Lagombackan sevendays header 2

Visa alla inlägg skrivna januari 2019

Vänd om trend!

Skrivet av Sandra Neuman 31.01.2019 | 4 kommentar(er)

Plast? Silke? Konstmaterial? Varför väljer någon ens att tillverka VÄXTER på något annat sätt än att så frön eller föröka med sticklingar. Och i den här världen där vi ska plastbanta och tänka på miljön? Vad tillför en konstgjord växt annat än konstgjord grönska och någonstans där dammet kan samlas efter att den producerats i en stor fabrik.

Faktum är att konstgjorda växter verkar vara en ny uppåtstigande trend, och det kan jag inte förstå.

 

IMG 1366

 

Riktiga, levande växter ger oss så mycket bara genom att finnas i våra hem. De ger oss ett hem med renare och friskare luft. Luft som vi andas. Vi behöver bara anstränga oss den lilla stund det tar att vattna och i gengäld får vi syre.

Glöm plastväxterna. Det finns så många växter som är lättskötta och kräver så lite att det egentligen inte finns någon ursäkt att INTE ha en grönväxt hemma.

 

Kan någon förresten gissa exakt hur många grönväxter som finns i vårt hem?


Recept: LCHF brownie/kladdkaka

Skrivet av Sandra Neuman 30.01.2019

För att det inte ska bli alltför enformigt ska jag slänga in ett superbra recept på en gluten- och sockerfri brownie/kladdkaka så här på onsdagsmorgonen. Det är ju ändå lill-lördag och du är kanske sugen på något gott till eftermiddags- eller kvällskaffet. 

 

IMG 1324

 

Varför jag inte kunde bestämma mig för om det är en brownie eller en kladdkaka beror bara på att den kan vara precis vad du vill! Jag testade göra en halv sats (bara för att jag inte hade mer mörkchoklad hemma) och sätta i cupcakesformar och gräddade bara 2-3 minuter. Resultatet då blev den perfekta lilla kladdkakebakelsen som vi åt med grädde och buskblåbär från Oravais.

Till Leons kalas för några veckor sedan bakade vi däremot en tredubbel sats i en långpanna och gräddade en kvart längre. Så himmelskt gott! De yttersta bitarna blev lite knaprigare i kanten men mittbitarna var något utöver det vanliga i konsistens, och med en smak så mjuk förförande.

Orginalreceptet kommer från 56kilo.se, men jag skriver in det här också så finns det till hands när jag behöver det.

 

LCHF Brownies/Kladdkaka

4 ägg
1 dl sockerfri sötning (jag sötar inte så mycket utan nöjer mig med 1 msk sukrin. Går också att söta med tex honung)
200 g mörk choklad, minst 70% gärna 86%
200 g smör
1 dl vispgrädde
1 dl mandelmjöl
2 tsk bakpulver
1 tsk vaniljpulver

Instruktioner
Sätt ugnen på 180 °C.
Vispa äggen fluffiga, vispa ner sötningen efter en stund.
Smält smör och mörk choklad. Rör ner grädden i chokladsmeten.
Blanda de torra ingredienserna.
Rör ner chokladsmeten i äggsmeten och rör sedan ner de torra ingredienserna. Häll smeten i liten springform med bakplåtspapper färst i botten.
Grädda i mitten av ugnen i ca 8-10 minuter.
Låt kallna i kylskåp några timmar.

 

Vill du göra brownies tredubblar du receptet och gräddar på plåt i cirka 15 minuter 

 

ENJOY!

IMG 1325


Weekend för miljön

Skrivet av Sandra Neuman 29.01.2019

Att jag sitter här och skriver om klimatångest, Greta Thunberg och miljöpåverkan är meningslöst om jag inte själv också lever som jag lär. Det går att googla sig fördärvad och plöja genom hela internet i jakt på vad du kan göra för miljön.

eller om du har tur så ordnas det en kurs om precis det på en ort nära dig. Typ Nykarleby. Det är ganska centralt för alla i hela österbotten att ta sig till min vackra stad för att inspireras och visionera.

Under veckoslutet 16-17 februari finns möjlighet för alla att komma och lära sig om hur just du kan bidra på ett personligt plan men också som en del av samhället. Gisela Linde kommer från Åland och David Bennet tar sig hit ända från Sverige för att dra kursen åt oss i österbotten. Så att vi också kan bidra.

