Lagombackan sevendays header 2

Barns tålamod räcker ungefär till en pallkrage

Skrivet av Sandra Neuman 17.04.2019 | 1 kommentar(er)

Here's the thing. Mina barn vill så gärna vara med när de ser mig pyssla med frön och plantor. Ibland är det helt okej att de är med och någon gång gör jag det också till mamma-tid. Men köksträdgården är mitt "fri" och där ska jag inte behöva vara pedagogisk eller  en uppfostrande förälder om jag inte vill. 

Igår när solen strålade och jackan kändes överflödig tog vi tillfället i akt och sådde en låda tillsammans. Barnen fick välja vad som skulle sås och skriva egna skyltar. Ungefär samtidigt som en pallkrage hade fyllts med rädisor, sallat, dill, persilja och mycket mer, hade Leon och Mileas tålamod använts upp.

Men visst ser det mysigt ut så länge det varade?


En vinterportlak som gerillatodlat sig själv

Skrivet av Sandra Neuman 11.04.2019

Ja se där! Jag hade nästan glömt bort att en vinterportlak blommade i växthuset i höstas. Nu när jag använder jorden för att kruka om kål hittar jag små plantor som börjat växa. Jag säger bara välkommen! Allt grönt som går att äta får växa!

Gruvsallat


Nybörjarens guide till grönsaker

Skrivet av Sandra Neuman 10.04.2019

Det här inlägget är tänkt som en språngbräda för att du som vill odla egna grönsaker ska våga. Sist och slutligen är det inte så svårt och att misslyckas är inte farligt alls. Jag har jobbat med texten i en månad och det kan säkert märkas på stilen att jag skrivit i omgångar. Jag har delvis lämnat bort så-anvisningar som radavstånd och plantavstånd eftersom den infon hittas bak på fröpåsen och varierar ibland till och med mellan samma gröda men olika sorter.

Enligt gammalt ska man så på friland i maj. Du behöver alltså inte nu känna att det är för sent för att så bara för att jag redan petat ner så många frön. Tvärtom är det jag och många andra galningar som är tidiga och utmanar lite istället för att ha tålamod. Du kan vänta en månad ännu innan du sår på friland, men en del grönsaker kan sås lite tidigare än andra.

Det är precis det om vad som kan sås tidigt jag ska försöka reda ut i det här inlägget. Hoppas du hittar lite inspiration till att prova på något nytt!

 skordare

För att göra det lite enklare kommer först en kort ordlista.

Friland = Trädgårdsland under bar himmel
Förkultivera = Så frön inomhus för att sedan palntera ut
Brukbar jord = Jorden har tinat och går att använda
Avhärda = Plantor som växt inomhus måste avhärdas för att vänja sig vid det kallare klimatet ute. Har du inget växthus börjar du med att lyfta ut plantorna (OBS! i skuggan!) med fiberduk under dagen för att successivt låta dem stå ute längre tider och med mindre skydd. 
Frostrisk = I Österbotten infaller järnnätterna i mitten av juni, först efter det kan frostrisken räknas vara över.
Väldränerad = En jord där överflödsvattnet inte samlas utan istället rinner bort.

 

TOMAT:

- Så inomhus i februari.

- Tomater behöver lite varmare för att gro, ställ gärna på golvvärme och flytta sedan till ett lite svalare men LJUST ställe.

- För lite ljus och varm luft ger långa och rangliga plantor.

- Odla gärna i mjölkförpackningar. Vik upp sidorna och fyll på med jord vartefter plantan växer. Då bildas nya rötter längs stjälken.

- Ta bort "tjuvar", det vill säga sidogrenar som plantan gärna vill skicka ut från stjälken. De stjäl energi som behövs för att utveckla tomater.

- Ge näring!

tomat omskolning 

 

VÄXTHUSGURKA:

- Så inte mer än cirka fyra veckor innan utplantering.

- Känslig för frost och för kall jord

- Bildar sidorankor som ska tas bort till gurkornas fördel.

- Har du inte odlingslådor i växthuset kan du odla i en hink på minst 10 liter.

- Vattnas mycket för att kunna utvecklas (gurkor består mest av vatten), men ha väldränerad jord så vatten inte samlas vid rötterna.

 

PAPRIKA/ CHILI:

- Sås inomhus i januari för att hinna utvecklas och ge skörd.

- Det finns sorter som passar både växthus och friland men är överlag en väldigt värmekrävande växt

 

PUMPA/ ZUCCHINI/ SQUASH /FRILANDSGURKA:

- Sommarsquash odlas oftast för direktkonsumtion, men hållbarheten är relativt bra ändå

- Vintersquash är samma sak som pumpa och kan lagras i rumstemperatur ett par månader

- Zucchini är samma sak som sommarsquash

- Förodlas men behöver inte sås alltför länge på förhand eftersom de växer i raketfart. 4 veckor räcker gott och väl.

