Lagombackan sevendays header 2

Visa alla inlägg skrivna 2016

Groddar och skott

Skrivet av Sandra Neuman 16.02.2016 | 1 kommentar(er)

På något vis är jag alltid som mest energisk på måndagsförmiddagen. Det är sällan jag jobbar då, och det är tacksamt så får jag gjort något här hemma också. Måndags förmiddag brukar i allmänhet bli min städdag. Men inte i dag. Tack vare att Kitty rapporterade från Sunds groddlördag blev jag så pass inspirerad i dag att jag sådde både smörgåskrasse och broccoli.

 

 

Det här är en storbladig smörgåskrasse från impecta fröhandel. 'Broadleaved' heter den för er nördar där ute. All sorters smörgåskrasse är tacksam på det sättet att den gror snabbt, och man kan odla den så enkelt som på vått hushållspapper eller bomull. Den gror faktiskt så snabbt att när jag sådde den på förmiddagen så hade fröna redan spruckit på kvällen.

En annan rolig sak om smörgåskrasse. Min fammo (som för övrigt sitter inne med massa kunskap om odling och själv har haft 300kvm trädgårdsland helt utan ogräs) berättade en gång att man kan så smörgåskrasse utomhus och skörda den från toppen likt basilika. På det sättet fortsätter den växa och man kan skörda flera omgångar. Det här tror jag den här storbladiga sorten skulle passa perfekt till.

 

Broccoli har jag inte provat gro förr, men det är en sån där grej som måste provas på. Allt som går att odla skott av är intressant. Ärtskott, solrosskott, och säkert också mycket mer. Nelson garden har numera en serie som heter micro leaf som i princip är samma sak som när man odlar tex. ärtskott. De här broccolifröna är förresten ur den serien.

 

Och på tal om att odla groddar/skott så borde jag verkligen sätta igång en omgång alfalfa i min grodd-jonas. Den jag har är väldigt plastig och retro (härstammar väl faktiskt från det ljuva 80/90-talet när jag var ung), men när jag var in till Malins foodieliving- den fysiska affären i Vasa i helgen, spanade jag in en jättefin glasburk med groddlock. I efterhand ångrar jag lite att jag inte köpte med mig den hem. Groddkärl är sånt som man faktiskt kan ha två av i sin ägo, så man kan grodda både alfalfa och t.ex. mungbönor samtidigt.

 

Handen upp den som groddar! Och vad groddar ni för gott?


En snabbis om ohyra

Skrivet av Sandra Neuman 15.02.2016 | 2 kommentar(er)

Som en vändagsbonus fick min mamma en konditionsgranskning av sina grönväxter. Det hela började med att mitt vältränade skadedjursöga spanade in små streck som sprang omkring på ödesträdet i köksfönstret. Som den snälla dotter jag är bad jag om en pannlampa för att se de små odjuren och kunna bekämpa dem.

 

Bilden blev så här randig för att jag belyste bladet med pannlampan. Men här syns de stora feta tripsen.

 

Det finns några vanliga skadedjur som är lätta att bekämpa. Trips är en av dem. Man sätter på sig en pannlampa och så bekämpar man dem mekaniskt, alltså helt enkelt klämmer man ihjäl dem med fingrarna. Så länge det inte finns jättemånga djur på växten så brukar jag föredra den här metoden så slipper man klotta med såpvatten.

Då är trips nästan de minst äckliga skadedjuren att klämma sönder (efter bladlöss kanske). Ullöss ger mig rysningar i nacken, och då finns det inte egentligen något annat effektivt sätt att bekämpa dem. Ni får googla ullöss för att se hur de ser ut.

 

Kort guide om hur man kan bekämpa några vanliga skadedjur:

  • Trips klämmer man alltså eller så kan man duscha bort dem med duschen och sedan granska så det inte lämnat kvar några. De syns som små streck som "rinner" runt på bladen
  • Bladlöss klämmer man också, och/eller duschar med såpvatten + t-röd (googla på exakt recept). De brukar sitta som feta små gröna grisar längs med stjälken på växten.
  • Ullöss måste man också bekämpa mekaniskt, men eftersom jag har lite obehag för dem så brukar jag ha hushållspapper som jag "torkar" bort dem från kvistarna med. Ullöss ser ut som det låter, det är som små vita luddiga högar på stjälken, och så sitter de vanligen i förgreningar.
  • Sköldlöss är tack och lov inget som vanligtvis angriper. De är lite svårare att bekämpa då de har den där skölden som de skyddar sig med. Mekanisk bekämpning och sedan torka med någon såplösning är nästan det enda alternativet. De kan vara svåra att upptäcka, men bladen blir glansiga och kladdiga, och på stjälken finns rostfärgade små sköldar.
  • Spinn drabbar ofta växter som är känsliga för att torka ut. Typ murgröna. Det är pyttepyttesmå spindeldjur som väver nät på undersidan av bladen. Jag skulle kasta alla växter som drabbas bara för att det är så himla svårt att få bort alla små djur. Alternativt kan man försöka med såpvatten, helst med lite t-röd i.

