kaffet i ovan nämnda kaffekopp ("Meowy Christmas" står det på den, kunde ju inte hålla mig. ETT julpynt är väl okej) hjälper definitivt att domna min rådande sömnbrist, men annars så har min sömnkvalitet varit riktigt nästintill obefintlig, faktiskt. Kvalitetslös, if you will. Det kan ha att göra med undermedveten stress eller faktumet att jag stiger upp 03:45 de flesta vardagsmorgnar, men sånt borde inte gälla eftersom jag faktiskt går till sängs kring 20-20:30. Jag har tillochmed trappat ned på koffein avsevärt mycket med tanke på hur jag brukade slänga i mig två Bang-energidrycker och skölja ner dem med en halv kanna kaffe och pre-workout varje morgon. Överdriver inte ens. Men kanske mycket koffein är nyckeln till bra sömn för mig (;
Dock så kan jag ju glatt meddela att jag kommer ha två semesterdagar nästa vecka för att fira min födelsedag. Jag fyller 28 på tisdag -- 28! Ålderskrisen närmar sig med stormsteg men jag tycker faktiskt samtidigt att jag är i ett ganska bra livsläge för att fylla 28. Men det kan vi ju gå in på lite senare.
(okej, jag har faktiskt en julpyjamas också. Två julpynt.)
Min vikt- och träningsresa
Idag tänkte jag skriva om "vad, när, hur, och varför" gällande mina viktnedgångar och viktuppgångar. Min kropp har, bless its heart, gått igenom ganska många vikter och storlekar och träningsformer. Älskar min kropp lite extra mycket idag just på grund av det; vi lever, vi frodas, vi kan växa och krympa, bygga och skala av, allt tillsammans!
Utgångsläget var alltså här; år 2011 var jag en liten tös som rökte som en borstbindare, levde på ramennudlar och müsli, och skruvade bilar. Längden på mina träningspass var att gå från min rumsdörr utanför huset för att ta en liten cigg. Jag tyckte gymmet måste vara det tråkigaste som finns? Shoutout till min boxcolor-hårfärg med blonda rötter också.
Men då när jag var kring 19 bast bestämde jag mig för att sluta röka. Då behövde jag givetvis ett substitut; och jag valde löpning. Så småningom utvecklades det till ett intresse för gym, närmare bestämt spinning- och bootcamp-pass. Sen började jag ta poledancinglektioner och blev helt förälskad i den träningsformen också. 2012 var ett bra träningsår!
2013 fortsatte jag träna pole och bootcamp, festade, åt väldigt nyttigt och gjorde många "fastor" eller "cleanse". Älskade löpning. Min favoritbutik var Life, och jag älskade verkligen hälsosamma råvaror och spenderade mycket tid i köket. Jag visste inte mycket om nutrition och kost just då, och valde att inte äta bröd, potatis, pasta, och ris samt andra högre kolhydratskällor endast baserat på vad jag läste i bloggar och artiklar. För att förtydliga; det vet jag idag att är då alltså INTE den enda rätta "hälsosamma" vägen. Jag åt däremot högar av frukt och bär eftersom jag inte tänkte att de var kolhydratsrika. Heh. Jag började även smyga mig in bland fria vikterna på gymmet. Hösten 2013 flyttade jag till Sverige och började träna alltmer på gym.
2014 var name of the game = gymträning och plugg. Vid detta skede började jag även intressera mig av bodybuilding, och började jobba med en coach för att tävla i bikini fitness året efter.
2015 var inget lätt år för min stackars kropp. Jag tävlade våren 2015, och efter det följde hetsätning så det stod härliga till; var ju tvungen att käka allt som jag saknat på en gång, liksom. Ett väldigt vanligt fenomen inom sporten som jag inte direkt brydde mig i då; jag ville bara träna hårt och äta hårt. Vilket jag gjorde! Gick upp 20 kilo, vilket inte gjorde mig något. Jag älskade att träna, och det var det viktigaste.