- Planteras ut men måste skyddas från frost

- Sommarsquash/Zucchini beter sig olika beroende på väder. Ibland kommer det hur många frukter som helst på en säsong och ibland bara några.

- Vintersquash/Pumpa slingrar sig ofta långa vägar från sin urpsrungsplats och tar upp väldigt mycket utrymme.

- Sommarsquash slingrar sig inte men brer ut sig där den står. Räkna en kvadratmeter till förfogande för en planta.

- Frilandsgurka går att ha både till direktkonsumtion och för att göra inläggningar av

 

SPENAT:

- Klassas som en lättodlad och snabbväxande gröda.

- Sås direkt på friland.

- Blir bäst vid regelbunden bevattning.

- Skördas från att det är små söta babyleaf.

- Så i omgångar från det att jorden går att bruka och fram till midsommar ungefär. När sommarvärmen kommer blir det helt enkelt inte bra (en typisk kall, finsk sommar går det att så hela säsongen). I slutet av sommaren går det att så en omgång till.

 

MOROT:

- Så direkt på friland när jorden är brukbar

- Dra upp en fåra i jorden och sätt fröna i den. Täck genom att dra över lite jord från sidan av fåran

- Så glest, cirka 1 cm mellanrum, då har du ändå material att gallra bort och använda.

- Gallringsskörda när morötterna växt till sig och börjar söka sig mot varandra (ät det du gallrar)

- Sommarmorötter odlas främst för direktkonsumtion under sommaren. Vintermorötter skördas sent på hösten för att lagras över vintern.

 

SALLAT:

- Så direkt på friland när jorden går att bruka

- Eller förkultivera inomhus för att ha små plantor att plantera ut när frostrisken är över. Obs! Kom ihåg att avhärda!

- Dra upp en fåra att så i och täck fröna med jord.

- Plocksallat går att så lite tätare än huvudsallat som behöver utrymme att bre ut sig på.

- Så i omgångar under hela säsongen för att alltid ha sallat att skörda

- Sallat behöver mycket vatten för att inte bli besk

sallatshuvud

 

ÄRTER:

- Med ärter får du vara lite observant när det kommer till vilken sort du har. Sockerärter eller spritärter.

- Sockerärter är de som är tunna och som man äter hela med skida och allt. De kan du så redan tidigt på våren när jorden går att bruka.

- Spritärter är de som man spritar (tar ärterna ur skidan). De är lite känsligare och ska inte sås för tidigt (då kan de ruttna bort), vänta till maj ungefär.

- Är det höga ärter du sår kan det vara lönsamt att redan tidigt fundera ut hurudana stöd du ska ha när de växer. Sly som man sticker ner i kors/flätar (bildar ett rutmönster) är tillräckligt.

 

BÖNOR:

- Bönor (utom bondbönor) är känsliga för kall jord och frost. Jorden behöver vara 15 grader då du sår. Det är oftast juni som gäller.

- Blötlägg bönorna i vatten ett par timmar så spricker de lättare.

- Om du vill ha ett försprång går det bra att så bönorna inomhus eller i växthus och sedan avhärda dem innan de planteras ut.

-Se till att mellanrummet mellan plantorna blir tillräckligt stort så att det inte bara blir en enda stor grön massa där det är svårt att se bönorna sedan.

 beans plantor

 

BONDBÖNOR:

-Till skillnad från andra bönor är bondbönorna ganska härdiga. Redan när jorden bara är 5 grader kan du så dem.

- Blötlägg bönorna ett par timmar till ett dygn innan sådd.

- Tänk på avståndet mellan plantorna.

- Om du inte vill fixa stöd åt bondbönorna kan du bara klippa av dem ca en halvmeter från marken. Bönorna i toppen blir sällan färdiga ändå, och så brukar bladlössen samlas i toppen och med dem en massa myror.

- Du känner av bönan inuti skidan när den är skördeklar.

- Bönorna tas ur skidan när den ska ätas.

 

RÄDISA:

- Så direkt på friland direkt det går att krafsa i jorden

- Sätt inte fröna för tätt, rädisorna ska kunna växa till sig.

- Rädisor växer ganska fort, en del sorter heter till och med "fjorton dagar", men normalt får du räkna med kanske 20.