För att kunna göra en förändring för miljön måste vi bara börja någonstans. Kanske är det precis här det är vi ska börja. Samlas och lyssna på de som läst på, fundera tillsammans och försöka.

 

"Målet med omställning är att minska klimateffekterna

och stärka lokalsamhället."

 

SN anna gronkalDet här är Anna Jungarå, känd från dagens tidning där det också står om kursen, en sann självhushållare.

 

Jag känner klimatångesten hänga över axlarna nästan ständigt och ändå funderade jag ända tills nu om jag skulle gå på den här kursen eller inte. Hur tänkte jag där? Jag vill ju göra något för att mina barn och hela deras generation inte ska behöva känna den här samma skuldkänslan. Det måste finnas något mer jag kan göra än det jag redan gör, och det är DET jag vill lära mig och kommer att få lära mig på den här kursen.

 

SN grönsaker skördSN kålrabbiAtt odla egna grönsaker är ett ganska bra sätt att göra något för miljön.

 

Kom du också, jag tror att det blir en trevlig helg som sätter bollar i rullning. Vill du veta mera om evenemanget kan du klicka in dig på facebook, eller ta kontakt med någon av kursplanerarna. Anna Jungarå eller Anna Övergaard.

 

Tycker du att det låter intressant?


Om barnen är det viktigaste vi har, borde miljön vara det också

Skrivet av Sandra Neuman 28.01.2019 | 2 kommentar(er)

Aldrig har vi väl varit så miljömedvetna som nu när vi verkligen behöver rädda vår planet. Jag säger vi fastän merparten av oss ändå bara fortsätter leva som tidigare. Varför gör vi så? Tror vi att det vi gör inte har någon påverkan på det stora hela? "Spelar det ändå ingen roll"? Vi ska visserligen leva i nuet, men i framtiden finns det inget nu om vi inte tänker på vilka konsekvenser vårt levnadssätt har.

 

IMG 1132

Den som tänkt till och verkligen försöker få andra att vakna är en av världens mest inflytelserika ungdomar, Greta Thunberg. Nyligen publicerades den här artikeln på vbl.fi och delades på vasabladets facebooksida. Kommentarfältet fylldes ganska snabbt, men inte av uppmuntrande och tacksamma kommentarer. Det folk skrev handlade om hur hjärntvättad Greta är och hur dumt det är att strejka för klimatet istället för att tänka på sin framtida utbildning.

 

Kommentarerna gjorde mig ledsen och när jag skrev om hur skrämmande reaktionerna var blev jag bemött av skrattemoijin. Jag är ingen förebild när det kommer till att rädda miljön, men att trycka ner den som verkligen försöker göra något känns inte riktigt som rätt taktik för att rädda framtiden. Greta Thunberg och övriga födda på 2000-talet ÄR framtiden. 

 

IMG 1133

 

"Eftersom ni vuxna skiter i min framtid

så gör jag det också!"

 

 

Att barn gör som vi vuxna är något som alla föräldrar får lära sig förr eller senare. Om mamma säger fula ord så säger barnet det också. Om pappa vägrar äta grönsaker så är grönsaker inte gott för barnet heller. Det är bara så det är. Barn är kopior av sina förebilder. Föräldrarna.

 

Det så otroligt viktigt att vi vuxna visar våra barn att vi behöver ta tag i miljötänket redan nu. Gå lite ifrån nuet 2019 och tänka på nuet om 20 år. Greta har en väldigt bra point i att det inte är så stor skillnad på om dagens barn går i skolan eller inte. Hur mycket vi vuxna än vill det. Det ser inte särskilt ljust ut i framtiden för dagens barn om ingen börjar reagera.

 

Om vuxna aktivister strejkar för klimatet, stannar borta från jobbet så påverkas visserligen just den personen. Men det finns alltid en annan vuxen som inte är så brydd och som kan ta aktivistens plats i arbetslivet.

 

När ett barn vägrar gå till skolan för att hen bekymrar sig för framtiden så skapar det direkt rubriker och reaktioner. Det visar bara makten våra barn har om sin egen framtid. Våra barn. Deras framtid. Vi har inte rätten att förstöra miljön bara för att vi lever i nuet. Vi har en plikt att tänka framåt. På våra barn.

