Lagombackan sevendays header 2

En kallbänk och en kattpresentation

Skrivet av Sandra Neuman 10.03.2016 | 1 Kommentarer

Visst får man säga det högt, att man har haft en fabulös dag? Det har vi haft iallafall... förutom när vi var inne till jobbet och barnen sprang omkring och lekte med halsband, wikholmrävar och klättrade på betjäningsdisken. Och så påstås det att jag har lugna och snälla barn.

Efter att jag köpt flera påsar smörgåskrasse vid en annan blomsteraffär här i stan, och halsat några koppar kaffe med min mommo och moffa, så satte vi Milea att sova så att Leon och jag kunde njuta av friskluften utomhus.

 

 

Vi har fortfarande skrinnskobana i växthuset, men vi väntar ivrigt på att det ska smälta så att vi kan börja göra något åt situationen där inne. och det lär väl knappast ske förrän det är dags att plantera ut tomaterna någon gång i maj/juni.

Statusen i köksträdgården är sådär så att man ser att det faktiskt smältar. Om jag hade haft mull hade jag kunnat vinterså i min kallbänk (den delen av odlingslådan med fönster på här ovanför), men nu får det vänta till senare i helgen. Jag kunde iallafall täcka den andra delen av lådan med svart plast så att jorden ska kunna tina upp lite fortare. Där sådde jag nämligen lite olika grejer i höstas, men snön som täcker ännu skulle gärna få smälta bort tycker jag.

 

 

Jag fick ett önskemål om att presentera djuren på gården. Det är ju faktiskt så att vi har två katter som ser till att ingen av grannskapets miljoner katter kommer innanför våra staket. Vid sidan om den uppgifter ser de också till att vi har ett party med jordloppor i sängen varje vår, och det partyt har vi redan inlett för säsongen.

Well. Här kommer en presentation av vårt äldsta djur, kungen på pelaren här ovanför; Winston. Till sommaren har han redan 10 år på nacken. Ungefär. Winston är nämligen en sommarkatt som någon lämnat under en villa i Replot på hösten 2006, och som sedan hittats och lämnats in till katthuset i Vasa där vi adopterade hem honom i oktober samma år.

Den här "gambäfrassin" är den mest sällskapliga kisse man hittar men bara när det gäller hans orginalflock, alltså jag och Daniel. I andras ögon är han skygg och bara lite cool. När han var ungkatt och vi bodde i lägenhet i Vasa sov han alltid med oss i sängen, och var lite rolig på det sättet att när man sprättade iväg en gummisnodd så apporterade han. Han har en gång också knyckt en mjukiskatt ur min väska och tagit den som sin egen.

Numera är han mer av en gentleman som låter pojkspolingen Nelson äta först när maten serveras, men samtidigt en sån där lömsk som ofta går på diskbänken och slickar på tallrikar, och kanske slår lite efter hönsen ibland.

 

 

 

Det som jag också roade mig med, var att filma runt lite i köksträdgården för att förhoppningsvis våga visa er lite mera live-bilder. Det är bara det där att man låter så hemskt konstigt när man lyssnar på sig själv, så jag vet inte hur jag ska kunna klippa ihop delarna till något att visa.

Men det är morgondagens problem, nu ska jag sova så att jag orkar med en trotsig 3-åring och en gnällig 1,5-åring med tandsprickning imorgon också.

Kommentarer

  • Kitty 11/03/2016 12:58am (3 år sen)

    Jag har inte pratat i mina videor, bara för att jag tycker att min röst inte låter som min. Men vi vill absolut att du klipper ihop så att vi får se din film! :)

    Få se hur det blir med min vintersådd. Var lite slarvig med att "städa" odlingslådorna i höstas, så jag vet inte om det är möjligt...
    /Kitty

Skriv en kommentar