- Vattna väldigt mycket! Om du inte vattnar så kommer rädisorna bli starka och peppriga.

liten radisa


MANGOLD:

-Mangold är en bladgrönsak som till först kan skördas som baby leaf och användas på samma sätt som spenat.

-När mangold växer blir stjälken grövre och kan då användas som till exempel kokt, stuvad, gratinerad eller i en coleslaw.

-Du kan så mangold på friland redan tidigt på våren och skörda hela sommaren och hösten. 

-Är vintern mild kan den i bästa fall övervintra och ge små blad nästa vår.

 

DILL:

- Går att så tidigt på våren så snart jorden går att bruka

- Dra upp fåror i jorden och strössla frön ganska tätt

- När dillen växt sig 15-20 cm skördas en första omgång.

- Om du lämnar kvar ca 5 cm vid första skörden så kommer det att växa upp nytt en andra gång.

- Så ny dill för att ha kontinuerlig tillgång.


PERSILJA:

- Så tidigt på säsongen, persilja tar länge på sig att växa sig stor

- Klipp ner till 5 cm så växer det upp nytt

- Slätbladig persilja har mer smak än den krusbladiga (som odlas mer som dekoration än för konsumtion)

- Om vintern är mild kan det lyckas med övervintring på skyddat läge

 

RÖDBETA:

- Ur ett rödbetsfrö kommer det oftast fler plantor. Du kan (men inget måste) försiktigt sära på dem och plantera längre ifrån varandra så att de har chansen att utvecklas.

- Om du inte vill använda alla plantor som kommer ur ett frö kan du gallra när plantorna är ett par centimeter. Ät då upp småplantorna du gallrar bort.

- Så direkt på friland när jorden har torkat upp.

- Det går bra att driva upp plantor i pluggbrätte eller små krukor för att plantera ut vartefter. 

- Rödbetor går att skörda från att de är golfbollsstora och framåt. Koka, gratinera, stek, ugnsrosta osv.

- Blasten är också ätbar. Exempelvis går den att använda i coleslaw, sallad eller att steka.

punajuuri

 

POTATIS:

- Allra enklast är det att köpa en påse ekologisk matpotatis i matbutiken och använda som sättpotatis.

- Vill du ha mer specifika sorter finns sättpotatis att köpa i trädgårdshandeln och nätbutiker.

- Traditionellt drar du upp en fåra i jorden och sätter ner potatisar med ca 30 cm mellanrum och täcker med jord.

- Du får ett försprång genom att sätta potatisarna på förgroddning ungefär 4 veckor innan du tänkt sätta ut dem. Då sätter du jord i en låda och potatisarna på jorden. Då kommer den att skicka rötterna neråt och grodden uppåt. Vid utplantering måste du hantera potatisen väldigt varsamt för att inte knäcka groddar och rötter.

-När blasten på potatisen växt 10-20 cm över jorden ska du kupa, det vill säga puffa upp jorden på blasten så att den får mer att växa i och också så att solen inte ska nå potatisen.

- Potatisen innehåller små halter av ämnen solanin och chakonin. När potatisen utsätts för solljus kommer halterna av de här giftiga ämnena att stiga. Undvik därför potatis som blivit grön från solen och kom ihåg att kupa ordentligt med jämna mellanrum.

-En potatis som förgroddas är färdig att skörda efter cirka 8 veckor. Sätter du den direkt på friland får du räkna med 2-4 veckor längre.

 

PALSTERNACKA:

- Palsternacka ska sås direkt på friland. Den är känslig och går inte så bra alls att driva upp i krukor.

- Använd färska frön för att vara säker på att det kommer gro. 

- Så fler frön på samma ställe (tex 3 st) för att vara säker på att få åtminstone ett frö som gror.

- Palsternacka tar lång tid på sig att gro och växa till sig, men om många av fröna gror går det att skörda små rotfrukter runtom för att få en som växer sig stor.

- Det löns att ha en porös jord, palsternackor sitter fast bra där de är och ännu bättre i hårt packad jord.

- Det finns inget som är så gott som smörstekta palsternackor med lite salt på!

- Palsternacka kan stå kvar i jorden ända till våren och skördas då jorden tinar.

palsternacksblad 


RUCCOLA:

- Det finns kanske inget som är så lätt att odla som ruccola. Det gäller bara att inte så för mycket så att man hinner använda allt.

- Sådden vattnas ordentligt så blir slutresultatet inte alltför starkt.

- Jordloppor gillar att knapra på ruccola. Så tidigt så kanske du hinner få din del innan jordlopporna kommer lite senare på våren.

 

 

BLOMKÅL/BROCCOLI/HUVUDKÅL/GRÖNKÅL:

- Kål behöver skyddas med fiberduk eller kålnät (direkt vid sådd) för att inte bli uppätna av kålfjärils- och -malens larver.