 

Det kan redan vara för sent att rädda framtiden från konsekvenserna, men det är ingen orsak till att ge upp och bara låta framtidens värld förfalla. Det går iallafall att bromsa det som bromsas kan.

 

 

Tänk efter. Tänk framåt.

Tänk på våra barn.

 

Ps. Ju mer vi skriver om vikten av att tänka på miljön desto mer tankar väcker vi hos andra.


Projekt få ett (ännu mer) grönskande hem

Skrivet av Sandra Neuman 26.01.2019

Ibland snöar jag in mig på något som verkar intressant. Just nu är det väldigt roligt med sticklingar och att föröka grönväxter. Vem vill inte ha fler grönväxter liksom?

 

SN grönväxt sticklingar förökningSN grönväxt sticklingar förökningSN grönväxt sticklingar förökning

 

Jag har två lunchsallads-förpackningar med sticklingar från olika grönväxter och så duschar jag dem med duschkanna varje morgon. Det är spännande att studera lådorna och se om det bildats nya rötter på någon av sticklingarna. Fetbladsväxter är väldigt enkla att föröka. Där behövs det oftast bara ett blad nerstucket i jorden (eller en bit av stammen på jorden) för att det ska komma små babyplantor (på engelska heter de nya plantorna "pups").

Den växt som jag sätter mest energi på och pratar mest kärleksfullt med är bladsticklingar från min kamelhårskalanchoe (Kalanchoe beharensis). Jag skrev om den tidigare också, det kan du läsa om här.

1645BDD9 1FA3 4EE1 B514 D0641750A0B5B11729D5 41B1 4857 9E2E EEB5EAEDA102D59A8EAE 6A22 4BA2 89F6 9B691BF1E32FFF369254 EE1A 4674 9592 AF24F60CA65781D4F3A9 7865 4130 86CC 7DDE855198938876C586 5364 4B84 9CE9 986290DC7E67Till julklapp fick jag ett set med linser att sätta på telefonkameran. Wide, fish eye, och makro. Riktiga makrofoton har jag saknat att ta sedan jag slutade använda kompaktkameran (de brukar ha bra makro). Men nu kan jag ta supernära bilder. Av rötter och annat roligt.

Nu äntligen kan jag pusta ut en aning när åtminstone två av bladen har bildat rötter från mittnerven/stjälken! Men jag vet av erfarenhet att det kan gå dåligt med dem ändå, så "hurrat" sparar jag till senare. Jag drömmer om en stor kruka full med mjuka kamelhårskalanchoe, den är trots allt min favoritväxt.


Årets första frön

Skrivet av Sandra Neuman 25.01.2019

Idag fick jag höra "ha du sått något ännu?" för första gången i vår. Mitt jobb med kundservice i en småstad gör att jag råkar på många odlingsintresserade som gärna pratar en stund. Och faktiskt har jag sått de första fröna så sent som igår. 

Jag har inga planer på att dränka hela sval-tamburen med småplantor i år, istället tänkte jag köpa färdiga grönsaksplantor från Garden Flora och spara utrymme. 

Samtidigt tycker jag om att ha något grönt att pyssla med den här tiden innan det är pysseldags på utsidan av huset. Så om jag plötsligt känner för att odla i alla vinklar och vrår så är det helt okej det också.

 

SN purjolokI växthuset går det också att driva upp purjolökplantor, men de blir inte riktigt lika stora som de man driver upp inomhus.

 

Purjolök kan gott sås redan nu, och det var precis purjolök som jag inte hade tänkt driva upp själv i år. Men så hittade jag en halvfull fröpåse i mina gömmor och kände att jag lika bra kan driva upp en del själv iallafall.

Jag tror förresten att jag ska knuffa in mina odlingar under vindstrappan där det ändå bara samlas bråte bredvid kattsandlådan.


UTLOTTNING

Skrivet av Sandra Neuman 25.01.2019 | 28 kommentar(er)

*Utlottningen är avslutad och vinnarna Ida och Nina kontaktade*

 

För att boosta odlingsivern i världen lite till tänkte jag lotta ut två bra böcker som du som nybörjare kan ha god hjälp av. Det här är mina egna böcker som jag helt enkelt vuxit ur och vill att någon annan odlingsintresserad ska få chansen att ärva. 

