Lagombackan sevendays header 2

Visa alla inlägg skrivna mars 2020

Min blomsterodling spricker

Skrivet av Sandra Neuman 29.03.2020

Jag ligger bredvid mitt barn och väntar på att John blund ska komma, lyssnar på min mage som bearbetar mitt hemligt ätna godis och funderar.

Vi påbörjar vår tredje hemma-vecka imorgon och jag hoppas innerligt att den inte blir lika hysterisk som denhär utan mer som den första. Matlistan är så gott som färdigt fixad; gröt till lunch och pulled pork i olika former till middag. Vi tillredde en tvåkilosbit idag för att ha ett par dagar, så slipper man tänka på den detaljen iallafall.

Imorgon ska det visst vara soligt och ”bara” en minusgrad... sedan på tisdag när mina beställda påskblommor kommer så kommer också snön. Bra timing kan man tycka! Det är inte alltid roligt att vara blomsterhandlare när vädret gör precis som det själv vill. Jag får väl bygga ett bord med tak över för att skydda dem lite och slänga fiberduk över till natten, eller så lyfter jag helt enkelt in dem i garaget.

I år kommer mina odlingslådor inte innehålla särskilt många grönsaker. I år är året när det ätbara (förutom vitlöken) får ge vika för en makalös blomsterprakt som från vattentornet kommer se fantastisk ut. När jag nu kan försöka fixa lite egna snittblommor så är det ju självklart att jag ska göra det. Kombinera odling med buketter. En del blomfrön är faktiskt riktigt bra på gång i garaget under belysningen, och jag hoppas att sommaren blir gynnsam för min testodling så att jag vet vad jag vill odla mer av nästa år.

33BBDCB7 5412 49F6 89FF E9E1371E5570577ACD57 A611 467A 9B29 EDEC2BA4F7F70401DC2B 6395 4F15 837B A5672A9D8BB8


Föräldraskap -när man inte gillar babytiden

Skrivet av Sandra Neuman 24.03.2020 | 1 kommentar(er)

Förra veckan när Sevendays hade temavecka med rubriken "familj och föräldraskap" var jag ironiskt nog väldigt upptagen med att vara förälder. Jag känner mig lite rebellisk och skriver om ämnet först nu, när jag har tid. Det är liksom så föräldraskap ofta är, man prioriterar bort en hel del när det behövs.

För 7 år och två månder sedan blev jag mamma till en liten pojke. Han var den enklaste bebisen man kunde tänka sig som förstagångsförälder. Sov hela nätter redan efter några månader, åt som en häst och var snäll och lugn redan då. Nemas problemas där. Efter ett år med den här rara gossen blev vi oväntat snabbt gravida igen (man tänker att det taaaar ju sin tid, men det är inte alltid så). Är det någon jag rekommenderar är det att INTE vara gravid när man har ett barn under 2 år. Det går bara inte ihop med en trött gravid mamma och en ettåring som behöver vaktas, stimuleras, matas och uppmärksamhet all vaken tid.

Jag kan ärligt säga att jag inte njöt särskilt mycket av småbarnstiden. Det var tråkigt att vara hemma på dagarna och jobbigt att bolla med de olika behoven barn har trots att de är i så samma ålder som mina. Jag var tvungen att dela upp dagen i olika block för att orka och ha delmål att se fram emot tills det blev kväll och Daniel kom hem.
Och vet ni, det är helt okej att känna så! Jag har älskat mina barn från första stund, men jag har njutit så mycket av egna stunder på kvällarna och framför allt de dagar som deras mommo haft dem hos sig. Mommo har varit min räddning! 

Eftersom mina barn är födda åren efter varandra så har min mammaledighet suttit ihop. 3 år i sträck räckte gott och väl för att jag skulle vara redo att gå tillbaka till arbetslivet. Till en början fick de vara på mommodagis ett år (?) så när vi sedan satte barnen i kommunal dagvård skulle Leon fylla 5 och Milea var väl då lite över 3 år (är helt ärligt lite osäker på tidsramen här).
När andra föräldrar pratade om separationsångest över att ha barnen på dagis, så valde vi istället alternativet med dagisdag alla dagar i veckan. Och hör och häpna! Då var jag ändå ledig två av dagarna. För oss fungerade det inte med dagis varannan dag och slö hemmatid varannan dag. Räddningen blev när en av pedagogerna berättade att det för en del barn är lättare att ha dagis varje dag för att hålla rutinerna. För oss funkade det så mycket bättre och full dagistid var verkligen värt varenda slant det kostade.

Nu när Leon är 7 och Milea 5,5 år är livet som förälder äntligen njutbart för mig. De kan sysselsätta sig, leker (för det mesta) bra med varandra och får via förskolan och dagis den stimulans som jag inte riktigt är kapabel till att ge här hemma. Jag vet att det inte är fel på mig som förälder, eller att jag skulle ha varit en dålig mamma för det. Jag klarade som människa helt enkelt inte av den där intensiva tiden. Med facit i hand hade det kanske underlättat då om jag vetat att jag har ADHD och att medicinen gör mig mer samlad.

foraldraskap

Men nu är nu och jag saknar inte småbarnstiden alls. Jag gillar att vi kan spela spel tillsammans, cykla på varsin cykel, läsa mer avancerade böcker, hjälpas åt, prata och diskutera. Det här är min nivå av föräldraskap och en nivå som jag kan hantera på ett mycket bättre sätt utan att behöva känna mig instängd.