2016 var året jag flyttade till USA, så jag bestämde mig för att köra en liten mini-diet inför flytten. Gick ner några kilo, och kände mig i superbra form när sommaren tog vid och jag flyttade. Älskade att träna på gym, köra yoga, och löpning. Lite av varje, med andra ord! Kände mig stark och smidig. Sen träffade jag Mount Vernon Barbell i New York, och livet förändrades för alltid. Träningen också - det var här jag blev störtförälskad i styrkelyft.
Styrkelyft var den enda träningsformen jag körde under både 2017 och 2018. Åt för att kunna prestera, sätta nya personbästan, och tävla. Verkligen hur kul som helst!
2019 tävlade jag i Finska mästerskapen i styrkelyft, vilket hade varit mitt mål väldigt länge. Efter det la jag styrkelyft på hyllan; jag ville bli i lite bättre form, trivas bättre i min kropp, och pröva på något nytt. Jag började träna Olympisk tyngdlyftning och bodybuilding lite löst, och spenderade resten av 2019 funderandes över vad jag egentligen ville satsa på.
Och nu är vi här - 2020! Jag bestämde mig i januari att jag ville gå all in på Wellness Fitness eftersom det kom till USA år 2020. Jag hade varit väldigt intresserad av det tidigare eftersom det där krävs schyssta ben och en timglasform med tyngre nederdel - perfekt för mina estetiska mål och dessutom krävs det att man tränar ben hårt som fan. Gick all in, och om möjligt är jag ännu mera all in nu.
Så många sport- och träningsformsförälskelser, och jag känner mig väldigt tacksam för alla faser i livet. Så himla spännande att se vad kroppen kan åstadkomma, speciellt tillsammans med ett passionerat mindset. Är otroligt pepp på vad framtiden kommer föra med sig.
Nu har vi flyttat!
Klockan 6 på lördag morgon plockade vi upp denna hippa 'lastbil' (?). Jag är skitstolt över att ha rattat den igenom stan, över highways och in i parkeringsplatser heeeelt själv, heh. Sen inleddes en lång dag av konstant kånkande.
Vår vanliga "framför-proppfullt-flyttfordon"-bild!
Vårt nya kvarter är så himla mysigt och hemtrevligt! Barn som leker, massa glada hundar, hurtiga människor. Vi har småpackat upp grejer mellan jobb, skola och träningar, och jag hoppas på att ha allt uppackat söndag kväll. Äntligen kan man få plocka upp lite rutiner igen!
Jag planerar även att filma in en ny vlogg under nästa vecka. En generell life update, lite flytt-footage, och så vidare. Men nu ska jag återgå till min trevliga lunchpaus på soffan. Hoppas ni har det bra <3
Rambambula-vecka
Vilken galen vecka!
Så mycket nytt, så många curve balls, så mycket på to do-listan. Jag har ju nämnt att jag frodas som en kalv på grönbete med en full kalender, men det har varit en smula för överbelastat denna vecka haha.
Bland annat så började jag ju min nya roll på jobbet, vilket såklart har varit prioritet nummer ett. Det har varit en himla intressant första vecka, så spännande att äntra ett helt nytt fält! Både kontorssidan och skolsidan av mitt L-formade skrivbord har gått het och överbelamrats av kaffemuggar, proteinbars, och anteckningar.
Träningarna har gnatat på som vanligt, och skolarbetet har en långsam men relevant progression. Mina föreläsningar och seminarier har ägt rum 4-6 på morgonen varje dag, vilket har inneburit en omstrukturering av mina sovrutiner. Men det går, vänner! Jag litar på att nästa vecka kommer vara lite småcrazy ännu med tanke på flytten och portfoliodeadlines, men som tur har jag ju lite vacay-time på mig att återhämta och catcha upp.
