Lagombackan sevendays header 2

Visa alla inlägg skrivna januari 2021

Ett nattblått vardagsrum ser dagens ljus

Skrivet av Sandra Neuman 12.01.2021

Kategorier:

Här sitter jag nu, den nöjda människan med nymålat vardagsrum. Ljusen är tända, vinet... nej just det, vinaffären hade hunnit stänga så det blev en torr cider den här gången istället... är upphällt och chipsen i sin skål. Visst låter det idylliskt, och det är det också om man bortser från att mina glasögon är fruktansvärt smutsiga och ger hela synfältet fläckar.

(inlägget är skrivet en kväll i helgen. Jag sitter alltså inte med alkohol och chips kl. 10 på tisdagmorgon)

Vem hade trott att jag ens skulle överväga att ha blå väggar i vardagsrummet? Kanske typ alla andra utom jag. Jag hade nämligen en  mycket blå period i min ungdom och målade hela mitt stora vindsrum med lågt till tak och litet fönster mot norr blått. Min säng var blå med blått lapptäcke. Mina skåp var blå, mitt skrivbord blått. Det mesta var blått. Sedan dess har jag föraktat en viss blå nyans.

Nu har jag tre riktigt mörkt blå väggar i husets mest använda rum. Men givetvis inte den föraktade nyansen utan en mycket mörk och djup blå-grå färg som gör att väggarna nästan ser svarta ut i mysbelysning. På den fjärde väggen ska vi sätta tapeten "Nocturne" från Boråstapeter -den blå versionen.

Effekten av omvandlingen är precis som jag önskat - mer ombonat. Jag är inte så mycket för vita väggar, och tydligen inte heller en sån ljusgrå-beige som vi haft de senaste sju åren. Det ger bara ingen hemtrevlig känsla i mina ögon. Inte ens fastän fönstren är fyllda med grönväxter. Med åren har jag insett att de väggar som är ljusa i mitt hem har en tendens att snabbt fyllas med tavlor och hyllor. Min förhoppning nu är att det inte ska kännas som ett "måste" med en mängd tavlor när väggarna i sig är en djupare färg.

Januari är alltid på det här viset och för med sig ivern att förändra hemmet. Ibland räcker det med en ommöblering någonstans i hemmet och förra året nöjde jag mig med att tvätta fönstren. Nästa år blir det kanske badrummet som får sig en omgång då när många andra rum redan fått uppleva januari-piffet.

Jag betvivlar att jag är den enda med renoverings-skov i januari?

Bla vagg

Väggens verkliga färg är svår att fånga på bild, och vardagsrummet i sin helhet är inte redo att visas för allmänheten i det här skedet. Därför blir det den här bilden på väggfärgen och som bonus får ni en katt som parkerat i ett nystädat pysselskåp och en katt som hittat en ledig plats i ett fönster. Katternas namn är Skrållan och Tarratass.

Sandra SkrallanSandra Tassin


2020, du var ändå god

Skrivet av Sandra Neuman 01.01.2021

Jag vill alltid "wrappa up" det gångna året så här när vi går mot ett nytt. Det känns bra att liksom avsluta och lägga det dåliga bakom sig på det sättet och placera de goda stunderna i minnesarkivet.
Till julen gjorde jag en fotobok som vi gav åt mor och farföräldrar. Jag gick igenom alla foton från året och kunde konstatera att vi har gjort väldigt mycket roligt trots de restriktioner som ibland har begränsat socialt umgänge... eller så har vi bara varit mycket bättre på att dokumentera. Vem vet.

Det är väldigt mycket jag skulle vilja prata om från 2020, men jag skulle aldrig ha tid att sitta framför datorn så länge (jag menar, jag måste ju också hinna spela SuperMario Odyssey, ligga på soffan, sova, lyssna på poddar, diska vaser, binda buketter, åka pulka och så vidare... utan inbördes ordning).

Så, nu väljer jag istället ut ett par punkter från olika listor och fokuserar på dem, så får jag ta tag i en resumé på det första året som egenföretagare senare (det är ändå först i februari jag har 12 månader bakom mig).

