En självständighet som alla andra

tisdag 6 december 2016 - 23:00 | 1 Kommentarer

En enda gång har jag fått klä upp mig och ha det riktigt festligt på självständighetsdagen. Mamma hade sytt en sandfärgad långklänning åt mig och jag kände mig så fin. Jag gick sista året i Topeliusgymnasiet där det vart tredje år ordnas en större festlighet för att fira Finlands självständighet.

Jag satt i festkommittén och hade hand om dekorationerna tillsammans med ett par andra kreativa själar. Vi hade långbord i högstadiets matsal ("jättefestligt") med vita dukar och blå löpare. På de blå löparna hade vi spegelglasbitar som gav en mycket fin effekt. Jag minns att spegelglaset var min idé, så därför var det jag som hamnade att leka roskisdykare vid en glasmästare och sedan slå sönder speglarna i ännu mindre bitar. I taket hade vi hängt trådar med styrox på och klippt ut snöflingor i papper. Efter middagen dansade vi bland annat till "new york, new york" i ahlbeckssalen.

Det året var tiden när jag mer eller mindre levde med min kamera i handen, så jag har svårt att tro att jag inte skulle ha dokumenterat något alls. Därför är jag rädd för att jag mist de bilderna för alltid. Mamma lyckades iallafall gräva fram en sån där klassisk "min-dotter-har-klätt-upp-sig-och-ska-på-bal"-bild. Det enda jag inte förstår är vad jag tänkte med frisyren?

 

JPEG image 98789B0B4F47 1Mamma och jag strax före TG's självständighetsbal 2005

 

 

I år gjorde vi något som vi aldrig förut har gjort på självständighetsdagen, men som de flesta andra tycks ha som tradition -baka pepparkakor. Idag var jag väldigt tacksam över de många gånger vi har bakat pepparkakor med pepparkaksexperten Fammo Eva när vi var små. Fammos pepparkaksdeg är av den bättre sorten som går att baka väldigt tunna och det blev både traktorer, truckar, kaniner, katter, snöflingor och grisar.

pepparkaksbakpepparkakor

Nu kan vi bjuda på glögg och pepparkakor när någon kommer och hälsar på oss. 

 

Hittills har jag varit väldigt noga med att barnen inte behöver äta socker och sötsaker. Det har gått jättebra och skulle säkert fortsättningsvis gå vägen när de inte vet av annat. Men jag kände att nu till julen vill jag kunna baka pepparkakor och på det sättet skapa minnen och traditioner tillsammans... Men något vitt socker hamnade ändå inte i degen, och inte blir det söta tårtor, kex eller annat än mörkchoklad för det.

...Och min favoritpepparkaksform. Hittills har det varit ett moln, men nu är det snöflingan som barnen fick i dagens paketjulkalender

Vilken form på pepparkakorna föredrar du?

Kommentarer

  • Christina

    07.12.2016 06:38 (2 år sen)

    Jag föredrar de gamla formerna jag fått efter min mormor. Hjärta, gubbe,måne och blomma. De har också ett väldigt sentimentalt värde eftersom jag alltid bakade med henne när jag var liten. På självständighetsdagen. :)


Skriv kommentar