Lagombackan sevendays header 2

Kurshösten 2019

Skrivet av Sandra Neuman 22.08.2019 | 1 kommentar(er)

Kvallskaffi

Något av det bästa med hösten måste ju ändå vara arbiskatalogen, dagen när anmälningen öppnar, och sedan när kurserna startar. I år får barnen två kurser var. Leon får levla upp till konstisgruppen för 7-9 åringar och en annan dag leka agent. Milea tycker också om konstis men kvalar bättre in i den yngre gruppen. Däremot är det sån fart i henne att vi tänker testa på parkour! Motorikbanor, klätterställningar, hoppa och studsa har alltid varit hennes grej så vi tror att det kommer passa perfekt.

Själv har jag anmält mig till en enda kurs. Mindfulness.

What about you? Ska du gå någon kurs i höst?


Jag är en glad människa

Skrivet av Sandra Neuman 14.04.2019

Jag är glad över det lilla i livet. Till exempel:

 

Det är inte alltid mina ungar är så sams så att de kan sitta så här i soffan.snalla barn

 

Palsternackan jag lämnade kvar i jorden går äntligen att skörda och steka i smör. fjolars palsternackafjolarets palsternacka

 

Alla kålplantor är omplanterade i större krukor.kal plantor

 

Jag fick tomatfrön från Grekland och sådde dem direkt. Tänk om det blir en supervarm sommar så kanske de här bara är tacksamma för värmen och torkan.tomatfron greklandgreklandstomater

 

Det går framåt med projekt tillsammansodling!

Du kommer att få höra (mycket) mer om det småningom.sommarmorotter

Kan du vara glad över det lilla i vardagen? Vad är du glad över just nu?


Mot en medveten framtid

Skrivet av Sandra Neuman 06.02.2019 | 1 kommentar(er)

För ett par veckor sedan skrev jag om en arbiskurs jag precis hade börjat på då, mindfulness och acceptans. Då hade jag nått en punkt i mitt liv där min oförmåga att koncentrera mig gick överstyr och verkligen ställde till det för mig i vardagen. Jag glömde saker hela tiden och kunde inte göra mindre än två saker på en gång.

På kvällarna var jag för trött för att hållas vaken, men hade för mycket att uträtta för att komma mig i säng. Det resulterade i att jag ständigt var en trött människa och började nästan tycka att det inte längre var roligt att jobba bara för det. Inget var roligt.

 

SN peperomia grönväxt

 

Men sedan började kursen. Vi övar oss på meditation, att hålla fokus och vara medveten. Inga konstigheter alls alltså. Bara vara fokuserad på det som händer precis just nu. Det är svårt, så otroligt svårt att ta språnget ur den här hektiska livsstilen många av oss har. Men det handlar också om att vara vänlig mot sig själv och acceptera att "såde ere no".

Jag har de här senaste veckorna konstaterat att jag sysslat med meditation i många många år redan, helt omedvetet. Speciellt under tiden strax efter min utmattning behövde jag hitta sätt för att kunna slappna av när jag skulle sova. Då fick jag lära mig att jag skulle skapa ett inre rum jag kunde besöka för att finna ro. Den där trädkojan i tropikerna jag kommer till då jag klättrar upp för en repstege mitt i Åkes hästhage, den är fantastisk! Där kan jag i mitt inre sitta och titta på alla gröna blad, njuta av fjärilarna och lyssna till fåglarna. Men sällan hinner jag så långt innan jag är så trött att jag somnat

 

JPEG bild B9F3ECDECBE9 2JPEG bild B9F3ECDECBE9 3

 

Förra veckan tog jag ett första kliv framåt inom min mindfulness-resa och stängde av radion. För mig har det nästan varit ett beroende att alltid ha på radion och höra någon prata. Tystnaden har liksom varit lite too much.

Istället letade jag fram en spellista på spotify, jag tror att jag hittade den under kategorin "fokus", som jag tyckte att passade mitt behov just då. Spellistan heter Mellow beats och är sån musik som jag skulle ha blivit hysterisk av förr. Lugn och skön rytmisk musik utan sång. Då kan jag koppla bort den del av hjärnan där jag behöver behandla det jag hör på radion och bara mysa runt till det sköna gunget.

 

Jag har så mycket mera harmoni i mitt liv redan nu, efter bara 5 gånger (7,5 timme totalt) och jag hoppas i förlängningen att det här ska kunna hjälpa mig att vila ut ordentligt då när det är meningen att jag ska ladda, och sedan disponera energin på ett mer vettigt sätt istället för att förbruka hela reservoaren på en gång.


