Lagombackan sevendays header 2

Takatalvi

Skrivet av Sandra Neuman 09.04.2019

Kategorier:
Taggar:

Plötsligt blev det vinter igen. Takatalvi. Det är lite tråkigt förstås, men egentligen gör det inte så mycket att det här snötäcket kom. Vi vet alla hur snabbt det smältar undan om några dagar. 

Jag vidtar inga åtgärder alls i köksträdgården. Det som jag sådde i helgen har inte grott så då behöver det inte heller skyddas. Vi liksom bara noterar att det är väldigt vitt på marken och så inväntar vi plusgraderna till helgen igen.
IMG 4090

Ps. I växthuset är det fortfarande snöfritt och plusgrader.


När hallonsnåret ska beskäras

Skrivet av Sandra Neuman 07.04.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Man tror kanske att det inte finns så mycket att göra den här tiden på året, men jag tycker jag har händerna fulla hela tiden bara jag drar på mig min sköna stickatröja med hästar (som var lite väl stor åt mig då för 20+ år sedan när jag fick den) och går ut. Till exempel är det allra enklast att beskära hallonbuskarna nu innan de får blad. Då kan det däremot vara till ens fördel att inte ha stickad tröja och håret i en bulle på huvudet, hallonbuskar är taggiga typer!

Hallon får sina bär på fjolårsskotten, det innebär att de kvistar som växer upp i år ger bär först nästa år. Tredje året är kvistarna inte till någon större nytta så för att göra livet och hallonplockandet lättare är det bäst att beskära.

För att veta vilka kvistar som ska tas bort kan du titta på färgen och på om de är väldigt förgrenade. Den nyaste omgången kvistar är ofta bara ett spö (en kvist utan förgreningar), och det är den som kommer ge hallon i år. Färgmässigt brukar de gamla kvistarna (som tas bort) vara lite gråare till färgen.

Sandra hallon2FjolarshallonGamla kvistar kan också ha spår av fjolårets hallon, då vet du säkert hur de gamla kvistarna ser ut.

hallonbuskar radGamla nya hallonHär ser du tydligt skillnaden på de gråa gamla kvistarna och fjolårsskotten som är bruna och lite smalare.

 

När jag ändå är igång med hallonraderna gör jag färdigt den sista biten för att få två fullständiga rader bredvid varandra. Plantorna har jag grävt upp som pyttesmå skott förra året, haft i krukor och sedan planterat ner på sydsidan av uthuset. Nu har solen värmt på så ordentligt där att de är lätta att gräva upp och flytta. Lätta att plantera är de också, hallon överlag. Sätt rotklumpen på jorden och fyll på med material runtom. Det behöver inte ens vara jord runtom utan löv eller liknande duger lika bra.

Det här är alltså det vi väntar på nu!

Hallon buskageHallonen


En till djupbädd, sällskapshöns och picnic

Skrivet av Sandra Neuman 07.04.2019

Det är söndag kväll och fortfarande ljust utomhus. Solen skickar in sina sista strålar genom köksfönstret och vi sitter hela familjen runt bordet. Alla lika rosiga om kinderna efter två dagar tillsammans. Lediga och med mycket utomhusvistelse.

Barnen har cyklat, jagat varandra och blåst såpbubblor. Jag har grävt en till djupbädd, sått frön, klippt hallonbuskar och byggt ärtstöd. Det är intensivt och ingen har egentligen tid att äta fastän det är vad vi borde göra när vi använder så mycket energi.

picnic barn

Hönsen har jag låtit gå fritt. Egentligen får man inte ha dem ute nu om man inte har dem i hage med tak (flyttfåglarna tar med sig sjukdomar), men drabbas de är de ju inte 50 som drabbas, utan fem stycken. Sällskapet hönsen ger är oslagbart. De är så nyfikna och vill vara med där jag är. Speciellt om jag har en spade och börjar gräva, då vet de att det vankas maskar. Eller så chillar de i en hög av fjädrar på det varmaste stället de hittar.

Som du kan notera är det old ladyn Lisen som är den som är mest nyfiken av sig.

HonsLisenHonanlisenNargangen lisenchill hons

Liksom förra veckan satte jag spaden i jorden bakom uthuset. Den här gången kom jag mig utan problem nästan en meter neråt, fyllde med kvistar, grenar, stallgödsel och bokashi innan jag grävde över jorden igen. Jag måste komma ihåg att tacka hönorna för att de har fixat så här fantastiskt fin jord åt mig här där hönshagen stod förr.