 

IMG 1147

Det enda du behöver göra är att kommentera vilken bok som ser ut att intressera dig mest så är du med i utlottningen av den boken.

Du har fram till tisdag 29 januari klockan 12.00 på dig att delta i utlottningen.

Vinsten skickas hem till vinnaren per post.


Nybörjarodlarens starthjälp

Skrivet av Sandra Neuman 24.01.2019

Om du aldrig har odlat tidigare. Var börjar du? Antingen kan du slå på stort och odla upp en hel gårdsplan på en gång, eller så satsar du allt på en pallkrage. Det är bara upp till dig, hur mycket du vill satsa i tid, energi och utrymme. Men om du är riktigt nybörjare kanske en pallkrage är lite lättare att ta hand om och sen utöka efter hand.

Storleken på odlingen är inte heller det viktigaste. Det finns bara en sak som du verkligen måste komma ihåg.

 

ATT VATTNA

iphone 5725

 

Självklart beror det väldigt mycket på hur vädret är, men också om det regnar kan din odling behöva vattnas så att fukten kommer ner i jorden och inte bara rinner bort. Det gäller framför allt om det plötsligt kommer en störtskur efter en torrperiod.

 

Du behöver också välja rätt frön så drabbas du inte av besvikelse direkt första året (för jag räknar med att du vill fortsätta år efter år). Skippa kålen så slipper du de besvärliga kålmalarna, kålfjärilarna och deras glupska larver. Satsa istället på sådant som är svårt att misslyckas med så får du nästan garanterat känna den ljuva smaken av egenodlad mat.

 

IMG 1135

 

Och vad är det då du ska så för att lyckas?

Bondbönor, mangold, dill, persilja, plocksallat, potatis, sommarsquash, morötter, gräslök, sockerärter och rödbeta.

 

Alla de här är sådana som går att så tidigt på våren och inte kräver att jordtemperaturen ska vara någon viss grad (bönor och spritärter är exempel på sånt som är lite känsligare). Nu har du det roliga avklarat så behöver du någonstans att så också.

 

SN nyborjarodlingSockerärter, bondbönor och bladgrönt är alla superlätta att odla också för nybörjaren.

 

IMG 1150Här är min mammas pallkrageodling inklusive kattgaller.

 

Jag nämnde pallkragar och det är faktiskt ett jätteenkelt sätt att starta en odling. Får du inte tag på begagnade pallkragar så finns det att köpa nya (för en aningen större summa) på byggvaruhus. Varför det är en fördel att börja med odling i någon slags ram beror helt enkelt på att det dels är enklare att begränsa ogrästillväxten men så blir det också enklare att vattna och koncentrera vattnet till stället där det behövs. En annan fördel är att en upphöjd odlingsbänk ger ett litet försprång på våren när solen värmer från sidan istället för bara uppifrån.

 

När du har din pallkrage (eller om du spikar ihop en ram själv) så bestämmer du var du ska placera den. Det behöver inte vara det varmaste och soligaste stället på din gård, tvärtom är det till och med bättre om det inte är det så behöver du inte vattna så mycket. Om det är gräsmatta där du ska odla så räcker det med att sätta tidningar under pallkragen innan du fyller med jord. Är det däremot något slags ogräs kan det behövas lite tjockare lager tidningar eller paff för att förhindra att det växer uppåt.

 

Man räknar förresten med cirka 3 jordsäckar per pallkrage, så vet du hur mycket du ska handla hem. Och om du handlar jord på påse behöver du inte fundera på att gödsla till en början. Men efterhand tiden går och näringen i jorden blir uppanvänd så behöver du kanske ge lite gräsklipp, kissvatten eller nässelvatten (eller något du köper i handeln, men kom då ihåg att du kanske vill välja det som är närmast biologiskt...) för att grödorna ska orka växa sig stora.

 

iphone 162IMG 1149

 

Om du använder ogödslad jord är det bra att blanda i lite kompost, stallgödsel eller annat för att boosta myllan och sedan fylla på med något mer snabbverkande (de tidigare nämnda) efterhand.

