Lagombackan sevendays header 2

Trädgårdssäsongen

Skrivet av lagombackansandra 18.03.2012 | 3 kommentar(er)

Kategorier:
Nu börjar det närma sig hör ni! Det är nu det börjar, det där trädgårdsarbetet. Det börjar med att hacka bort is från grusgången, skyffla bort snön från trädgårdslandet, beskära unga fruktträd* och gå och vänta på att snön ska försvinna.



Planen är att snön ska smälta bort, och jorden tina upp så att jag kan börja odla i trädgårdslandet tidigare i år än senast. Jag satte ju videpinnar som bågar över landet i höstas, så att jag skulle kunna sätta plast på hastigt i år. Risken är bara att viden har slagit rot och börjar skjuta skott när det blir varmare.


Där i hörnet, mot söder och väst är det skyddat och väldigt varmt på dagarna när solen skiner. Jag hade oskojat kunnat ta av mig till kortärmat där jag stod och skyfflade snön, dessutom surrade flugorna runt mig, och klätterhortensian har redan börjatspricka i knopparna.

Förra året grävde vi ju en ny grusgång, flyttade trappan och lagade verandan riktigt tidigt på våren, och jag är riktigt sugen på att ha något passligt projekt för vårkvällarna i år också... Jag vet bara inte vad. Det kan hända att det enda givna projektet blir att måla staketdelarna jag fick av pappa till födelsedagen förra sommaren, så att han kan komma och sätta upp det när det går att påla i marken igen.


De här två översociala katterna är naturligtvis med där det händer, oavsett om det strittar isbitar eller inte. Också Parkour cat var där.




På tal om Parkour cat, så är det ett sår vid ryggslutet som stör honom. Jag var tvungen att ha Daniel att hålla i Nelson i nackskarvet när jag skulle putsa såret, så nu är han (Nelson, inte Daniel) riktigt sur på mig, och ligger i en Amalia-papperspåse i köket och trycker.

* Jag har utlovat ett inlägg om att beskära unga fruktträd.

Söndag

Skrivet av lagombackansandra 11.03.2012 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Vi spenderade egentligen hela förmiddagen, och en ganska stor del av eftermiddagen utomhus. Min lillebror Jonatan kom förbi en sväng, och lekte en stund med Nelson. Med ganska stor säkerhet kan jag säga att han, alltså Nelson, kommer befinna sig på uthustaket ganska mycket i sommar.



Vuxna människor kan också gräva snötunnlar, och det här gillade ju Nelson också!




Och plötsligt hade vi en tävling där det gällde att först pricka vår andra brors regnmätare. Ingen vann och Jonatan for hem, eller till mammas.. eller vart han nu for. Och jag släpade fram trädgårdssoffan och satte mig i solen med det nyaste numret av "drömhem och trädgård". Och vad utomhusvistelsen, det vackra vädret, och tidningen förde med sig får ni se i ett mer specifierat inlägg.




Trädgårdsmästaren i mig.

Skrivet av lagombackansandra 27.02.2012 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Ungefär den här tiden på året får jag alltid sådan stor lust att så något. Någon gång har det varit kiwi, någon gång passionsblomma, mango, örter and so on. Nå, nu är det dags igen, och i år tänkte jag ge passionsblomman en ny chans. Förra gången jag sådde frön från en passionsfrukt var när jag gick i ettan till trädgårdsmästare, det gick ganska bra och den överlevande plantan hade jag kvar i kanske två år.



Först är det ett evigt pillande med fröna. I den frukt som jag hade fanns det totalt 108 frön, och de är alla inkletade i ett orange lager snor-liknande gegga som ska borttorkas. Hushållspapper är guld värd, och sedan blir det helt orange av geggan.




Att jag, som äger minst tålamod i hela världen, orkar pyssla med sånt här är väl nästintill ett mirakel; först pilla bort kletet från fröna, och sedan ska fröna pillas ner i jorden. Ojojoj! Men jag kan meddela att det gick förvånansvärt bra!
Jag hade en lasangeform som har en spricka i sig, och den tyckte jag passade perfekt att driva upp plantor i, och i den satte jag såjord. Som ni ser är formen inte så stort, så alla 108 frön fick inte vara med. Vill någon ha 36 frön så har jag.


Nej det är inte en mättande låda ni ser. Det är den färdiga sådden med vulkanmaterialet "vermiculite" strött på. Det är ett sånt där bra material som samlar värme och samtidigt håller fukten så att sådden inte torkar ut så fort.


Och så ställer man hela härligheten i ett passligt ljust söderfönster och hoppas att man har något tålamod kvar för att invänta groddarna! Jag lovar att ni kommer att få följa utecklingen!