Ärtstödet har jag gjort på samma vis som min fammo och faffa alltid gjorde. Torra pinnar (annars börjar de växa) som man flätar ett rutnät av där ärterna är sådda. Den här höjden räcker åt min 'bamby'. På sidorna om ärtstödet tänkte jag att jag ska så sallat.

artstodkokstradgard kvallssolenvattnadjupbaddar kvallsol

Min färdiga djupbädd finns på ett så fantastiskt bra ställe att det fullkomligt kommer att explodera av grönt här redan i ett tidigt skede. Tänk bara på att jag kunde gräva en meter neråt medan jag på andra ställen i trädgården inte ens får ner spaden en centimeter. Därför sådde jag många tidiga sorter här, som rädisor, spenat, sallat och mangold. Mitt enda problem är bevattningen. Det verkar som att jag haft för stor mängd jord och gjort bädden för hög. Nu hålls inte kanterna riktigt när jag vattnar.

Jag skulle tro att det blev närmare 20°C varmt vid sydsidan på lördagen. Barnen sprang utan ytterkläder och jag vågade mig på tunnare arbetsbyxor och bara en tunn tröja. Och tur var väl det! I mina arbetsbyxor hittade jag luftlöken som jag köpte i höstas och skulle sätta ner. Lökarna hade börjat växa där i mörkret, i mina byxor som varit ihopvikta längst ner i skåpet hela vintern. Nu fick jag snabbt välja en plats och hoppas att jag minns var den är.

Vitlök är vanligtvis sånt som ska sättas på hösten, men så finns det sorter som sätts på våren. Ett par sådana hade jag köpt på mig i något skede för att experimentera med. Vitlök är det som vi absolut inte kan få för mycket av känner jag. Till min glädje har den vårsatta vitlöken från förra året börjat titta upp nu också! Av någon orsak tog den ett mellanår ifjol.

fropasarluftloksa radervitlok var

Tack och lov har söndagen inte bjudit på fullt lika fantastiskt väder. Jag vet inte om min kropp hade klarat av en djupbädd till så här tätt inpå den förra. Istället har vi cyklat runt gamla brandstation för att Leon skulle få lära känna sin nya (lite större) cykel, blåst såpbubblor och varit på stallbesök till Socklot. 

Att avrunda helgen med att producera blogginlägg till skön musik passar mig utmärkt. Imorgon har jag för ovanlighetens skull en ledig dag för att kunna gå på kurs i butikskommunikation i Vasa.

Tills dess. Kung Winston och plåttuppen vakar över Källbacken.

parontrad vattentornplattupp kvallssolWinston vattentorn

Så här såg det ut ungefär samma tid i april förra året.
Utgångsläget är lite annorlunda om vi säger som så. 

Spindlar, spenat och annat som lever i växthuset

Skrivet av Sandras gröna fingrar 04.04.2019

Från och med idag är vi alla en enda stor bloggportal istället för att jobba sida vid sida. Foodly och Sevendays är numera bara Sevendays, och det tycker jag är himla trevligt! Ju fler desto roligare, och alla ska vi ju äta!

På tal om mat så går det framåt i växthusodlingen. Temperaturen hålls fint på plussidan hela dygnet och då trivs också kålplantorna bra. De får ljuset, fukten och lagom svalt för att inte ränna iväg till långa kangliga plantor.

Rädisfröna har spruckit fint och är stadigt på väg uppåt med sina röda stjälkar och hjärtformade blad. Nu behöver de få massor med vatten för att inte bli alltför starka och peppriga av sig.

Kålbladradish

Som ett experiment har jag sått sockerärter. Det ska gå så länge det inte blir för kallt så att de ruttnar bort. Hittills går ju allt enligt planerna och ärterna har börjat skicka ut svansar för att börja fånga upp näring ur jorden.

Peagrodd

Spenat är överlag den gröda som man brukar börja så först på våren (eller vintern). Det är de som är snabbast när startskottet ljuder och temperaturen blir fördelaktig. Det här är de frön jag fick från ett par plantor förra året och nu ska de snart få bli god mat i vårt hem. Det är intressant hur de till en början behöver kämpa sig upp och sedan kämpar sig vidare ut ur fröskalet.