Om barnen är det viktigaste vi har, borde miljön vara det också

Skrivet av Sandra Neuman 28.01.2019 | 2 kommentar(er)

Aldrig har vi väl varit så miljömedvetna som nu när vi verkligen behöver rädda vår planet. Jag säger vi fastän merparten av oss ändå bara fortsätter leva som tidigare. Varför gör vi så? Tror vi att det vi gör inte har någon påverkan på det stora hela? "Spelar det ändå ingen roll"? Vi ska visserligen leva i nuet, men i framtiden finns det inget nu om vi inte tänker på vilka konsekvenser vårt levnadssätt har.

 

IMG 1132

Den som tänkt till och verkligen försöker få andra att vakna är en av världens mest inflytelserika ungdomar, Greta Thunberg. Nyligen publicerades den här artikeln på vbl.fi och delades på vasabladets facebooksida. Kommentarfältet fylldes ganska snabbt, men inte av uppmuntrande och tacksamma kommentarer. Det folk skrev handlade om hur hjärntvättad Greta är och hur dumt det är att strejka för klimatet istället för att tänka på sin framtida utbildning.

 

Kommentarerna gjorde mig ledsen och när jag skrev om hur skrämmande reaktionerna var blev jag bemött av skrattemoijin. Jag är ingen förebild när det kommer till att rädda miljön, men att trycka ner den som verkligen försöker göra något känns inte riktigt som rätt taktik för att rädda framtiden. Greta Thunberg och övriga födda på 2000-talet ÄR framtiden. 

 

IMG 1133

 

"Eftersom ni vuxna skiter i min framtid

så gör jag det också!"

 

 

Att barn gör som vi vuxna är något som alla föräldrar får lära sig förr eller senare. Om mamma säger fula ord så säger barnet det också. Om pappa vägrar äta grönsaker så är grönsaker inte gott för barnet heller. Det är bara så det är. Barn är kopior av sina förebilder. Föräldrarna.

 

Det så otroligt viktigt att vi vuxna visar våra barn att vi behöver ta tag i miljötänket redan nu. Gå lite ifrån nuet 2019 och tänka på nuet om 20 år. Greta har en väldigt bra point i att det inte är så stor skillnad på om dagens barn går i skolan eller inte. Hur mycket vi vuxna än vill det. Det ser inte särskilt ljust ut i framtiden för dagens barn om ingen börjar reagera.

 

Om vuxna aktivister strejkar för klimatet, stannar borta från jobbet så påverkas visserligen just den personen. Men det finns alltid en annan vuxen som inte är så brydd och som kan ta aktivistens plats i arbetslivet.

 

När ett barn vägrar gå till skolan för att hen bekymrar sig för framtiden så skapar det direkt rubriker och reaktioner. Det visar bara makten våra barn har om sin egen framtid. Våra barn. Deras framtid. Vi har inte rätten att förstöra miljön bara för att vi lever i nuet. Vi har en plikt att tänka framåt. På våra barn.

 

Det kan redan vara för sent att rädda framtiden från konsekvenserna, men det är ingen orsak till att ge upp och bara låta framtidens värld förfalla. Det går iallafall att bromsa det som bromsas kan.

 

 

Tänk efter. Tänk framåt.

Tänk på våra barn.

 

Ps. Ju mer vi skriver om vikten av att tänka på miljön desto mer tankar väcker vi hos andra.


Mindfulness för den med mycket stress

Skrivet av Sandra Neuman 10.01.2019

Den här våren ska jag ge mig själv något. Trädgårdsarbetet gör mig visserligen till en lycklig människa, men samtidigt tar det mycket energi. Den utgående och ingående energin går nästan ut på ett.

IMG 0268 2

 

För att spinna vidare på mitt välmående anmälde jag mig till en arbiskurs i mindfulness och acceptans. Mest för att lära mig att tämja min hopplöst vilda hjärna med tankarna rusandes åt alla håll.

Redan då för nio år sedan när jag hade gått in i väggen rekommenderades mindfulness och meditation. Men det sista jag kunde göra då var att läsa en bok, än mindre förstå och ta till mig texten. Så nu när min blick fäste sig vid den här kursen i arbiskatalogen så tänkte jag ”why not!?” och anmälde mig.

Att meditera är precis lika svårt som jag föreställde mig. Vi har bara haft ett kurstillfälle (du kan fortfarande hänga på!) och när kursledaren med sin lugna röst berättade att vi skulle fokusera på andetag för andetag, tänkte min hjärna istället ”hjälp så spända byxor jag har! Hur ska jag sitta bekvämt på den här bänken? Men så fin den här nya skolan är!” Och cirka hundrasjutton andra oväsentliga saker. Men det blir alldeles säkert lättare med tiden.

Som komplement till mina homeopatbesök och kursen i mindfulness tänkte jag dessutom lära mig att yoga. Det är en arbiskurs för nybörjare där jag förhoppningsvis varken behöver försöka stå på händerna eller annat omöjligt. Bara sköna moves.

 

Relaterade texter:

Ta reda på hur hela du mår