I helgen hade vi nämligen tagit ett par semesterdagar med intentionen att åka till New York för att hälsa på familj och vänner. I mitten av veckan nås vi av nyheten att Ohio är tillbaka på advisory-listan, vilket skulle innebära 14 dagars karantän vid inresa från Ohio till NY. Ganska ovärt att resa in bara för att inte kunna träffa någon, så vi valde att avboka resan (SURT) men behålla semesterdagarna. Det är nämligen så att på måndag får vi nycklarna till nya lägenheten, så vad passar nu inte bättre än en semesterdag då!
Som ett litet körsbär på toppen upptäckte vi igår att vår bil blivit vandaliserad, haft inbrott och blivit rannsakad under nattens lopp. Stod helt handfallna i några sekunder men sedan tog vi tag i att kontakta försäkringsbolag, polisen, och byggnadens ägare. Vi städade upp, samlade oss litegrann, och åkte sedan till gymmet för att träna av oss.
Något liknande har aldrig hänt mig förut. Det suger givetvis men samtidigt är jag så himla tacksam för att det inte hände precis innan en 9 timmars bilresa till NY, eller när man var på väg till något superviktigt, samt att vi inte har några värdesaker alls i bilen. Jobbigt ändå att det händer mindre än en vecka innan vi flyttar bort från downtown!
Idag är det lördag, och jag rullade nyss ur sängen revitaliserad av 8 timmar sömn och numera två koppar kaffe. Jag ska snart sätta mig med sminkborstarna för att göra mig klar för dagen. Vi ska föra in bilen för att förhoppningsvis fixa fönsterrutan, plugga och fika, och senare ikväll ska vi gå ut på middag för att fira min fina vän Dianas födelsedag. Ser verkligen fram emot en avkopplande kväll ute!
Önskar er alla en mysig helg <3
Vårt bröllopsdagsfirande
Vi firade två år som gifta igår! Hipp hurra! (Om man nu kan utropa den firningsmetoden för anniversaries.)
Vi hade planerat hur länge som helst att roadtrippa till New York denna helgen. Vi hade fått våra semesterdagar godkända, hyrt bil, osv. Men den globala pandemin satte ju minsann stopp på den saken.
NYC finns ju förhoppningsvis kvar efter detta är över också, men det hade ju varit så mysigt att återse alla ställen var vi hade våra första dejter! Öl och intima diskussioner på Arthur Ave, museer på Manhattan, kaffe i Target's patio furniture sektion (haha), shopping i White Plains, tunnelbana till Brooklyn, Metro North till gymmet, middag och bio i Westchester. SåÅå mysigt.
Känns definitivt lite surt att vi inte kunde åka, men vi hade faktiskt en jättemysig årsdag. Verkligen, definitivt, absolut mera low key än plan A, hahah. Vi gick på morgonpromenad i världens underbaraste väder, och sen jobbade vi.
Men vi gjorde det tillsammans, och det är ju det som är huvudsaken. Jag kan skatta mig lycklig att vi är friska, hälsosamma, har tak över huvudet, och har varandra. Jag är, handen på hjärtat, väldigt tacksam över det.
Om nya husdjur och hörlurar
Hej och trevlig februari hörni!
Jag kan typ inte bestämma mig för om jag anser att januari var en lång eller kort månad. En snabb recap säger mig att det var en bra månad dock, så det är ju bra. Jag tycker att jag gjorde framsteg vad gäller mina mål och jag har tillåtit mig själv att göra ett par viktiga val.
I helgen hände två viktiga saker (egentligen tre men den tredje är en hemlis hehe); jag köpte ett par Beats hörlurar, och vi skaffade ett husdjur åt vår katt Carter.
För att omnämna hörlurarna först; mina krav var enkla. Pls stay on my head när jag kör övningar på bänk eller framåtböjd etc. Mitt huvud är ganska smalt och de flesta lurar bara tackar för sig så fort jag böjer mig framåt. Det andra kravet var givetvis att ljudet skulle kunna vridas upp såpass mycket att det gör pyttelite ont. Check och check. Ett par Beats Solo Pro kom lastade med bas, och lite "headphones on/world off"-anda som man kanske vill skapa under träning.