Spenatenspenatblad

När jag kröp omkring med min telefon (och makroobjektiv) i växthuset hittade jag också något helt annat som bosatt sig. Jag vet från förr att spindlarna trivs väldigt bra där så här års, och att kunna krypa lite närmare är en rolig upplevelse.

spindelnat


Videoklipp: Kallsådd med Leon

Skrivet av Sandra Neuman 03.04.2019

Här är ett filmklipp från en viktig stund i kvällssolen i köksträdgården. Jag gick ut i tron om att jag skulle få egentid, men efter en halvtimme kom min 6-åriga son Leon ut för att han ville vara med och odla. Och att odla med en liten pojke som själv klätt på sig ytterkläderna för att få vara med, är fint och ganska rofyllt.


Djupbädd, Kål och maskar

Skrivet av Sandra Neuman 31.03.2019

Det har varit helg igen och som vanligt har jag passat på att syssla i trädgården. Vädret har varit perfekt, inte för varmt och inte för kallt, och vägarna runtom (inte vår egen) är numera snöfria och torra. Milea har till och med lärt sig cykla med trampcykel och det går minsann undan!

Igår efter avslutad arbetsdag hann jag ut och skola om en hel del kålplantor i växthuset. Det är bara lite enklare att plantera på ett ställe där det inte gör något om det flyger lite jord hit och dit.

 

SpetskalBroccoliOmskolning vaxthus

 

 

I mina växttunnlar inne i växthuset har det hållits bra på plus dygnet runt nu. Därför vågade jag till och med plantera ut ett par spetskål och pak choi som ett experiment. Jag vet inte alls om det kommer lyckas, men i bästa fall går det riktigt bra och jag har tidig kål.

Nu hade jag väldigt mycket små kålplantor, så när jag hade fyllt så många små krukor som jag tyckte att jag behövde tog jag in resten till kvällsmaten. Det kändes lyxigt att ha det här smågröna att äta redan nu i slutet av mars. Man borde kanske alltid så en del extra frön för att ha överskottet att äta direkt.

Utplanteratsmagront

 

Idag när vi gick ut visste jag inte egentligen vad jag skulle göra, men det brukar ordna sig. Det gjorde det också när jag plockade en hög med kvistar vid sydsidan av uthuset och råkade hitta ett område där det gick att gräva. 

Eftersom det är sydsidan är det också ganska varmt. Det kan många gånger vara svårt att odla på sådana ställen med tanke på hur torrt det fort kan bli när solen ligger på om sommaren. Med Sara Bäckmos ord om djupbädd från ett av de första poddavsnitten i bakhuvudet tänkte jag att det kan vara lönt att testa.

En djupbädd är precis vad det låter som. En djupgrävd odlingsbädd där växternas rötter kan söka sig neråt istället för mot sidorna och på så sätt får man rum med ganska mycket mer på liten yta. Det kan också vara ett bra sätt att magasinera vatten ifall sommaren skulle bli lika torr som förra året.

Grava djupbaddGravarLeonMaskar

 

 

Till min hjälp hade jag Leon som grävde bort jord och räddade maskarna. Otroligt nog kom vi oss en halvmeter ner på det här stället fastän tjälen håller taget på många andra håll i trädgården. Det får vi säkert tacka kvisthögen som legat som skydd och förhindrat frosten att ta sig alltför långt ner.

När diket är färdiggrävt ska det fyllas igen. Vi har massvis med kvistar och pinnar som ligger överallt, så att hitta fyllnadsmaterial är inte svårt. Ovanpå det grövre materialet kippade vi ut vinter-halmbädden ur hönshuset och på det en bokashihink.

DjupbaddSydsidadjupbadd bokashi

 

 

Man tänker kanske inte att det går att slarva bort en djupbädd, men risken skulle faktiskt vara överhängande i mitt fall. Den gränsar precis till upphöjningen efter förra hönshagen och efter att jag grävt tillbaka alla jord blev djupbädden lika hög... med andra ord omöjlig att urskilja. Bara det tinar runtom ska jag gräva fram ett dike mellan djupbädden och följande bädd, men tills dess får pinnar markera.

Det är inte många meter från uthuset det finns bar mark, men tillräckligt mycket för att kunna njuta av jordiga händer och fysiskt gräv-arbete. Det kan hända att jag bestämmer mig för att gräva fler djupbäddar på rad, dels för att det är bra jord att gräva i här, men också för att vi har jättejättemycket kvistar och för att det är det varmaste stället att odla på. Jag tror att det vore perfekt för tidiga vårsådder, rotsaker och pumpor.

Djupbadd sydsidaSydsidan 2

 

Nu måste jag bara försöka behärska mig till nästa helg när det förhoppningsvis hunnit smälta ännu mera. Då senast måste jag börja så i de lådor som tinat fram, så behöver jag inte bekymra mig för att det blir för mycket att göra senare i vår.