- För oss här lite längre norrut löns det att förodla broccoli och blomkålsplantor för att hinna få skörd.

- Om kålplantor inomhus växer sig långa kan du plantera ner den ända till första bladparet när du lägger i större kruka.

- När den första buketten (toppskottet) på broccoli och blomkål är skördeklar kan du skära bort det och låta plantan stå kvar. Då brukar det utvecklas sidoskott.

- All kål behöver ordentligt med näring för att utvecklas ordentligt.

- Kål tar väldigt mycket utrymme i trädgården men växer inte jättesnabbt, så du hinner odla spenat eller annat snabbväxande runtom.

- Kål är köldtåligt och kan stå kvar i jorden en bra stund på hösten. Grönkål kan stå kvar hela vintern.

- Grönkål kan skördas blad för blad nerifrån. Jag brukar sätta en del i frysen ganska tidigt på säsongen.

blomkal toppskott

 

ROVA:

- Det finns flera olika rovor. Majrova och svedjerova bland annat.

- Rovor är faktiskt en av våra äldst odlade grödor och var tidigare viktig både för människan och djuren.

- Växer snabbt och behöver skördas ganska fort för att inte bli förväxt. Passar därför bäst att så i omgångar.

- Lättodlad kålväxt.

- Majrova är aningen sötare

- Äts som råkost eller används som andra rotsaker

 

KÅLRABBI:

- Lättodlad kålväxt som bildar sin rotklump ovanpå jorden.

- För att få snabb skörd kan du förodla inomhus, men det går utmärkt att så direkt på friland tidigt på våren.

- Kan ätas som råkost eller användas som andra rotsaker

 

kalrabbi

 

KÅLROT:

- Lättodlad kålväxt som sås direkt på friland när jorden reder sig.

- Får växa till sig hela säsongen och skördas på hösten

- Kan förvaras svalt hela vintern

 

SELLERIKÅL (PAK CHOI och TATSOI):

- Mycket köldtåliga typer.

- Går ofta under asiatisk kål men heter också sellerikål

- Kan sås tidigt på våren, men ett försprång får man om plantorna drivs upp i förväg.

pak choi

 


MAJS:

- Så majs inomhus och plantera ut på en varm plats.

- Lägg flera plantor nära varandra så får de dels stöd men också hjälper varandra att pollineras (majs vindpollineras)

- Låt bli att plantera om alltför många gånger, majs är känslig att hanteras men växer däremot snabbt och bör planteras ut direkt frostrisken är över

- Majs är redo att skördas när kolvens hår (på toppen) torkat. Kolvens topp ska också vara mer rundad än spetsig

 

KNÖLFÄNKÅL:

- Kan sås direkt på friland i slutet av maj eller mitten av juli. Kan också förodlas för utplantering. 

- Vid förodling bör man vara försiktig med rötterna, om de skadas kan fänkålen gå tidigare i blom.

- Knölfänkål är känslig för kyla, kall jord och uttorkning.

- Skördas när knölen vid jorden utvecklats ordentligt

knolfankal

 

SVARTROT:

- Jag brukar så svartrot så tidigt som det bara går, men eftersom den tål köld och kan övervintra i jorden går det att så nästan när som helst.

- Jorden bör vara stenfri och lucker. Svartroten kan bli nästan hur lång som helst och blir svår att skörda om den delat sig om den råkat på en sten.

- När du skalar svartrot ska du lägga den direkt i en skål med kallt vatten så länge du skalar resten. Den blir nämligen svart om den ligger i rumstemperatur. Jättegod att steka i smör.

 

VITLÖK:

- Vitlök sätts vanligtvis sent på hösten.

-Det finns också sorter som sätts på våren.

- Sätt klyftorna en och en med ordentligt mellanrum så att de kan utvecklas väl.

- Vitlök behöver mycket näring för att bilda klyftor

- På våren och försommaren kan en del av blasten användas i matlagningen. Ta aldrig bort all blast från en vitlök.

- När blasten lägger sig och börjar vissna är vitlöken färdig att skörda (krafsa bort jorden och kolla för säkerhets skull)

- Efter skörd ska vitlöken torka. Häng upp den på ett torrt ställe så att luften kan cirkulera. Det tar ett par veckor.

- Om vitlöken får stå kvar i jorden bildas små vitlökar i toppen. De kallas bulbiller och kan sättas på hösten för att nästa höst vara lite större och sättas igen en gång innan de följande år är vitlökar.

garlic

 


LÖK:

- Lök odlas oftast från sättlök. Det går att så men tar längre tid på sig att utvecklas

- Sätt sättlöken med fem centimeters mellanrum och bara så djupt att toppen sticker upp.