 

  • Växter som drabbats hårt av vilket skadedjur som helst kan man alltid kasta. Risken är stor att ohyran annars vandrar över till närliggande växter, och är man inte uppmärksam har man dem plötsligt på alla växter.
  • Om du misstänker att du kan ha någon slags ohyra på en växt så är det enkelt att googla fram de här fem skadedjuren och se om de passar in, och sedan följa de råd som ges.

 

Men framför allt ska ni komma ihåg att det lättaste är att vattna växterna regelbundet (enligt skötselråden för den specifika växten) för att undvika skadedjur.


Jag känner mig lurad!

Skrivet av Sandra Neuman 15.02.2016 | 25 kommentar(er)

Kategorier:

Nu ska ni få höra vilken lögn vi har levt i de senaste decennierna! Jag känner mig faktiskt riktigt lurad av världen. Ni vet kaffefilter, de finns i vitt och brunt, blekt och oblekt. Och de allra flesta av oss vet väl att det alltid är bäst att välja det oblekta alternativet. Men i det här fallet är det faktiskt inte så.

 

Det finns en enda orsak till att man fortfarande säljer de bruna kaffefiltren. För att de kan. Bara för att vi är så lättlurade och tror att de oblekta är bättre för oss och för miljön fortsätter man tillverka oblekta kaffefiltera. Och nu till den viktigaste meningen i hela den här texten. Enligt cellolusaindustrin skulle det oblekta pappret bli väldigt fläckigt och fult (och vem vill väl köpa sånt papper!?) om de inte skulle tillsätta ett ämne som jämnar ut färgen. Det är galet!

 

Om man brygger kaffe i ett brunt filter så blir det faktiskt mycket mer osmakligt. Det här kan man också bevisa för sig själv genom att sätta ett brunt filter i ett vattenglas, och ett vitt filter i ett annat vattenglas. Låt dem dra en stund och smaka sedan först på vattnet med det vita filtret i, och sedan på vattnet med det bruna filtret i.

Var och en får avgöra själv huruvida de vill fortsätta använda oblekta kaffefilter. Men jag kan säga som så, att jag sitter här med en väldigt äcklig eftersmak i munnen ännu en halvtimme efter att jag drack av vattnet.

 


Överlevarna

Skrivet av Sandra Neuman 14.02.2016 | 6 kommentar(er)

Det händer sig ganska ofta att en kund kommer in och är på jakt efter en krukväxt. 

-"Har du några önskemål?" frågar jag som försäljare.

-"Na som e lättsköjt. Som itt behöver na vatten elär ljust." blir oftast svaret.

SN Peperomia 1

 

Riktigt så enkelt är det inte om man vill ha levande växter i sitt hem, men det finns förvånansvärt många som tål att glömmas bort lite. Ni vet det där uttrycket att skomakarens barn får vara utan skor. Well yes, floristens blommor är också utan vatten. Här är det till och med så illa att min man har tagit över ansvaret att se till så att grönväxterna överlever, och det är nästan lite pinsamt kan jag tycka. Med tiden har jag ändå lärt mig vilka grönväxter jag ska satsa på för att de ska överleva.

 

-Porslinsblommor. Alltså Hoya, inte växter gjorda av porslin.

 

SN Hoya

 

Det är en så otroligt tacksam växt som tål att stå i alla vädersträck, ja till och med norrfönster. Ibland har det hunnit gå flera veckor mellan bevattningarna, ja kanske till och med över en månad, men ändå kämpar de på. Porslinsblommorna är till och med sådana som blommar bara man inte tar för bra hand om dem. Min mommo är exempelvis en sådan som snarare vattnar ihjäl blommor än torkar ut dem, och hennes porslinsblomma må vara oerhört frodig och grön -men den blommar inte. Mina däremot blommar mest hela tiden, året runt.

