Lagombackan sevendays header 2

Visa alla inlägg skrivna maj 2019

Snygga Pak choi

Skrivet av Sandra Neuman 31.05.2019

pak choi rotselleripak choi joikalnatlosningKålmalen är hopplös. När jag tog bort mitt kålnät för att rensa mellan pak choi-plantorna var det lite som när man på en del bröllop släpper ut fjärilar över brudparet. Det svämmade ut kålmalar som tagit sig in under kålnätet. Precis där var de inte ska vara. Som tur är har jag egentligen bara pak choi på friland ännu, och de ska skördas så fort som vi hinner äta dem så kålmalens larver borde inte göra skada.

Om du planerar bröllop kan du ta det som ett tips, att fånga in kålmalar och släppa ut dem utanför kyrkporten.

Nästa vecka har vi semester, då ska jag plantera ut kålen och fixa så att malen får svänga om och söka sig annanstans. Antagligen hittar de ändå in någonstans, men kanske inte hela armén ändå.


It's all about the växthus

Skrivet av Sandra Neuman 30.05.2019

vaxthus 30 majstol passionsblommatomatamplar

Årets flygaredag bjöd verkligen på en hel del flygare. Blåsten har gjort att både skräp, kläder på tork och fiberduk blåst omkring. Dörrar som inte är ordentligt låsta flyger upp och gör så att växthuset blir som ett segel som fångar vinden. Blåsigt som tusan.

Bara jag stängde dörren om mig kunde jag sitta i lä i växthuset. Rensa bort våtarvet som fått blomma och sprida sina frön förra året. Plantera ut tomaterna. Vattna. Hänga upp solskydd. Bara göra det som faller på. Däremellan får jag avbryta barnens syskonbråk för att förhindra att någon blir ledsen. Men i det stora hela är det väldigt skön stund.

Det sägs att man ska bygga tre hus innan man vet hur man egentligen vill ha planlösningen. Undrar om det samma gäller växthus? Det är tredje året med det här stora växthuset och tredje designen invändigt. Efter första året placerade jag om alla odlingslådor och slängde in en odlingslimpa i mitten. I år har jag plockat bort hälften av pallkragarna och byggt limpor vid gavlarna. I mitten har jag bokashibottnade murarbaljor med tomater i. Det funkar kanske, eller så funkar det inte alls.

För att få till en riktigt grönskande miljö har jag satt ut två passionsblommor. Tidigare ett år hade jag egensådda passionsblommor i det lilla växthuset och då frodades de ordentligt utan att ge blommor. Med köpta krukor hoppas jag på de fantastiska blomstren.


Röda sallatsbebisar

Skrivet av Sandra Neuman 30.05.2019

sjalvsadd rodsallatsjalvsadd rodsjalvsadd sallat

När jag sitter och rensar bort våtarv och annat frö-ogräs bland vitlökarna hittar jag plötsligt små plantor av röd sallat. Minnet är vagt men jag har på känn att någon av sallaterna gick i blom förra året. Fem plantor får jag ihop, gräver försiktigt upp dem och flyttar dem till djupbädden med sockerärter. Här får de gott om utrymme att växa sig stora och fina. 


Blomsterprakt på päronkvist

Skrivet av Sandra Neuman 29.05.2019

Kategorier:
Taggar:

Paron Auneparonblom aune

Päronträdet Aune (planterat 2011) bjuder verkligen på en otrolig blomsterprakt i år! Jag hoppas förstås innerligt att pollinatörerna gör ett gott jobb så att vi sedan i höst får lika många päron som det är blommor. Det vore helt fantastiskt, men om inte annat får vi njuta nu.


Tio små dunbollar

Skrivet av Sandra Neuman 28.05.2019 | 1 kommentar(er)

tio kyckingardvargkochinkycklinghelmis tio

Först ville ingen ruva. Sedan ville alla ruva. Och jag lät dem. Nu har vi fyllt på kycklinglagret med tio stycken små, ljusa dunbollar med knappnålssvarta ögon. Helmi är inte lika strikt mor som Lisen utan yrar på lite mer och är direkt på språng med de tio små. Så är ju förstås tio kycklingar lite fler att hålla reda på än de tre som Lisen har under sina vingar.