- Jorden ska vara väldränerad för att inte lökarna ska ruttna

- Blasten går att använda i matlagning, men ta inte all blast från en lök utan istället lite av varje.

- När blasten lägger sig är löken skördeklar. Ta upp och låt torka på en torr plats, gärna hängande.

- Förvaras i rumstemperatur


PURJOLÖK:

- Så purjolök inomhus tidigt på säsongen för att den ska hinna utvecklas ordentligt.

- Använd en djup låda och bredså fröna. Ställ gärna svalt så blir purjolöksplantorna inte så långa. Planteras enskilt när de växt till sig.

- Planteras ut på våren och får stå kvar i jorden till hösten.

- Sommarpurjolök används under säsongen medan vinterpurjolök kan stå kvar hela hösten och vintern.


Takatalvi

Skrivet av Sandra Neuman 09.04.2019

Kategorier:
Taggar:

Plötsligt blev det vinter igen. Takatalvi. Det är lite tråkigt förstås, men egentligen gör det inte så mycket att det här snötäcket kom. Vi vet alla hur snabbt det smältar undan om några dagar. 

Jag vidtar inga åtgärder alls i köksträdgården. Det som jag sådde i helgen har inte grott så då behöver det inte heller skyddas. Vi liksom bara noterar att det är väldigt vitt på marken och så inväntar vi plusgraderna till helgen igen.
IMG 4090

Ps. I växthuset är det fortfarande snöfritt och plusgrader.


När hallonsnåret ska beskäras

Skrivet av Sandra Neuman 07.04.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Man tror kanske att det inte finns så mycket att göra den här tiden på året, men jag tycker jag har händerna fulla hela tiden bara jag drar på mig min sköna stickatröja med hästar (som var lite väl stor åt mig då för 20+ år sedan när jag fick den) och går ut. Till exempel är det allra enklast att beskära hallonbuskarna nu innan de får blad. Då kan det däremot vara till ens fördel att inte ha stickad tröja och håret i en bulle på huvudet, hallonbuskar är taggiga typer!

Hallon får sina bär på fjolårsskotten, det innebär att de kvistar som växer upp i år ger bär först nästa år. Tredje året är kvistarna inte till någon större nytta så för att göra livet och hallonplockandet lättare är det bäst att beskära.

För att veta vilka kvistar som ska tas bort kan du titta på färgen och på om de är väldigt förgrenade. Den nyaste omgången kvistar är ofta bara ett spö (en kvist utan förgreningar), och det är den som kommer ge hallon i år. Färgmässigt brukar de gamla kvistarna (som tas bort) vara lite gråare till färgen.

Sandra hallon2FjolarshallonGamla kvistar kan också ha spår av fjolårets hallon, då vet du säkert hur de gamla kvistarna ser ut.

hallonbuskar radGamla nya hallonHär ser du tydligt skillnaden på de gråa gamla kvistarna och fjolårsskotten som är bruna och lite smalare.

 

När jag ändå är igång med hallonraderna gör jag färdigt den sista biten för att få två fullständiga rader bredvid varandra. Plantorna har jag grävt upp som pyttesmå skott förra året, haft i krukor och sedan planterat ner på sydsidan av uthuset. Nu har solen värmt på så ordentligt där att de är lätta att gräva upp och flytta. Lätta att plantera är de också, hallon överlag. Sätt rotklumpen på jorden och fyll på med material runtom. Det behöver inte ens vara jord runtom utan löv eller liknande duger lika bra.

Det här är alltså det vi väntar på nu!

Hallon buskageHallonen


En till djupbädd, sällskapshöns och picnic

Skrivet av Sandra Neuman 07.04.2019

Det är söndag kväll och fortfarande ljust utomhus. Solen skickar in sina sista strålar genom köksfönstret och vi sitter hela familjen runt bordet. Alla lika rosiga om kinderna efter två dagar tillsammans. Lediga och med mycket utomhusvistelse.

Barnen har cyklat, jagat varandra och blåst såpbubblor. Jag har grävt en till djupbädd, sått frön, klippt hallonbuskar och byggt ärtstöd. Det är intensivt och ingen har egentligen tid att äta fastän det är vad vi borde göra när vi använder så mycket energi.

picnic barn

Hönsen har jag låtit gå fritt. Egentligen får man inte ha dem ute nu om man inte har dem i hage med tak (flyttfåglarna tar med sig sjukdomar), men drabbas de är de ju inte 50 som drabbas, utan fem stycken. Sällskapet hönsen ger är oslagbart. De är så nyfikna och vill vara med där jag är. Speciellt om jag har en spade och börjar gräva, då vet de att det vankas maskar. Eller så chillar de i en hög av fjädrar på det varmaste stället de hittar.