Den andra och största nyheten är att vi adopterade en liten fluffig kisse i helgen! Han heter Waffles och är snällast i världen. En kiva kontrast till vår svarta kissemiss Carter, heh. Han har varit väldigt intresserad men också förskräckt. Vi har haft dom separerade för det mesta, vilket har lett till Carters brinnande intresse för vårt sovrum.
Vi har arbetat fram ett par skapliga face to face-interactions, vilka lyckas bäst när de båda är trötta; annars blir det slagsmål. Jag hoppas vi anländer vid stationen Bästisar snart. Vårt mål har ju varit att Carter ska känna sig mindre ensam då vi båda jobbar ganska mycket. En kompanjon, helt enkelt. Lilla Våfflan, välkommen till familjen <3
Dagen vi gifte oss
Fredagen den 27 april 2018 ringde mitt alarm riktigt tidigt. Jag tog min lilla tid att ställa mig i ordning i mitt källarrum i Bronxville. Tvättade håret, donade med smink, valde klänningen som jag och mamma kommit överens om över FaceTime kvällen innan. Det blev klänningen som jag bar under min examen från Umeå Universitet, även känt som den finaste klänningen jag äger. Och litegrann vit, också. När vi firar vårt “officiella bröllop” med familj och vänner om ett år eller två, så kommer jag bära en riktig brudklänning. Fight me.
Hursomhelst, jag tog mig i klänningen men var inte förmögen att stänga den själv. Så iväg gick jag under paraplyt mot Metro North-stationen, med vidöppen klänning i ryggen och en jacka slängd över så att det inte skulle synas. 9:30 gick tåget mot Grand Central, och planen var att Ardi skulle hoppa på tåget när det passerade hans station. Men han missade tåget pga sena bussar, och sa att vi skulle mötas vid Grand Central istället. Så där satt jag och funderade om han faktiskt skulle komma, eller om det här skulle utvecklas till nåt sorts filmmanuskript-pitch där jag står med icke-stängd klänning mitt i NYC, övergiven på bröllopsdagen. Vem hade kunnat tro att min bröllopsdag skulle börja så (;
Jag kom mig fram till Grand Central, och ringde lilla mamsen för att passera tiden. Jag väntade under flaggan i the Grand Concourse, och plötsligt ser jag Ardi, stiligaste karln i världen, smyga upp bredvid mig. Och som en bonus, så stängde han även min klänning hehe.
Vi gick till tunnelbanan och tog oss till Brooklyn på ett relativt fullsmockat tåg. Vi kom till vårt stopp, och några minuter senare stod vi rakt framför byggnaden som höll så mycket vikt. City Hall.
Vi gick in och gick genom metalldetektorerna. De tog min korköppnare (eller var det nu heter). Sen drack vi varsin energidricka medan vi väntade på att vittnet och fotografen, Charlene, skulle anlända under hennes lunchpaus. Tänk vad mycket grejer man kan hinna med under en timme i NYC.
Hon kom, vi tog en kölapp, vi signerade papper, och plötsligt var det dags att gå in i kapellet. Det kändes så rätt, så pirrigt, och jag var så nervös och lycklig att jag inte kunde sluta fnissa :’D Mental notering att gå nån sorts meditativ kurs inför vow renewals.
Vi stod där och lyssnade till mannens vackra tal, kort och koncist. Vi gav varandra löften, vi sa våra “I do”s, och vi gav varandra ringar. Sen stod vi där som man och fru. Mäktigt.