 

Dags för sådd! Du behöver inte följa alla anvisningar bak på fröpåsen med radavstånd och avstånd mellan plantorna men rotsaker behöver lite mer utrymme för att kunna växa till sig så där är ett hett tips att inte så alltför tätt. Spenat, persilja, dill, mangold och sallat är det inte så stor skillnad på hur tätt du sår, det växer ändå. Kratta jorden så att det inte är alldeles stora jordklimpar på ytan och vattna ordentligt. Om du vattnar före du sår så behöver du inte störa de ibland väldigt små fröna där de ligger. Täck fröna med lite jord och sedan är det bara att börja vänta.

 

Så länge du väntar ska du komma ihåg att vattna regelbundet så att sådden inte torkar ut. Att vattna är liksom A och O. 

 

SN salladsexplosionSå här enkelt kan du också odla sallat.

 

Håll utkik här imorgon så får du läsa om en superbra utlottning för nybörjaren (och förstås också om du är intresserad av odling).


DEN tiden på året

Skrivet av Sandra Neuman 23.01.2019

Kategorier:
Taggar:

SN Tulpaner

 

Du vet hur tulpaner doftar? Vårvinter. Krispigt. Grönt! Enkla tulpaner i all ära, men har du testat studera en dubbel, en papegojtulpan eller en med fransiga kanter? De kostar lite mer, men de är något extra så det räcker med bara ett par istället för hela buketten. Som de här på bilden, de är en sort som har extra stora knoppar och känns tillräckligt med bara tre stycken i en mindre vas. Love them all!


Det döda växthuset

Skrivet av Sandra Neuman 22.01.2019 | 1 kommentar(er)

SN vinter vattentorn växthus fågelbord

 

Att vattentornet i Nykarleby är ett av de mest fotograferade motiven är lätt att förstå. Det gör sig bra i alla slags väderfenomen och ger en höjd till annars ganska trista landskapsfoton. På det här fotot syns det hur kallt det är och att solen nästan misslyckas att tränga sig genom molnen. Men det blir en bra effekt till vattentornet!

 

Det är en riktigt kall period, det har du knappast missat. Två dagar i rad har vi haft -20°C på morgonen. Bilen hackar så där lagom när man kör genom staden för att lämna barn 2 på sitt dagis, alla fyra katterna föredrar att ligga inomhus istället för att springa ute och när jag går till jobbet blir glasögonen alldeles immiga. Ja precis så där som det är när det är kallt.


SN Kål vinterSN vinter vaxthus kollage 

 

Växthuset som annars är förknippat med värme och frodiga växter levererar inget annat än dött, kallt och trista tankar. Ja våren känns mycket långt borta trots att den är så nära nu.

 

...men det är inte alls så dött i växthuset fast det ser så ut. Allt det här på de tre grönare bilderna ovan går att äta fast det är fruset (Också det på den andra bilden men det skriver jag om lite längre ner). Vintersallat, mangold och vinterportlak. Det smakar kanske inte som på sommaren, men den gröna smaken som ett litet blad ger är ganska hoppingivande och boostande för själen.

Med lite tur övervintrar de också och börjar växa supertidigt i vår. Vinterportlaken lär vara en sån som sätter igång att växa bara det blir lite ljusare. Inte ens särskilt varmt behöver den ha bara det är ljust.

 

Det som är ätbart OCH vackert är däremot grönkålen och blomsterkålen!

 

SN kål vinter närbildSN Kål vinterSN kål vinterSN kål vinterSN blomsterkål vinterSN blomsterkål vinter

 

Blomsterkål som jag inte ens visste att jag hade lyckats med förrän nu i vinter när jag av misstag tittade närmare på stammen och såg de små fina bladrosetterna. Idag var de alldeles för djupfrysta och gick bara sönder när jag försökte plocka dem, men för någon vecka sedan när det ännu var mildväder gick de väldigt bra att plocka bort och njuta av som sådan.

 

Jag ska definitivt odla mer blomsterkål det här året. Bladen går att använda som grönkålsblad (alltså till allt) så bladrosetterna är en riktigt lyxig bonus. De jämförs med brysselkål (till växtsättet) men så smakar de inget som ens liknar brysselkål utan mer som en söt och mild grönkål.

 

Visst är det väl häftigt att det går att ha kvar grönsaker i sin trädgård ännu ett år efter sådd, bara man vet vad som funkar.