Som du kan notera är det old ladyn Lisen som är den som är mest nyfiken av sig.

HonsLisenHonanlisenNargangen lisenchill hons

Liksom förra veckan satte jag spaden i jorden bakom uthuset. Den här gången kom jag mig utan problem nästan en meter neråt, fyllde med kvistar, grenar, stallgödsel och bokashi innan jag grävde över jorden igen. Jag måste komma ihåg att tacka hönorna för att de har fixat så här fantastiskt fin jord åt mig här där hönshagen stod förr.

Ärtstödet har jag gjort på samma vis som min fammo och faffa alltid gjorde. Torra pinnar (annars börjar de växa) som man flätar ett rutnät av där ärterna är sådda. Den här höjden räcker åt min 'bamby'. På sidorna om ärtstödet tänkte jag att jag ska så sallat.

artstodkokstradgard kvallssolenvattnadjupbaddar kvallsol

Min färdiga djupbädd finns på ett så fantastiskt bra ställe att det fullkomligt kommer att explodera av grönt här redan i ett tidigt skede. Tänk bara på att jag kunde gräva en meter neråt medan jag på andra ställen i trädgården inte ens får ner spaden en centimeter. Därför sådde jag många tidiga sorter här, som rädisor, spenat, sallat och mangold. Mitt enda problem är bevattningen. Det verkar som att jag haft för stor mängd jord och gjort bädden för hög. Nu hålls inte kanterna riktigt när jag vattnar.

Jag skulle tro att det blev närmare 20°C varmt vid sydsidan på lördagen. Barnen sprang utan ytterkläder och jag vågade mig på tunnare arbetsbyxor och bara en tunn tröja. Och tur var väl det! I mina arbetsbyxor hittade jag luftlöken som jag köpte i höstas och skulle sätta ner. Lökarna hade börjat växa där i mörkret, i mina byxor som varit ihopvikta längst ner i skåpet hela vintern. Nu fick jag snabbt välja en plats och hoppas att jag minns var den är.

Vitlök är vanligtvis sånt som ska sättas på hösten, men så finns det sorter som sätts på våren. Ett par sådana hade jag köpt på mig i något skede för att experimentera med. Vitlök är det som vi absolut inte kan få för mycket av känner jag. Till min glädje har den vårsatta vitlöken från förra året börjat titta upp nu också! Av någon orsak tog den ett mellanår ifjol.

fropasarluftloksa radervitlok var

Tack och lov har söndagen inte bjudit på fullt lika fantastiskt väder. Jag vet inte om min kropp hade klarat av en djupbädd till så här tätt inpå den förra. Istället har vi cyklat runt gamla brandstation för att Leon skulle få lära känna sin nya (lite större) cykel, blåst såpbubblor och varit på stallbesök till Socklot. 

Att avrunda helgen med att producera blogginlägg till skön musik passar mig utmärkt. Imorgon har jag för ovanlighetens skull en ledig dag för att kunna gå på kurs i butikskommunikation i Vasa.

Tills dess. Kung Winston och plåttuppen vakar över Källbacken.

parontrad vattentornplattupp kvallssolWinston vattentorn

Så här såg det ut ungefär samma tid i april förra året.
Utgångsläget är lite annorlunda om vi säger som så. 

Spindlar, spenat och annat som lever i växthuset

Skrivet av Sandras gröna fingrar 04.04.2019

Från och med idag är vi alla en enda stor bloggportal istället för att jobba sida vid sida. Foodly och Sevendays är numera bara Sevendays, och det tycker jag är himla trevligt! Ju fler desto roligare, och alla ska vi ju äta!

På tal om mat så går det framåt i växthusodlingen. Temperaturen hålls fint på plussidan hela dygnet och då trivs också kålplantorna bra. De får ljuset, fukten och lagom svalt för att inte ränna iväg till långa kangliga plantor.

Rädisfröna har spruckit fint och är stadigt på väg uppåt med sina röda stjälkar och hjärtformade blad. Nu behöver de få massor med vatten för att inte bli alltför starka och peppriga av sig.

Kålbladradish

Som ett experiment har jag sått sockerärter. Det ska gå så länge det inte blir för kallt så att de ruttnar bort. Hittills går ju allt enligt planerna och ärterna har börjat skicka ut svansar för att börja fånga upp näring ur jorden.