Bröllops- och festmässa vid Juthbacka Herrgård

Skrivet av Sandra Neuman 31.03.2019 | 1 kommentar(er)

Brudbukett2019brollopsmassajuthbacka2019

 

Förra helgen fick jag representera mitt jobb, Amalia inspiration, på bröllopsmässan vid Juthbacka Herrgård här i Nykarleby. Jag har stått på flera bröllopsmässor genom åren, men det här var verkligen en av de roligare. Många intressanta frågor av besökarna och trevlig stämning.

Herrgården vid Juthbacka är den mest fantastiska festplatsen, både på insidan och på gården. Trappan upp till övre våningen, där det på mässan hade ställts ut brudklänningar från flera årtionden tillbaka (1948 tror jag var den äldsta), bjuder på ett magiskt ljus så jag passade på att fota de brudbuketter och binderier vi hade med oss.

 

Här har vi först den trendiga STORA buketten i varmt rosa-champagne med rosen sweet avalanche, nejlikor, brudslöja, den lilla tofsen harsvans och förstås eucalyptus.

Haakimppu2019Brudbuketttrend2019Corsagenejlika2019

 

Den andra brudbuketten gjorde jag i vitt och storleksmässigt lite mindre. Att ställa ut på bröllops- och festmässor handlar mycket om att visa trenderna, variationer av den och förstås också vad man som florist kan. Därför frångick vi inte heller eucalyptus eftersom det är trendernas trend sedan några år tillbaka.

Buketten innehåller en stor krysantem, nejlika, rosen avalanche, papegojtulpan, brudslöja och eucalyptus. Att använda lite olika nyanser av vitt ger ett mer levande intryck än om man bara hade haft kritvitt.

Brudbukettvit22019JPGBrudbukettvit2019Brudbukettsida2019Brudbukett vit2019Corsageros2019

 

Eftersom det inte enbart var bröllopsmässa, utan också festmässa, hade jag med en huvudkrans och ett bordsarrangemang. Allt i samma stil för att få ihop ett enhetligt mäss-bord. Kransen är gjord av nejlika, krysantem, vaxblomma och eucalyptus.

Arrangemanget är gjort i en loppis-shoppad såskopp och innehåller rosor, nejlikor, vaxblomma, brudslöja, bräken, eucalyptus, harsvans och bomull. Jag älskar att man kan använda det som man redan har hemma när man behöver något vackert på bordet.

huvudkrans2019saskopp2019Bordsdekoration2019Bordsarrangemang2019


Pengar och trädgård

Skrivet av Sandra Neuman 29.03.2019

Nu är inte pengar och ekonomi det jag brinner allra mest för. Jag är helt enkelt ingen siffermänniska. Som de flesta familjer är det mat och amorteringar vi sätter största delen av lönen på. Allra minst tror jag vi sätter på kläder och lyxigheter. Det går runt och det är det viktigaste.

 

Det om det. Vad kostar då en trädgård? Vad får en hobby kosta? Får en hobby som ger mat kosta lite mera än en hobby som "bara" ger en människa glädje?

 

Jag tycker absolut att en hobby som ger något tillbaka till familjen och påverkar ekonomin, kan få kosta lite mera än det som bara tar pengar (men ger nöje). Det är förstås bara min egen värdering i frågan. 

kokstradgarden15

parken15

 

De första åren vi bodde här gick det åt en hel del pengar i trädgården. Vi hade inga fruktträd, bärbuskar eller annat ätbart. Inte heller någon egentlig blomrabatt. Jag har ingen redovisning för hur mycket trädgården skulle vara värd i rena pengar, men tack vare plantloppis, perenn-rea, presentkort och att det är ganska enkelt att dela perenner, har vi sparat en del. Att ha tålamod sparar också på slantarna per år när inte allt behöver vara färdigt på en gång. Nu är det mest de lökar jag petar ner på höstarna som känns i plånboken, men bara man väljer sådana som kommer på nytt år efter år så kommer den utgiften försvinna också. 

Om trädgården bara är en sån hobby som ger glädje i mitt liv, så är köksträdgården  den hobby som ger tillbaka mest för pengarna. Fröpåsar kan kosta en hel del om man inte väljer rätt försäljningsställe, men då får vi äta egenodlade grönsaker hela sommarhalvåret. Visst köper vi både gurka, paprika och tomater som komplement till allt annat grönt, men den utgiften är en droppe i havet av det vi själva odlar.

 

Här är fem spar-tips för dig som ska anlägga en trädgård:

- Besök plantloppisar eller köp plantor på facebookgrupper för växtbyte/handel.