Vad jag vill säga är att det är helt okej att inte trivas med baby- och småbarnstiden. Du är ändå den bästa föräldern ditt barn kan ha.


Vad Neumans gör i corona-tider

Skrivet av Sandra Neuman 23.03.2020

Jamen visst.. också vi har hemmavistelse med förskoleuppgifter och klängig femåring att tampas med. Jag som är så beroende av de vanliga vardagsrutinerna för att få något gjort lever i ett fullständigt kaos just nu. Jag kan absolut inte producera längre texter än instagram-content när måndag-torsdag består av att vara mamma, kökspersonal, förskolelärare, dagistant och företagare. Det är redan mer än 100% av människan Sandra, känns det som iallafall.

Det jag tycker är ganska intressant är att se vad andra mammor gör om dagarna och hur de tacklar hemundervisningen. Instagram-stories är min guilty pleasure these days. För oss är det mest problematiska i hemundervisningen definitivt det att femåringen inte har några uppgifter att göra. Ganska långt hänger hon med på det förskolebarnet gör men sedan gäller det för mamman att vara kreativ. Vad gör barnen för pedagogiskt på dagis egentligen? Läser böcker, pusslar och pysslar förstås... men så här när det är förskolan nästa?

Nå, nu tror jag ju inte att jag hinner "förstöra" mitt barn på den här månaden, men det är tacksamt att kunna hjälpa förskolebarnet utan att "mamma ja vejt int va ja ska göra" ekar i andra örat. 

Så vad gör familjen Neuman på dagarna? Pappan jobbar hemifrån och räddar mamman när orken tryter. Mamman läser böcker, bygger pussel, bygger disco-golv av lego, spelar blokus, pärlar och blandar bärkvark till mellanmål. Det är precis som att jonglera -när ena bollen lämnar handen kommer nästa ner och kräver uppmärksamhet.

Bifogar radiramsa med random bilder från första hemmasittar-veckan. Ha det gott!

uteUtevistelse är en given programpunkt i dagsschemat. Lek i skogen och om vädret tillåter också kaffepaus på trappan.

spelaDet blir ganska mycket spelande måste jag erkänna, men är det undantagstillstånd så är det.
Vi försöker varva mer pedagogiska spel med de mer i nöjeskategorin. Alltid lär de sig något tänker jag.


hama"Vill de ha hamapärlor ska de få hamapärlor" tänkte jag och beställde 15 000 pärlor från Robbis hobby shop (rhs.fi).
Så sätt de vid köksbordet och pärlade hela kvällen medan kön för att få stryk (hehe) bara växte.

bockerkorvInnan biblioteket stängde laddade vi upp med en ny omgång och förlängde de
böcker vi redan hade hemma. Snart har vi läst alla enkla böcker så då måste vi ta itu med samlingarna.
Bild två, korv och makaroner... funkar alltid när fantasin är frånvarande.
 

leonlisenJag hoppas att den här tiden ska lära mig som förälder att vara mer tålmodig.
Låta barnen skura fastän det tar lite längre tid och vara en lite galen förälder som sätter en höna i cykelkorgen typ.

blommorEn dag pysslade vi tillsammans i floristgaraget. Medan jag snittade dagens blommor fick barnen ha
blomsterpyssel och binda minibuketter. Alla blev nöjda och femåringen ville helst fortsätta nästa dag.


Det kanske börjar bli för grönt?

Skrivet av Sandra Neuman 01.03.2020 | 3 kommentar(er)

Kategorier:

En dag när jag stod i floristgaraget med penseln i handen och målade en vägg blev jag varse om att väldigt mycket i mitt liv är grönt. Väggen jag målade blev också grön. Samma härliga mossgrön som väggen i tamburen och ett skåp (som fortfarande går under namnet "blå skåpi" sedan min ungdom) men inte samma äppelgröna nyans som hela vinden eller det lindblomsgröna köket.

Färgen grön är bara en så väldigt harmonisk färg att omge sig med. Grönväxter, skog, blommor och väggar. Det är tur att vårt bostadsområde har regler om att de gamla husen och nybyggen måste vara gula eller röda, annars hade jag nog gärna bott i ett grönt hus också.

MossgrontEn dammig spegel bjuder jag på. Sådana har vi väl alla ändå minst en av hemma.


När jag hade målat hade jag bokstavligen gröna fingrar. Då funderade jag på alternativa bloggnamn som vore helt rimliga de också. Kommer någon på fler knasiga förslag?

Sandra, allt är galet grönt

Sandras gröna hysteri

Sandras gröna fingrar -unlimited

Sandras mossiga mani

Grönt, grönt, grönt