 

På senare tid har jag också fastnat lite mer för Peperomia. Den finns liksom porslinsblomman i flera olika modeller, storlekar och nyanser. Jag skulle inte säga att Peperomia är riktigt lika torktålig som Porslinsblomman, men den klarar iallafall av att torka upp ordentligt mellan bevattningarna och behöver inte heller det allra ljusaste fönstret för att trivas.

 

SN Peperomia

 

De här tre Peperomia här ovanför är de vi råkade ha vid jobbet, men det finns så otroligt mycket mer sorter av dem om man börjar googla runt. Jag skulle kunna ha hur många olika som helst, och speciellt nu när amplar är så trendigt är det här en växt att satsa på.

 

Så finns det klassikerna. Garderobsblomma (heter också Zamiakalla), Svärmorstunga, Kaktusar, Fredskalla och Penningträd. Det sistnämnda heter egentligen Paradisträd (men rahapuu på finska...) och är en Crassula som hör till fetbladssläktet. Alla fetbladsväxter (också aloe vera och echeveria) samlar vatten i sina blad och tål därför också att man inte vattnar varje vecka. Det är nästan en fördel till och med eftersom de annars rätt börjar ruttna.

Har man tröttnat på det vanliga penningträdet finns det exempelvis de här sorterna att variera sig med.

SN Crassula

 

Andra som kan klassas som lättskötta är flamingoblomma, lyktranka, gullranka, orkideér, flasklilja och pilea. Plus många, många fler.

Men överlag klarar de flesta grönväxter sig bra med att vattnas igenom en gång varje vecka, men det är förstås också väldigt beroende av hur varmt man har det och om man har någon fläkt som torkar ut luften. Överlag. Det finns förstås också ett hav av växter som kräver att hela tiden ha fuktig jord om rötterna.

Mitt råd till er som vill ha lättskötta växter är att fråga i en blomsteraffär med utbildad personal. ett alternativ är att googla på någon av de som jag precis räknat upp, spara bilden och visa för den där samma personalen vid blomsteraffären, och fråga om de kan ta in den.


Glad vändag!

Skrivet av Sandra Neuman 14.02.2016

Kategorier:
Taggar:

Jag vill önska er en trevlig vändag, så här lite i sista minuten, med den här läckra cupcake-rosen som doftar choklad. Man kan inte annat än konstatera att holländarna hittar på allt möjligt roligt inför högtiderna, men jag hade då iallafall blivit glad över en sån här söt liten sak att ha på bordet.

 

Här har vi firat med att kramas extra mycket, pysslat ihop några vändagskort och sedan druckit vändagskaffe med min Mamma och Mussi. Ja och så mockade jag ut flera säckar skit ur hönshuset här på seinon.

Nu tror jag bestämt det blir en tekopp och lindts apelsinchoklad till veckofinalen i farmen!


En 1-åring att celebrera!

Skrivet av Sandra Neuman 13.02.2016

Taggar:

Idag regnar det ner inlägg under taggen #sevendays1year. De innehåller alla bilder på en fruktansvärt god smoothiebowl tillsammans med den godaste malaxlimpan med hummus och avokado på, och bredvid det ännu ett ugnsgräddat ägg. Också bilder på en snygg Sevendays-trio, diplom och goodiebags.

Och vet ni. Jag var också där. Lilla hemmakära jag hade hittat ut till storstan för att bruncha och fira min nya familj på 1-årsdagen. Det var nästan så att jag förvånade mig själv.

image8

image5

image6

image7

image9

Jag är ny i gänget, och kände inte egentligen någon annan än Ingela från förr. Men så råkade jag få Jessica och Ulrika som bordsgrannar, två av många trevliga sevendaysare. Nu ser jag bara fram emot att få lära känna resten också.

Alla fick diplom. Också jag. Årets flower power! "Brudbuketter, garderobsblommor, monstera och azaleor. Citrusfrukter, ärtskott och knoppiga liljor. Tack för att våra fingrar och sinnen äntligen börjar skifta i grönt. Kuckelikuu!" Står det. Jag får väl bara tacka och hoppas att era fingrar blir ännu grönare med tiden.

Skål! Och stora gratulationer till sevendays och alla som har jobbat hårt det senaste året! 