- Ha tålamod. Det kostar mindre att köpa små plantor än att handla hem en jättestor buske direkt.

- Handla dina växter när det är rea vid trädgårdshandlaren.

- Fråga dina vänner med trädgård om de har perenner att dela med sig av.

- Om du ska göra grus- eller barkgångar löns det att sätta markduk/rotspärr under. Det förhindrar ogräs från att växa upp och dessutom sjunker inte materialet ner i den befintliga jorden lika fort.

 

Blomstrandetradgard

 

 

Och så fem tips till dig som vill ha en köksträdgård men inte punga ut med flera månadslöner:

- Bygg din egen jord. Det vill säga kompostera växtmaterialet du har (löv, kvistar ogräs). Kanske du har ett stall eller bondgård i din närhet som du kan få stallgödsel från?

- Bokashi är bra att boosta en näringsfattig jord med. Du vet den där jorden från fjolårstomaterna till exempel. Dessutom får du plötsligt nytta av dina matrester!

- Leta reda på den fröförsäljare där priserna inte är överdrivna. Lite research och du har sparat många euron.

- Använd befintligt material. Du behöver naturligtvis inte ens ha odlingslådor i din köksträdgård, men om du vill så är det lika bra att använda det material du har istället för att köpa nytt. Kanske har någon släkting en hop med brädor som du kan få?

- Byt frön. Det finns mängder med odlingsmänniskor överallt i landet. Dela på fröpåsarna! Du behöver kanske inte alla ärtor och din kompis kanske inte behöver ha mer än hälften av morötterna?

 

kokstradgard15krasse15fropasar15

Vad en trädgård får eller inte får kosta kan bara du själv bestämma. Det går att göra jättestort och jättedyrt. Stort och sparsamt... eller varför inte lagom stort och lagom dyrt för just din ekonomi.


4 år med höns

Skrivet av Sandra Neuman 28.03.2019 | 2 kommentar(er)

Kategorier:

Hurra hurra, idag är det exakt 4 år sedan vi hämtade hem våra fem första hönor! Det var en spännande tid att skaffa ett helt nytt sorts husdjur som faktiskt skulle ge något annat än sällskap. Och hönshusbygget som jag satte ner så mycket tid på blev precis så harmoniskt som jag ville ha det. Där satt jag tillsammans med hönorna på kvällarna för att komma bort från rollen som spädbarnsmamma (Leon var 1,5 år och Milea bara 6 månader).

 

IMG 3555forstahonsen

 

Att ha höns är något som jag aldrig har ångrat, och jag vet inte om jag någonsin vill vara utan igen. De är pricken över i:et i köksträdgården och deras kacklande är ljuv musik. Att man får färska ägg är inte helt dumt det heller.

När det nu är ekonomivecka kan jag berätta att det inte är särskilt dyrt att ha höns. En stor säck med foder kostar ca 25 € och räcker ett par månader. Halm kostar nästan ingenting i så små mängder som det går åt till en liten flock. Sedan behövs det inga speciella mat- eller vattenkoppar om man inte vill. 

Om du undrar vad en höna kostar så kan det variera mellan raserna. En blandras-höna är cirka 20-lappen medan en rashöna kan gå på 35-ish. En kyckling kostar vanligtvis en femma om de är riktigt små (innan det går att säkert könsbestämma) och typ det dubbla sedan man ser om det är tupp eller höna. En vuxen tupp är förresten inget som värdesätts särskilt högt. Ofta får man en tupp för inget alls eller en symbolisk femma/kaffepaket.

Däremot får du ägg nästan varje dag om du har hönor, och det är ovärderligt.


PLUS!

Skrivet av Sandra Neuman 28.03.2019

Jag ska säga att jag hade inte särskilt stora förväntningar på att lite fiberväv och plast skulle göra några underverk i växthuset. Men se där hade jag fel! Trots att det natten till igår visade ner mot -10°C utomhus höll sig temperaturen i växttunneln i växthuset på plussidan!

Det är fantastiskt och för mig breaking news! Jag kommer kunna, och VÅGA, plantera ut småplantor mycket tidigare nu och förlänga säsongen flera veckor. HURRA!

 

spenatgroddJPG

 

Det här är spenatfrön som jag sådde i växthuset den 26 februari, alltså för en månad sedan. Mina egna frön som jag av misstag råkade få skörda förra året. Nu gror de ikapp med ogräset (Tänk om allt vore lika köldtåligt som ogräs!) och snart får vi äta spenat till måltiderna igen!