Luciadagen är för mig enbart fyllt av ljus, glädje och minnen. Massor av minnen från luciamorgonen i lågstadiet, alla de gånger jag och mina kusiner lussat i samband med mommos födelsedagskalas, högstadiets lucia, gymansiets lucia och den gången jag själv deltog i stadens luciafest.

Men det minne som ger mig allra mest glada tankar samtidigt som det är känslosamt och lite obehagligt är luciadagen 2013. Ett par veckor före var det mycket nära att vi skulle mista min moffa i ett hjärtstillestånd. Tack vare att min mommo påbörjade HLR har vi idag en glad och pigg moffa utan större men. Det är med stor tacksamhet jag minns tillbaka till dagen och den lite galna idén att ta med hela släkten till vasa och lussa för moffa på centralsjukhuset.

Mer uppskattat kunde det inte ha blivit.