Batatuppdatering

Skrivet av Sandra Neuman 12.02.2016

Det är nästan en månad sedan jag satte en batat i jord och en i vatten, bara i experimentiellt syfte för att se vilket som funkar bättre. Här kan ni läsa om det.

batatcollagebatatfebruari

Det har stått väldigt stilla hittills, men nu har faktiskt bataten i vatten fått en liiiten liiten början till en rot (eller så är det en random vit liten mask som krupit fram). Hurra hurra! Finns det liv, finns det hopp, pa dem sej. Vi får vänta och se vad det blir av hela batatexperimentet. Som jag redan skrivit så förväntar jag mig inte några knölar, men jag kommer definitivt att gräva upp dem sedan i höst för att kunna avsluta experimentet.

 

Om vi samtidigt ska avrapportera hur det går med ingefäran så kan jag enkelt bara säga att där står det stilla. Väldigt stilla.


Kycklingtillverkning

Skrivet av Sandra Neuman 12.02.2016 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Här hos oss har två ladies lagt sig till rätta i samma värprede för att få ruva fram varsin kull med små kycklingar. Det är Prillan till höger och Hulda till vänster. Prillan är en av de där galningarna som ruvar och ruvar och ruvar bara hon slipper åt, så jag har helt tappat räkningen hur många kullar den damen har. Hennes senaste kyckling är kläckt på självständighetsdagen men det hindrar henne då rakt inte.

 

 

Eftersom vi har tuppar med våra hönor så får vi också befruktade ägg, alltså ägg som kan bli till kycklingar. Nu den här gången har jag samlat ihop 5 små ägg av vår dvärgcochin Lisen för att förhoppningsvis få mer av den mysiga hönsrasen. De övriga äggen är av isbar (gröna), marankorsningar och appenzeller-lantiskorsning. Jag vet hur nördigt det här låter, men det är så här det blir när man en gång börjar med höns.

 

Den här gången är det lite extra spännande. Ni ser att det står skrivet antingen ett T eller ett H på äggen (och ett ? på ett), Tupp och Höna. Det beror på att jag, med en pendel, har försökt ta reda på om det blir tuppar eller hönor av äggen. Det här läste jag om i en gammal bok och såklart måste jag pröva. Det är så enkelt att man sätter en synål på en tråd (har man långt hår kan man använda ett hårstrå bara för att det är så mycket finare än en sytråd) och håller nålen en bit ovanför ägget. I boken stod det att man ska hålla i ägget med tummen och pekfingret och ena änden uppåt, men jag tror inte att just den detaljen är så viktig. Snurrar nålen runt blir det befruktade ägget en tupp, och om det pendlar blir det en höna. Om nålen står helt stilla så är ägget antagligen obefruktat.

Likadant har min mommo gjort på alla gravida kvinnor i släkten, och lär ska ha haft rätt ungefär alla gånger (och det är inte några gånger). Nå, vi ska se hur bra jag klarar av det här, annars får jag väl börja släpa hit mommo och moffa för att förutspå vilka ägg jag ska satsa på.

Vad tror ni? Tror ni på att använda pendel och sånt?


från 0 till 100

Skrivet av Sandra Neuman 12.02.2016

Kategorier:
Taggar:

Jag gillade faktiskt gårdagens situation lite mer än dagens... Faktiskt.


Take it isin

Skrivet av Sandra Neuman 11.02.2016 | 2 kommentar(er)

Det här med snö är inte riktigt min grej. Jag tycker helt enkelt inte om att behöva klä på mig 15000 lager med kläder och sedan leka michelingubbe i kylan. Mina stackars barn har på det viset varit lite utsatta under vintermånaderna och inte fått leka utomhus som barn borde få. Thänx to mommodagis där barnen är de dagar jag jobbar, för mommo hon tar nog ut dem hon!

Nu när snön har smält bort ganska bra och det är milt i luften så är det som att vakna ur en vinterdvala, och det är SÅ skönt att kunna gå ut igen. Speciellt idag var det en otrolig lättnad när Milli sov på terrassen och Leon gått mig på nerverna sedan frukost, att bara få gå ut och njuta.

 

 

Jamen vad gör man utomhus den här tiden på året? Ja jag skulle ju ha kunnat städa upp lite, men det saknas någonstans att lägga skräpet för bortkörning, så den saken får vänta på sig lite. Jag tittade helt enkelt över ägorna lite, konstaterade att vi har swimmingpool i växthuset och att man kunde börja såga ner träden nu. Vi har förresten översvämning i hela köksträdgården, och ironiskt nog bor vi på stans högsta backe... men då heter den förstås också Källbacken.

 

Lenni och jag var överrens så länge vi var ute, men direkt vi kom in i blev det andra bullar. Och det var inga fastlagsbullar direkt.