 

2020: DET HÄR HAR...

 

...Jag lärt mig.

Jag har fått lära mig så mycket under året och på så många områden. Kanske har jag ändå lärt mig mest om mig själv. Hur viktigt det är för mig att ha egentid tillexempel. Coronavåren tvingade oss som familj att leva på varandra 24/7 och det var både mysigt men mest en plåga. Vi är alla sådana (mest jag och dottern) som behöver få vara ensamma någon gång nu som då, och med litet hus utan tillräckligt med rum kan det vara svårt. Dottern bygger kojor för att få vara ensam, och jag har haft Floristgaraget att rymma ut till.

Jag har också lärt mig att jag är starkare än vad jag tidigare har trott. Vändningen kom hösten 2019 när jag bröt mig loss från min tidigare arbetsplats och trodde på att jag kunde göra något bättre för mig själv. Att tro på sig själv har väldigt stor betydelse för framgång på alla plan. När jag började tro på mig själv blev jag samtidigt en bättre människa med ett mer öppet sinne, bättre förmåga att kontrollera vilka energier jag släpper in i mitt liv och att välja vad jag sätter min energi på. Hade jag inte trott på mig själv och att jag är en bra florist hade jag aldrig lyckats så bra med mitt företag.

En tredje grej jag har lärt mig, eller egentligen bara konstaterat än en gång. Det kostar dig inget att vara snäll. Jag har aldrig tidigare sagt hej till så många främlingar jag mött på promenader eller önskat någon en fortsatt trevlig dag bara i förbifarten.
Eller vi ska säga som så, att vara snäll kostar dig inget så länge du inte är snäll på ditt eget välmåendes bekostnad. Där har jag också varit tidigare men det här året när jag mest har varit snäll åt mig själv har det inte bekostat mig alls att vara snäll mot andra. Det är en fin balans där båda delarna måste beaktas.

 

...Läst.

 I sanningens namn har jag inte läst särskilt mycket under det här året. Varken bloggar, artiklar eller böcker har haft särskilt hög prioritetsordning. Däremot har jag läst mycket om hemsideoptimering, ett par av Malin Klingenbergs böcker med Patrik och Pensionärsmakten och några Lars Kepler. Mest läser jag faktiskt blomstergrossisters inköpslistor.

På mitt nattduksbord ligger en hög med deckare av Ihrén i kö, en påbörjad deckare av vår Österbottniska deckardrottning Nilla Kjellsdotter och "hemligheten" som jag bara hunnit läsa några sidor ur. Ihrén och gänget tror jag får hoppa bakåt i ordningen till någon gång i framtiden. "Hemligheten" och "Kraften" av Rhonda Byrne är två böcker jag tänker läsa ganska snart och i samma kategori planerar jag läsa "Soul work" av Josefin Dahlberg.

 

...Lyckats med.

Jag kan inte sticka under stolen med att det jag har lyckats bäst med under 2020 är mitt företag. Det gick liksom så mycket snabbare än vad jag hade förväntat mig att bygga upp verksamheten och förverkliga min blomsterodling. Att en Corona-epidemi kom i vägen gjorde ingenting eftersom min bransch inte tog någon skada under den första vågen. Jag kan nästan tro att det var så här det var meningen att det skulle vara och gav mig en skjuts framåt när så många skickade blommor åt sina nära.

På mitt personliga plan har jag lyckats balansera energierna och humöret på ett annat sätt. I och med att jag bytte jobb har jag inte behövt vara så trött på kvällarna och istället kunnat ge mer tid åt familjen. Jag är väldigt nöjd över alla äventyr vi lyckats med trots att en av familjens föräldrar övergått till att vara egenföretagare. Men det kanske mest är en fördom man har, att egenföretagare är upptagna och aldrig hinner med annat än jobbet.

 

...Misslyckats med.