Peagrodd

Spenat är överlag den gröda som man brukar börja så först på våren (eller vintern). Det är de som är snabbast när startskottet ljuder och temperaturen blir fördelaktig. Det här är de frön jag fick från ett par plantor förra året och nu ska de snart få bli god mat i vårt hem. Det är intressant hur de till en början behöver kämpa sig upp och sedan kämpar sig vidare ut ur fröskalet.

Spenatenspenatblad

När jag kröp omkring med min telefon (och makroobjektiv) i växthuset hittade jag också något helt annat som bosatt sig. Jag vet från förr att spindlarna trivs väldigt bra där så här års, och att kunna krypa lite närmare är en rolig upplevelse.

spindelnat


Videoklipp: Kallsådd med Leon

Skrivet av Sandra Neuman 03.04.2019

Här är ett filmklipp från en viktig stund i kvällssolen i köksträdgården. Jag gick ut i tron om att jag skulle få egentid, men efter en halvtimme kom min 6-åriga son Leon ut för att han ville vara med och odla. Och att odla med en liten pojke som själv klätt på sig ytterkläderna för att få vara med, är fint och ganska rofyllt.


Djupbädd, Kål och maskar

Skrivet av Sandra Neuman 31.03.2019

Det har varit helg igen och som vanligt har jag passat på att syssla i trädgården. Vädret har varit perfekt, inte för varmt och inte för kallt, och vägarna runtom (inte vår egen) är numera snöfria och torra. Milea har till och med lärt sig cykla med trampcykel och det går minsann undan!

Igår efter avslutad arbetsdag hann jag ut och skola om en hel del kålplantor i växthuset. Det är bara lite enklare att plantera på ett ställe där det inte gör något om det flyger lite jord hit och dit.

 

SpetskalBroccoliOmskolning vaxthus

 

 

I mina växttunnlar inne i växthuset har det hållits bra på plus dygnet runt nu. Därför vågade jag till och med plantera ut ett par spetskål och pak choi som ett experiment. Jag vet inte alls om det kommer lyckas, men i bästa fall går det riktigt bra och jag har tidig kål.

Nu hade jag väldigt mycket små kålplantor, så när jag hade fyllt så många små krukor som jag tyckte att jag behövde tog jag in resten till kvällsmaten. Det kändes lyxigt att ha det här smågröna att äta redan nu i slutet av mars. Man borde kanske alltid så en del extra frön för att ha överskottet att äta direkt.

Utplanteratsmagront

 

Idag när vi gick ut visste jag inte egentligen vad jag skulle göra, men det brukar ordna sig. Det gjorde det också när jag plockade en hög med kvistar vid sydsidan av uthuset och råkade hitta ett område där det gick att gräva. 

Eftersom det är sydsidan är det också ganska varmt. Det kan många gånger vara svårt att odla på sådana ställen med tanke på hur torrt det fort kan bli när solen ligger på om sommaren. Med Sara Bäckmos ord om djupbädd från ett av de första poddavsnitten i bakhuvudet tänkte jag att det kan vara lönt att testa.

En djupbädd är precis vad det låter som. En djupgrävd odlingsbädd där växternas rötter kan söka sig neråt istället för mot sidorna och på så sätt får man rum med ganska mycket mer på liten yta. Det kan också vara ett bra sätt att magasinera vatten ifall sommaren skulle bli lika torr som förra året.

Grava djupbaddGravarLeonMaskar

 

 

Till min hjälp hade jag Leon som grävde bort jord och räddade maskarna. Otroligt nog kom vi oss en halvmeter ner på det här stället fastän tjälen håller taget på många andra håll i trädgården. Det får vi säkert tacka kvisthögen som legat som skydd och förhindrat frosten att ta sig alltför långt ner.

När diket är färdiggrävt ska det fyllas igen. Vi har massvis med kvistar och pinnar som ligger överallt, så att hitta fyllnadsmaterial är inte svårt. Ovanpå det grövre materialet kippade vi ut vinter-halmbädden ur hönshuset och på det en bokashihink.

DjupbaddSydsidadjupbadd bokashi

 

 

Man tänker kanske inte att det går att slarva bort en djupbädd, men risken skulle faktiskt vara överhängande i mitt fall. Den gränsar precis till upphöjningen efter förra hönshagen och efter att jag grävt tillbaka alla jord blev djupbädden lika hög... med andra ord omöjlig att urskilja. Bara det tinar runtom ska jag gräva fram ett dike mellan djupbädden och följande bädd, men tills dess får pinnar markera.

