fredag 16 februari 2018 - 15:43

Fick floristen några blommor?

...and then work happened! På självaste vändagen återgick jag till arbetet och betjänade kunder i ett hela dagen. Jag undrar om det är så att män överlag uppvaktar sina kvinnor mer på vändagen än tvärtom? Eller är det bara så att det är männen som står för blommorna och kvinnorna satsar på att göra en god middag, baka en kaka eller liknande? Här var det definitivt mera män som handlade blommor.

Ni får gärna upplysa mig om hur ni tänker i frågan om det är männen som står för blommorna på vändagen.

 80ED3ECE 0482 42F5 917E 901E72398AA5

När jag och mina bröder ännu bodde hemma brukade mamma ha fixat lite extra gott mellanmål på vändagen, och så fick vi alltid en liten hjärta-chokladbit eller liknande. Jag uppskattade det lika mycket varje år, så nu fortsatte jag att uppvakta mina barn på vändagen. De tycker båda två om växter och blommor så nu fick de varsin liten kruka med svärmorstunga i, att ha på sina nattduksbord (Leon har tjatat om att han vill ha tulpaner vid sängen, men eftersom vi har ett par katter så har det inte passat så bra med en vas på ett så osynligt ställe som sovrummet). Min man fick den vackraste vita rosen jag kunde hitta, medan jag fick en fin tulpanbukett av honom.

 2B308F78 FA5D 49D7 97BF F07029FAEE11

Små, små gester är alldeles tillräckligt på vändagen. Helst hade jag delat ut en blomma åt alla mina vänner, men efter en väldigt intensiv arbetsdag somnade jag ganska snabbt i soffan och sedan dess har tröttheten suttit i. Men jag sänder en varm tanke åt er alla idag istället, när det nu är fredag och allt!

Ikväll ska vi steka lördagskorv och äta lite som smakbitar (som är som en hamburgare men med korv istället för biff) tror jag. Igår kokade jag en god grönkålssoppa på den sista grönkålen ur vår frys, men eftersom barnen är inne i en period när allt annat än korv och pasta är äckligt, så var den soppan inte särskilt uppskattad. Sådär ja, så fick vi in en mat-rapport också.

måndag 29 januari 2018 - 20:06

Genast = 20 min, naturlish.

Jag tilldelades en sjukskrivning för min onda axel (mitt knä gör mig inte särskilt oförmögen att arbeta, det är sällan jag snittar blommor med knäna) av hvc-läkaren idag. 7 dagar utan snittblommor, kunder och kassaapparat. Bara vara hemma-ish och göra ingenting. Jag har ingen aning om hur ja ska överleva, men min mamma har lovat att bjuda på emk (EfterMiddagsKaffe) när det krisar, och så har jag nöjet att hämta hem mina barn tidigare från dagis på dagarna.

JPEG bild 1261BFEBB1E0 1Vår vackra granne, vattentornet, sken så vackert på morgonpromenaden till HVC.

 

Det finns inget nöje i att behöva hämta hem dem varje dag hela veckan. Jag vet inte hur det är med era barn, men när mina ska klä på sig ytterkläderna är det akrobatik och tusen andra "ursäkter" det enda jag får. Idag lovade jag att om de klär på sig genast kan vi ha speldag idag istället för imorgon.

"Genast" blev typ 20 minuter långt och någon speldag blev det inte. Istället fick jag om och om igen förklara för en ilsken och besviken femåring VARFÖR. Oh gosh vilken tur att jag hade samlat på mig tålamod tidigare på dagen (när jag bara suttit och slötittat på serier). Jag har aldrig känt mig så pedagogisk förut. Vi gör ett nytt försök imorgon och hoppas att det blir en lite mer smidig påklädning vid dagis.

lördag 27 januari 2018 - 23:27

Universum hatar mig

Äntligen ledig helg! Den första lediga helgen sedan lillajul (och den lediga helgen blev till sjukskrivning när hela familjen hade flunsa) och därför såg jag extra mycket fram emot den. Ingen verkade vara på väg att bli sjuk heller så allt var verkligen bästa möjliga. Efter jobbet köpte jag en vinflaska som jsg drack ett glas av på kvällen innan jag somnade på soffan.

När man har den där sällsynta lediga helgen kan det vars svårt att välja vad man ska göra. Riva kökstapeter, städa färdigt på vinden, städa ut garaget, vinterså i växthuset. Ja valmöjligheterna var så många!