Nu är det så att risken för att en kyckling är tupp ligger på cirka 70%, så procentuellt sett skulle det kunna finnas tre hönor... men sedan vet vi att naturen sällan följer något annat än sitt egna slumpmässiga sätt. Vi ska hur som helst inte behålla någon tuppkyckling, och bara 3-4 hönor, mer än så har vi inte utrymme för.

Det är roligt att se att de här är lite mörkare än de tidigare tre. Det betyder förhoppningsvis att det blir ett par rödare hönor (eller tuppar, men jag utgår från att någon iallafall är höna) och inte bara vetegula och gula. 


Vad flyger?

Skrivet av Sandra Neuman 27.05.2019

Kategorier:

IMG 0312IMG 0326Går du på gräsmattan flyger de upp. Sitter man på verandan flyger de runt en. Har man en köksträdgård är de som galna och finns precis överallt. Men vad är det för några som virvlar runt till förbannelse?

Tro det eller ej. Kålmalen är mer galna än någonsin i år och nöjer sig inte med att besitta rädisblad, smörgåskrasse och de stackars små kålplantorna. De finns på allt grönt. Kålmalen kommer med varma vindar från utlandet på försommaren och har bara en uppgift att fylla. De lägger ägg på undersidan av korsblommiga växters blad.

Kål, blomkål, broccoli, brysselkål, andra kålsorter och Raps är viktiga grödor för att kålmalens larver ska kunna få bästa möjliga start i livet. Äggen läggs på undersidan av bladen där de kläcks och på det viset har larven tillgång till mat direkt. När larven äter blir det hål med en skelettliknande, tunn, hinna över.

Det finns inga bekämpningsmedel som jag egentligen, med gott samvete, skulle rekommendera att använda. enklaste är att täcka sina kålsådder med fiberduk eller kålnät direkt vid sådd eller utplantering, gräva ner kanterna i jorden för att göra det ännu lite svårare för malen. Någon slug rackare kommer ändå ta sig in, och då kommer det finnas glupska larver som vill ha din mat. Kläm ihjäl dem. Allra bäst är det att bekämpa både kålmalens och -fjärilens larver med att klämma sönder dem.

Det kan ta några år av mycket tvivel, små hoppfyllda stunder, klämmande, reträtt och orkeslöshet innan du inser att den där egna kålen ändå är värt alla de besvär den för med sig att odla. 


Helg med tillsammansodlingen

Skrivet av Sandra Neuman 26.05.2019

De två senaste dagarna har varit lite extra roliga när vi byggt upp tillsammansodlingen här i centrum av Nykarleby. Natten till lördag drömde jag stressdrömmar om att det var så hett att ingen av deltagarna dök upp, men så blev det inte. Både den regniga lördagen och idag när solen stundom värmt ordentligt har det varit full rulle i odlingen.

Det är svårt att beskriva känslan av 10+ personer som bara fungerar stillsammans utan vidare direktiv. Jag och Ida som är projektledare har gång på gång fascinerats av hur snabbt och smidigt allting har byggts upp och hur vackert det kan vara med femton odlingslimpor plus ett potatisland.

Tillsammansodlingar borde byggas upp lite här och var i hela Finland. Det är ett så enkelt sätt att skapa mat när man hjälps åt och använder alla de kontakter man har för att samla material, delar på jobbet och samtidigt får ett socialt engagemang i samhället. Framför allt har man väldigt roligt tillsammans!

tillsammansodling startodlingslimpor forsta lagretMileon regnigtIda halmodlingslimpor halm

På lördag började vi med att samla ihop kvistar, grenar och grovt material att bottna våra odlingslimpor med. Vi har räfsat hela hästhagen och girigt samlat ihop alla löv vi har kunnat hitta. Regnet föll men var inte alls till besvär utan snarare tvärtom. Det var rent av skönt att ha något som svalkade, och picnic i en lada är inte illa alls.