Efter ceremonin gick vi ut alla tre (jag fick tillbaka min korköppnare, om någon undrade), tog lite foton, följde Charlene till hennes jobb och fick syn på ett Five Guys. Vad är väl bättre än att fira på vårt gemensamma favorit-snabbmatsställe? Så burgare blev det minsann som bröllopskäk (;
Efter det vandrade vi runt Brooklyn, hittade en lokal vinaffär, inhandlade lite vino, och satte oss på tunnelbanan. Folk log i vår riktning och jag undrade om vi utstrålade “newlyweds”. Vid Grand Central förflyttade vi oss till ett Metro North-tåg mot Westchester, drack vin ur flaskan såsom ett elegant par bör, och pratade om vår framtid som ännu hade såna osäkra element. Under den tiden var jag ännu på Sverige-spåret efter att min USA-tid gick ut, och vi funderade litegrann på om han skulle komma med. Många pro/con-listor framkallades under de månaderna ska ni veta. Väl framme tog vi taxi till ett hotell och checkade in som man och fru. Jag älskar vår bröllopsdag, den var så fin och okomplicerad.
2O19 in review
(varning för längsta inlägget som nånsin setts, not sorry)
Januari
Månaden och året började med nytt jobb, nya rutiner, och hård träning inför FM. Försökte febrilt fastställa planer på att komma hem; vid det laget hade det gått nästan 3 år sedan jag var hemma så jag kände mig alltmer desperat att få alla bitar på plats. Hann även hänga med kompisar & min karl under helger, vilket var snöigt och mysigt. I slutet av månaden fick jag fastspikat ett hemresedatum. Krockade med en hjort. Men månaden gick ändå mestadels ut på att äta, träna, jobba, och sova.
Februari
Skolarbete (creative writing), jobb, tävlingsprepp. Så gick melodin. Var även domare på en tävling, volontärade då jag hann, firade alla hjärtans dag med min man, hade samarbete med LifeTime. Det största som hände i februari var nog att vi announcade vårat äktenskap; innan det hade vi varit gifta utan att berätta det för världen av några olika skäl. Det var en stor sten som lyftes.
Mars
I början av månaden hade vi Arnold Sports Festival här i Columbus vilket betydde massor av kul jobb med människor från hela världen. Sen räknade jag ned dagarna inför min Finlandsresa. Taggade FM. Vi tränade jättesent; typ 23-02 varje kväll/natt efter jobbet. Jag och Ardi roadtrippade till Chicago eftersom mitt flyg gick därifrån. Vi blev båda förälskade i Chicago; det är typ som NYC men lite renare och lite mindre folk.
Sen flög jag över Atlanten super stoked, sprang genom Islands flygfält, landade i underbara Helsingfors, och wowade över alla förbättringar staden gjort sen jag var där sist. Jag hade en sån typisk finländsk upplevelse vid Helsingfors järnvägsstation; jag bytte min biljett och biljettkassadamen kunde inte svenska, så jag bytte till engelska, vilket hon inte kunde heller, så vi gestikulerade vilt för att förstå varandra. Sen så skulle bara köpa en Battery (LOVE) och en proteinstång att avnjuta under tågresan vid R-kiosken bredvid. I kön fanns redan 3 människor, med lämpligt avstånd från varandra. Tanten som uppehöll kön längst fram frågade massor frågor som inte var relevanta till R-kiosken, tågstationen, eller ens Helsingfors. Kassatjejen var uppenbarligen frustrerad på att tanten inte gick iväg. Det var alla andra också. Men ingen sa något, haha. Det slutade med att en person la ifrån sig sina saker med en hög suck och gick därifrån. Ingen sa något fortfarande. Finland <3 Då var man hemma!
Hursomhelst, hemma myste jag med vänner och familj, roadtrippade till norra finland för att tävla i Finska mästerskapen, och bara njöt av bekanta hemtrakter. Hur många gånger har man inte sladdat in som ivrig 10-åring och parkerat sin cykel vid torget för att möta sina vänner, suttit i en plaststol och ätit bollglass när man var 14, tragglat över kullerstenarna klockan 4 på morgonen efter Ollis när man var 19? Ojoj. Hemma. PS. Frukostbordet hos pappa = alltid top notch.
Och, ja, sen flygplanade man hem till Columbus igen.