 

3589B359 B86B 4871 A7DA E1B45425F603

 

Jag: ”Hurra! Ledig helg!”
Universum: ”Jasså! Det ska vi ordna!”
Jag: *halkar på trappan*...

 

Resten av dagen har jag inte kunnat göra så mycket. Högra axeln tog det största smällen och är obrukbar. Kärlekshandtagen dämpade stöten mot nästa trappsteg medan mitt ena knä vred sig mot det nedersta trappsteget. Hela källbacken uppmärksammades och min dotter blev förskräckt av mammas vrål. Som tur är går underarmen och handen bra att använda, så kan jag iaf roa mig med att skriva blogginlägg på telefonen.

Aj är det enda jag kan säga, och är glad över att vår nya bil är automatväxlad så att jag kanske kan ta mig till jakobstad för en check up imorgon. En florist med söndrig axel är ingen bra florist

söndag 10 december 2017 - 22:14

Vad ska jag göra nu?

Det känns nästan lite som att jag har glömt bort hur man bloggar... Hur gör man riktigt? Vad ska man skriva om? Min inriktning är lite of season just nu, om man säger så, och jag sysslar helt enkelt inte med sånt som att förlänga säsongen i båda ändarna. Förra veckan klippte jag ner den sista persiljan ur växthuset, men that's it, nu är det definitivt semester en månad innan ivern att få börja så kommer igång igen. Men ja, så jag får väl bara prata på här om allt möjligt annat så länge i väntan på att lusten ska falla på igen.

Varje höst är det likadana känslor jag får. Jag orkar inte och förstår inte hur jag någonsin ska känna glädje med trädgård och odling igen, men så direkt julen är överstökad och ljuset återvänder så återvänder också längtan efter frodiga grönsaker och spirande små blad. Det är ungefär då jag brukar slänga de första ärtorna i skålar med jord på fönsterbrädet och sedan har jag svårt att behärska mig och invänta tillräckligt med ljus för att börja förodla.

 

JPEG bild 2CDD430F2647 2JPEG bild 2CDD430F2647 4

Men vad sjutton ska jag prata om tills dess då? Vädret? Det är det mest heta ämnet med kunderna iallafall, och alltid hittar man något att klaga över eller prata om. Just nu konstaterar vi mest att det är mörkt hela dagen och att man visst får tända massor med ljus och lampor för att inte deppa ihjäl sig. Vi behandlar också bröllopsdagar och att män ska komma ihåg att det är viktigt att ge blommor åt sin fru. Ja ni vet, något ska man ju ha att prata om de minuterna det tar att packa in en blombukett.

 

På tal om tid. Idag klockade jag mig själv när jag band en granriskrans åt min mamma (när det spontant blev frågan om tomtegrötsbjudning nu ikväll, och då passar det bra med en dörrkrans som gåva åt kocken), och stannade på ungefär 29 minuter. Det känns som att det borde ha gått snabbare, men då hade jag två små nyfikna tomtenissar som störde i hobbyportalen (okej, tamburen, men det känns lite som en portal mellan ute och inne) mellan varven. Jag lyssnade på Hanson brothers julalbum från 1997 (mycket mindre julkänsla än vad jag mindes) och tänkte tillbaka på det första året jag studerade till trädgårdsmästare (2007). Vi lärde oss i huvudsak två saker det där första året, ja eller tre om vi räknar med att köra traktor också... Men det vi främst lärde oss var att städa skrubbar och att binda granriskransar. Det kan vara med tanke på det som jag tycker att 29 minuter för en dörrkrans av finaste granris är lite för mycket, 20 hade varit okej, men inte mer än så.

 

julbasarsandraotulips

Att vi band mängder av granriskransar och städade skrubbar finns bara i mitt minne, men jag grävde fram ett par bilder från 2008 när det var jag och mina klasskompisar som höll i trådarna för julbasaren på YA. Det var första året vi huserade i den nyrenoverade hallen, och jag minns att jag tänkte att jag aldrig hade sett så många tulpaner på en och samma gång förut! ...Nu har jag sett den här mängden och mycket mer många gånger.

Jamen ja, hoppas det är okej att det blir sånt här slöigt prat här i väntan på våren, för att bara pausa känns inte som något alternativ för den som vill hålla igång skrivandet.

måndag 11 september 2017 - 12:52

9/11 <3

Den 11 september för ett år sedan skrev jag ett sentimentalt inlägg om hur den dagen för alltid har förändrat våra liv. 9/11 för alltid heter inlägget och hittas här. I år tar jag en aning mildare version fastän den här dagen fortfarande är lite känslig.