Odlingslimpans recept är enkelt. Bottna formen med paff och tillsätt grovt material som grenar och kvistar, sedan finare material innan du toppar med stallgödsel och slutligen matjord. Som grädde på moset används gräsklipp för att förhindra att ogräset får fäste samtidigt som det håller jorden fuktig och ger näring åt grödorna. Allt det här organiska materialet kommer brytas ner likt en kompost och bli superfin, maskrik jord att fortsätta odla i år efter år.

odlingslimpor 2tillsammansodlings folkredo for saddtillsammansodlings saddodlingslimportillsammansodlingen

Söndagen bjöd på lite vackrare väder, ungefär 3 kubik kärrad jord, gräsklipp, mera kvistar, löv och flera odlingslimpor. Slutligen kunde vi börja så våra frön som kanske kan ses som ett slags del-mål i vårt mål mot en fin skörd.


Nyskördat i maj

Skrivet av Sandra Neuman 24.05.2019

pak choiPak choi 'summer breeze' sådd 5 mars inomhus

tidig skordradisa pakchoirosa radisa

Att äntligen kunna gå ut bakom uthuset där jag har köksträdgården bara för att spontant hämta in något grönt att äta till maten, det är lycka. Sann lycka och lyxigt värre. I växthuset har vi superfina pak choi som trivts utmärkt och växt sig stora. Vi har också sallatsblad, dill, olika gröna blad och rädisor. På friland kan vi skörda vitlöksblast, gräslök, oregano, rädisor och babyspenat. Alldeles snart har vi skördeklar pak choi också på friland. Det löns absolut att våga plantera ut tidigt, det är en lärdom jag tar med mig redan så här tidigt på säsongen.

Något som däremot inte gett särskilt bra resultat är rädisor i växthus. Visst har de växt sig fina och går att skörda, men det har växt minst lika bra på det varmaste stället på friland. Det här gör mig förstås lite fundersam över hur nödvändigt det egentligen är med de tidiga skördarna i mitt växthus när sydsidan av uthuset ger samma resultat. Om inte till och med bättre eftersom spenaten i växthuset har gått i blom medan den är finfin på friland.

 

pytteliten snigel

Ibland kan det komma in några pyttesmå snigelbebisar som gömt sig innerst i pak choi-rosetten. De är bara att plocka bort och fortsätta njuta av det gröna krispet.


Passiflora -naturens konstverk

Skrivet av Sandra Neuman 23.05.2019

passiflora 6passiflora 5passiflora 4passiflora 3passiflora 1

Till morsdag förärande vi våra mammor med varsin passionsblomma, passiflora. Min man tyckte att jag också skulle ha en så därför står det en i vårt köksfönster också. Senare ska jag plantera ut den i växthuset där den får växa och sprida sin skönhet, ge frodighet och väldoft när den blommar.

Ända sedan jag för första gången kom i kontakt med en passionsblomma, jag tror det var på hösten när jag började studera till trädgårdsmästare, har jag älskat hur avancerad deras blommor är. Tänk vad naturen kan!

Lite fotonörd som jag är kan jag inte låta bli att studera vinklar, se hur blomman ser ut i kvällssolen, testa olika fokusområden och bara föreviga det här mäktiga med den här blomman.


Sista året med spenat i växthus

Skrivet av Sandra Neuman 20.05.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

spenatblomknoppspenatbladmassa

De här värmeböljorna vi har börjat få så här i maj förstör verkligen för odlarna. Jag vet att jag inte är den enda som står med blommande spenatplantor i växthuset istället för fina blad att äta. Visst äter jag de blommande plantorna också, men de smakar inte på samma sätt. Som tur är har jag inte satsat alla spenatkort på växthusodlingen. Spenaten på friland är inte lika långt hunnen, men den har iallafall inte fått för varmt och gått i blom.

Ja vejt ni. Jag tror att jag skippar den tidiga spenatskörden i växthuset nästa år, så blir det inte tredje gången gillt med blommande spenatplantor.