April
Denna månad bestod mest av jobb. Jag började träna mera olympisk tyngdlyftning, och la officiellt styrkelyft på hyllan. Vi tränade fortfarande den där jättesena 23-02 tidpunkten. Ardis födelsedag hände under april, samt vår 1-års bröllopsdag. Han köpte en Apple Watch till vår bröllopsdag vilken i princip inte lämnat min vrist sen dess.
Maj
Mera jobb, mera tyngdlyftning. Vi spenderade också jättemycket tid på att söka lägenheter, gå på visningar, osv. Vi hade Rogue Invitational här vid vårt högkvarter, vilket var en spännande helg. Sommarkläderna plockades fram. I slutet av månaden köpte vi kattgrejer, även fast vi inte hade adoperat en katt ännu haha.
Juni
Vi adopterade vår lilla kissekatt Carter! Han förändrade vårt liv på många sätt. Detta var även månaden som jag nådde min målvikt. Jag dietade inte egentligen; jag valde smartare och hälsosammare mat, hade råd att äta exakt vad jag ville (dvs. massor med bär heheh) och målvikten kom liksom bara på köpet. Vi gick fortfarande på massor av visningar, vägde för- och nackdelar, och så vidare. Det var egentligen en ganska förvirrad tid. Bytte även gym här i nåt skede. Vi var också till Columbus Zoo, vilket jag rekommenderar starkt till eventuella besökare. Lär faktiskt vara ett av landets bästa zoon!
Juli
Under 4th of July så tränade vi, gick på en dejt i Short North, och under kvällen så åkte vi till en park och betraktade spektakulära fyrverkerier med massor av människor. Det var en otrolig kväll. Vi roadtrippade upp till Cedar Point Beach. Vi hade mysiga sommardejter, scooter-rides, och shoppingäventyr. I slutet av juli var det dags att åka till the Crossfit Games i Wisconsin på jobbresa, var vi stannade i 9 dagar.
Augusti
Månaden började (givetvis) i Madison, Wisconsin. The Games bestod av supermycket jobb, sena middagar med jobbfamiljen, och massor av kul. Sen vips var det dags att flyga hem till Columbus igen! Flera visningar, volontärjobb med doggisarna, jobb, träning. Vi hittade äntligen vår lägenhet och började planera flytten i full fart.
September
Vi åkte på den onödigaste roadtripen nånsin, som nu är ett kärt minne. Jobb, skola, mys med Carter, packning. Firade Diana’s födelsedag med en natt på stan. Vi flyttade äntligen!!! Under boxbärningen bara måååste jag ju fota oss för att ha det minnet bevarat hahah, man kan se vad Ardi tyckte om den idén (; Det ösregnade under dagen vi hade hyrt Uhaul, så vi var dyblöta, svettiga, och utmattade (men glada). Carter var jätteotaggad på att flytta men efter ett par veckor var han hemmastadd. Vi fick äntligen våra egna badrum och garderober så att vi slipper slåss om spejs. Han med sitt minimalistiska manliga sätt, och jag med mitt übertjejiga sminkbelamrade, hehe.
Oktober
Hösten började smyga sig in. Tränade, sprang, jobbade, pluggade. Vissa soluppgångar var mer magiska än andra. Spenderade tid på balkongen och lapade upp all värme. Vi åkte på höstmarknad. Volontärade.
November
Ardi gav mig min delade födelsedagspresent; en Macbook. Vi firade min födelsedag, vilket var helt perfekt. Vår julgran restes (för att i ett senare skede bli flyttad till kontoret eftersom Carter var besatt av julgransbollfotboll klockan 2 på natten). Vi firade Thanksgiving med träning, det värsta diner-besöket LOL, samt julbelys-mys och early Black Friday shopping.
December
Intensivt på jobbet, inte jättemycket träning, eller mycket annat överhuvudtaget egentligen. Jag var domare en helg, vi hade julfest med Rogue, vi åkte på NHL-match, vår nya soffa inköptes. Vår jul var mysig, även om jag hade enorm hemlängtan till Finland. Nyåret bestod av jobb, wish lanterns, och fyrverkerier från balkongen.
