Obs! Världsdiabetesdagen!

tisdag 14 november 2017 - 13:20 | 0 Kommentarer

Cancer är ett ord som väcker både avsky, skräck och sorg hos oss människor, mig också... men cancer är det många som överlever och det forskas ständigt i varför man får cancer och hur människan ska göra för att både förhindra och bota. 

En sjukdom som inte går att bota, och som dessutom är den folksjukdom som snabbast ökar i antal, är diabetes. Idag den 14 november är det världsdiabetesdagen, tillägnad för att uppmärksamma oss på hur vanligt förekommande det är. Jag är själv drabbad av den här kroniska sjukdomen, så nu vill jag gärna berätta lite för er hur det är att leva med en så här pass krånglig sjukdom 24/7

 C611C337 5880 4E32 AFAA BCCDDF4F01DFDe här två är mina bästa vänner, dem får du lära känna i en vlogg som publiceras senare idag.

 

Det var strax före sportlovet 1996, jag var 7 år och gick i andra klass i skogsparkens skola. Min mamma noterade de klassiska symptomen, att jag drack väldigt mycket och sedan behövde kissa hela tiden. Jag minns att vi tog blodprov på Hvc, och den första natten på barnavdelningen på Malmska. Det var blod över hela sängen efter att en sjukskötare behövt sätta kanyl i min hand, blodsockret skulle mätas ofta och det kändes som att jag väcktes mer än vad jag fick sova. En gång tvingades jag dricka något som jag i efterhand skulle beskriva som kolsyrad hallonsaft, eller en brustablett med hallonsmak.

Jag och 350 000 andra i Finland har diabetes, och det är en sjukdom som inte syns. Det syns inte hur mycket vi kämpar varje dag med att hålla blodsockret på en någotsånär normal nivå. Ingen kan ”bara ta en spruta” och sedan vara frisk. Blodsockret påverkas av allt vi gör i vardagen. Stress, nervositet och motion kan ge adrenalinpåslag som höjer blodsockret på ett okontrollerat sätt. Mat höjer blodsockret, det vet de flesta... men olika livsmedel höjer blodsockret olika mycket och det är dessutom individuellt HUR mycket. Det finns riktlinjer, men det är bara guider i hur en diabetiker måste tänka för att ta rätt mängd insulin till rätt mängd och sorts kolhydrater.

Det forskas inte tillräckligt mycket om vår tids vanligaste folksjukdom, ingen vet egentligen vad det beror på att just jag drabbades och svaret känns väldigt avlägset. Tills vi hittar svaret kan vi bara försöka göra livet enklare. I Sverige är forskningen lite längre gången, likaså hur man behandlar diabetes och vilken kost en diabetiker ska guida sig med, men där samlas det också in mycket mera pengar via fonder och insamlingar. Ikväll håller typ 1 diabetikern och tv-profilen Peter Jihde i trådarna för den första diabetesgalan. Den sänds på tv3 men kan också ses på viafree.se (länk på ordet "diabetesgalan").

 

Här ordnas det inte på samma vis någon insamling, men via diabetestutkimus.fi går det bra att skänka valfri slant till forskningen.

 

2AA88ADA 868A 4D2B BB44 517C3F49FBE8Den här taggiga typen får illustrera alla de miljontals stick en diabetiker behöver göra för att kunna överleva vardagen.

 

Vet du förresten skillnaden mellan diabetes och diabetes? Alltså typ 1 (”barndiabetes”), typ 2 (”vuxendiabetes”), LADA och graviditetsdiabetes? Visste du ens att det finns så här många varianter av diabetes? Här kommer en liten guide.

TYP 1 är när kroppens eget immunförsvar av någon okänd anledning angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln. I det här fallet är det blodsockermätning och insulin som gäller resten av livet... för att inte tala om regelbundna besök till både diabetesskötare, -läkare och ögonskötare för ögonbottenfotografering. Vi riskerar också en rad olika följdsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, ögonskador och nervskador.

LADA (latent autoimmune diabetes in adults) är som typ 1 med den skillnaden att sjukdomen bryter ut i vuxen ålder. Själva insjuknandet är mer utdraget och kan lätt blandas ihop med typ 2.

TYP 2 diabetes, eller ”åldersdiabetes” som det i folkmun talas om, är när kroppen fortfarande producerar eget insulin men inte tillräckligt för att kunna bryta ner sockret i kolhydraterna. I Finland finns det cirka 300 000 människor med typ 2 diabetes och cirka 150 000 till som inte vet om att de har det. Den här formen av diabetes är ärftlig och kan finnas i bakgrunden utan att man känner till det. I Sverige till exempel, räknar man med att upp till 15% av befolkningen har det i generna.

En tredjedel av typ 2 diabetikerna klarar sig med att förbättra sina matvanor (=undvika att äta kolhydrater, eller åtminstone skippa de snabba kolhydraterna) och motionera. Då hinner kroppens eget insulin ta hand om sockret som finns i maten, och med motionen ökar vävnadernas uppsugningsförmåga och insulinet blir mer effektivt.

Den andra tredjedelen behöver hjälp i form av tabletter för att stimulera den egna insulinproduktionen, öka vävnadernas känslighet för insulin eller utsöndra glukos vis urinen.

Den sista tredjedelen av typ tvåorna behöver liksom vi ettor insulin för att hantera blodsockernivåerna. Den här gruppen har på senaste år ökat kraftigt.

GRAVIDITETSDIABETES uppkommer i andra och tredje trimestern när man blir mindre insulinkänslig till följd av de hormoner som bildas i moderkakan. Det här gäller alla som väntar barn, men om inte kroppen klarar av att producera den mängd insulin som behövs för att sänka blodsockret får man diagnosen graviditetsdiabetes. Också vi med typ 1 får öka på insulinmängderna rejält speciellt mot slutet av graviditeten.
I bästa fall räcker det med kostrådgivning och motion för att kroppen ska klara av att producera tillräckligt med insulin, men ibland krävs också tablett- eller till och med insulinbehandling fram till förlossningen.
Det som händer om man har förhöjt blodsocker under graviditeten är att babyns bukspottskörtel utsöndrar mer insulin för att kunna ta hand om sockret i (mammans) blod. Det i sin tur leder till att babyn växer fortare och kan vara ganska stor och därför skadas vid förlossningen.
Den som haft graviditetsdiabetes löper större risk att drabbas av typ 2 diabetes senare i livet.

 

Källor: diabetes.fi och diabetes.se (den svenska sidan är väldigt informativ och rekommenderas varmt för den nyfikne)

 

varldsdiabetesdagen20WHO20diabetes20typ20120diabetes20typ202 0

Den blå cirkeln är symbolen för diabetes.


 

Eftersom sevendays kör kroppsvecka ska jag passa på att berätta mera om diabetes i ett par inlägg. Det är ett ämne som naturligtvis ligger mig nära hjärtat och som jag efter 21,5 år kan ganska mycket om. Det blir en vlogg där jag visar hjälpmedlen lite närmare, ett inlägg om att ha diabetes och vänta barn (väldigt omstädlig situation!) och eventuellt ett inlägg där jag svara på frågor.

Har du en diabetes-relaterad fråga så får du gärna ställa den i kommentarfältet så svarar jag på den senare i ett eget inlägg.

Kommentarer

Ingen har kommenterat denna sida ännu.

Skriv kommentar

Observera att kommentarsfunktionen inte stöder användningen av emojis.