Jag har säkert misslyckats många gånger. Men jag har inte fastnat i mina misslyckanden och därför minns jag dem inte riktigt nu heller. Ibland har jag misslyckats med att förutspå hur mycket blommor jag behöver köpa in. Ibland har jag haft alldeles för lite fastän jag tagit i med råge, och ibland har jag haft alldeles för mycket. Alla gånger har jag ändå tänkt att det här är något jag måste misslyckas med för att lära mig. Det finns ingen chans att jag kan veta hur stor kundströmmen är en helt vanlig helg. Jag måste bara gissa.

Det enda jag kan känna att jag verkligen har misslyckats med är min plan att dra nytta av de blommor som kan räknas till kategorin svinn. Jag hatar att behöva kasta material och det retar mig verkligen att tiden inte räckt till den delen av min affärsplan under det gångna året. Men där har jag en ny chans att göra framsteg under -21.

 

...Lyssnat på.

Om jag inte har läst så mycket som jag brukar så har jag istället lyssnat bra mycket mer än jag någonsin gjort. Som den allätare jag är kan jag ronda flera radiokanaler och spellistor under en arbetsdag. Står jag i garaget och jobbar på kvällarna lyssnar jag oftast på podcasts. Mina "måsten" är Holy crap, Skäringer & Mannheimer, Ted & Kaj, Framgångspodden, Monday mantra, Ambitionspodden och Healthfulnesspodden. Sedan kompletterar jag enligt humör med olika Yle-poddar och spellistor med yogamusik, lauchmusik och sånt.

Jag har också lyssnat en hel del på singeln "Something unsaid" som min supertalangfulla bästis Emelie Kevin släppte i höstas (Lyssna på spotify!!)

 

...Jag aldrig tidigare gjort.

Inte trodde jag att 2020 skulle vara året jag skrev en barnsaga och läste in berättarrösten till den. Jag måste säga att det har varit en fantastisk upplevelse att få vara delaktig i. Skriva en saga!? Jag?! Men när Juthbacka kulturcentrum efterlyste skribenter till projektet "moderna sagor" tyckte jag att det lät alldeles för intressant för att inte anmäla intresse. Projektet mynnar ut i en app med interaktiva sagor som skrivits med idéer från olika lokala grupper. Jag kan redan nu berätta att den appen är cool!

När jag tänker efter finns det ganska mycket under 2020 som man tidigare aldrig har gjort, eller hur? Munskydd hade jag aldrig haft förrän hösten, drivit företag var ju också en ny upplevelse och med det kommer bland annat bokföringsuppgifter som för mig också är en ny bekantskap. Att ha advokat, vara styrelsemedlem, ha en hemmajobbande man, planera matlistor i förväg, utöva lymfyoga, unna mig lymfmassage är bara något av allt det nytt som 2020 förde med sig.

 

...Jag lämnat bakom mig.

2020 har varit ett tungt år. Men 2020 tycker jag att har för med sig så mycket annat än restriktionerna och begränsningarna. Barnen har inte kunnat spela innebandy, jag har inte kunnat träffa min kompis och hennes baby som jag önskat och i princip alla marknader, evenemang och kurser jag haft inplanerat har inhiberats i sista stund. MEN, lika bra så tänker jag. Det kan ha varit tack vare att de inhiberats som jag och min familj har varit ovanligt friska.

Jag lägger året 2020 bakom mig. Men alla lärdomar, upplevelser och kärlek tar jag definitivt med mig.

 

...Jag tagit med mig till 2021.

Året 2020 lärde oss ganska mycket ändå. Om att vara snäll mot varandra bara för att vi kan. Hjälpa varandra är guld och att vi inte behöver resa över landsgränsen för att uppleva.

Tvätta händerna och använda munskydd är klokt om det pågår en pandemi är också något vi kan ta med oss till det nya året. För vem vet, kanske har vi ett till år av restriktioner att vänta. Om vi bara accepterar läget som det är just nu och gör det vi kan så kan vi sannolikt skippa munskydden småningom. Tänk så bra ändå att det inte är högsommar och +25°C vi behöver andas med munskydd i.

 

Med det sagt tar jag ett glatt språng vidare in på året 2021 och tar det precis som det kommer.

Gottnewyear sev