Det är inte många meter från uthuset det finns bar mark, men tillräckligt mycket för att kunna njuta av jordiga händer och fysiskt gräv-arbete. Det kan hända att jag bestämmer mig för att gräva fler djupbäddar på rad, dels för att det är bra jord att gräva i här, men också för att vi har jättejättemycket kvistar och för att det är det varmaste stället att odla på. Jag tror att det vore perfekt för tidiga vårsådder, rotsaker och pumpor.

Djupbadd sydsidaSydsidan 2

 

Nu måste jag bara försöka behärska mig till nästa helg när det förhoppningsvis hunnit smälta ännu mera. Då senast måste jag börja så i de lådor som tinat fram, så behöver jag inte bekymra mig för att det blir för mycket att göra senare i vår.


Pengar och trädgård

Skrivet av Sandra Neuman 29.03.2019

Nu är inte pengar och ekonomi det jag brinner allra mest för. Jag är helt enkelt ingen siffermänniska. Som de flesta familjer är det mat och amorteringar vi sätter största delen av lönen på. Allra minst tror jag vi sätter på kläder och lyxigheter. Det går runt och det är det viktigaste.

 

Det om det. Vad kostar då en trädgård? Vad får en hobby kosta? Får en hobby som ger mat kosta lite mera än en hobby som "bara" ger en människa glädje?

 

Jag tycker absolut att en hobby som ger något tillbaka till familjen och påverkar ekonomin, kan få kosta lite mera än det som bara tar pengar (men ger nöje). Det är förstås bara min egen värdering i frågan. 

kokstradgarden15

parken15

 

De första åren vi bodde här gick det åt en hel del pengar i trädgården. Vi hade inga fruktträd, bärbuskar eller annat ätbart. Inte heller någon egentlig blomrabatt. Jag har ingen redovisning för hur mycket trädgården skulle vara värd i rena pengar, men tack vare plantloppis, perenn-rea, presentkort och att det är ganska enkelt att dela perenner, har vi sparat en del. Att ha tålamod sparar också på slantarna per år när inte allt behöver vara färdigt på en gång. Nu är det mest de lökar jag petar ner på höstarna som känns i plånboken, men bara man väljer sådana som kommer på nytt år efter år så kommer den utgiften försvinna också. 

Om trädgården bara är en sån hobby som ger glädje i mitt liv, så är köksträdgården  den hobby som ger tillbaka mest för pengarna. Fröpåsar kan kosta en hel del om man inte väljer rätt försäljningsställe, men då får vi äta egenodlade grönsaker hela sommarhalvåret. Visst köper vi både gurka, paprika och tomater som komplement till allt annat grönt, men den utgiften är en droppe i havet av det vi själva odlar.

 

Här är fem spar-tips för dig som ska anlägga en trädgård:

- Besök plantloppisar eller köp plantor på facebookgrupper för växtbyte/handel.

- Ha tålamod. Det kostar mindre att köpa små plantor än att handla hem en jättestor buske direkt.

- Handla dina växter när det är rea vid trädgårdshandlaren.

- Fråga dina vänner med trädgård om de har perenner att dela med sig av.

- Om du ska göra grus- eller barkgångar löns det att sätta markduk/rotspärr under. Det förhindrar ogräs från att växa upp och dessutom sjunker inte materialet ner i den befintliga jorden lika fort.

 

Blomstrandetradgard

 

 

Och så fem tips till dig som vill ha en köksträdgård men inte punga ut med flera månadslöner:

- Bygg din egen jord. Det vill säga kompostera växtmaterialet du har (löv, kvistar ogräs). Kanske du har ett stall eller bondgård i din närhet som du kan få stallgödsel från?

- Bokashi är bra att boosta en näringsfattig jord med. Du vet den där jorden från fjolårstomaterna till exempel. Dessutom får du plötsligt nytta av dina matrester!

- Leta reda på den fröförsäljare där priserna inte är överdrivna. Lite research och du har sparat många euron.

- Använd befintligt material. Du behöver naturligtvis inte ens ha odlingslådor i din köksträdgård, men om du vill så är det lika bra att använda det material du har istället för att köpa nytt. Kanske har någon släkting en hop med brädor som du kan få?

- Byt frön. Det finns mängder med odlingsmänniskor överallt i landet. Dela på fröpåsarna! Du behöver kanske inte alla ärtor och din kompis kanske inte behöver ha mer än hälften av morötterna?

 

kokstradgard15krasse15fropasar15

Vad en trädgård får eller inte får kosta kan bara du själv bestämma. Det går att göra jättestort och jättedyrt. Stort och sparsamt... eller varför inte lagom stort och lagom dyrt för just din ekonomi.