Idag klockan 8:50 var det exakt 3 år sedan vår Milea föddes. Tänk att tre år har gått så fort och att vi har en så galen och vild liten dam i huset. Till helgen stundar det kalas, men redan idag ska vi fira med kaffe och tårta när de kommer hem från dagis. Jag tog en ledig dag så att vi skulle hinna sjunga upp födelsedagsbarnet (som blev vettskrämd av att bli väckt av vår sköna stämma) och överräcka ett par väl utvalda presenter.

millilitenmillisfodelsedag

Det finns inte mycket som slår fjolårspresenten -ringarna från polkuped- men jag tror att en kattunge kan komma på en ganska god andraplats. Kissen heter Siri, men hittills har hon mest gått under namnet Skrållan bara för att hon är så pytteliten och försvinner hela tiden. 

 

JPEG image 5FA47E18645E 3

Den traditionella födelsedagshelikoptern landade förstås på födelsedagsbarnets frukost. Nu ska jag tömma kamerans minneskort så resten av födelsedagen kan dokumenteras i lite bättre kvalitet.

 

Ps. GRATTIS ALLA ANDRA SANDROR PÅ NAMNSDAGEN!!

onsdag 30 augusti 2017 - 07:30

I love screen shot

Volymknapp + hemknapp = screenshot... ja på iphone iallafall. Den funktionen är både nyttig och underhållande. När Ellen visade upp sina screenshots kände jag att jag ville göra detsamma. Här har ni ett urval av mina senaste skärmavbilder.


1

Är man inte trädgårdsnörd kanske det inte är något att fundera över,
men när det står ringblommor ska det väl vara det på bild också istället för tagetes?

 

2Ibland förstår jag inte riktigt hur instagram tänker med sina reklamalgoritmer.

 

3Inspirerande färg- och formkombinationer.

 

47Intressanta recept jag ramlar över här och där.

 

5Fanastiska bladkombinationer.

 

 

6En bekant är gift med en man från Filippinerna, allting lär man sig något nytt.

 

 

8Efter produktfotografering på jobbet.

 


9Ser ni typen till vänster... what's up med hans armar
(ja tills man inser att det är en skjorta med märkliga färgområden).

 

10ALLA jag visat det här åt har räknat fel till att börja med.

 

12Roliga bilder.

 

11

13Minnen från timehop. För 2 år sedan var björnbären också sena, och för 7 år sedan den 11 juli fick jag diagnosen utbränd. Det senare minnet har jag fortfarande biverkningar av.

 

Vad har du för skärmavbilder i din telefon?

lördag 19 augusti 2017 - 22:05

#sevendayssummerparty2017

Juthbackamarknaden smög sig obemärkt förbi för min del, och det känns nästan lite som att jag varit min hemstad otrogen som inte ens satte min fot på marknadsområdet det här året. Det är kanske andra gången jag helt skippar marknaden under min vuxna livstid (när jag var liten så handlade det ännu mest om skrot och skräp och det enda jag minns att vi har köpt är ett trätåg och en liten kappsäck med pusselbitar). Vi har redan alldeles för mycket grejer som vi skulle vilja få sålt bort, så det kändes nästan bara dumt att traska runt och leta nytt skräp.

Istället bjöd sevendays oss bloggare på sommarfest vid Faros i Vasa. Det enda jag hade velat ändra på med kvällen var flera sovtimmar för att inte bli så trött som jag blev.

sandraofaros

Jag har sällan utsläppt hår så då vet ni att jag på riktigt hade ansträngt mig för att känna mig snygg och fräsch för en kväll. Man blir lätt lite lat på semestern och slänger på sig kläder med vilka fläckar som helst i kombination med att man helt enkelt glömmer att duscha. Igår bar jag ändå helt rena kläder, rakade bort benhåren jag missat och tvättade håret.

Det var roligt att få träffa kollegorna igen. Senast seglatsade vi över till Umeå och tittade på Eurovisionen i konferensrummet, igår åt vi en trerätters middag under vattenytan.

 

matratter

Jag har ätit rödbetssoppa en gång tidigare och då var upplevelsen lite njäe... Men den här soppan var gudomlig tillsammans med chévre, och jag hade nästan kunnat äta en portion till. Köttbiten med kantarellsmöret var också jättegott medan efterrätten var för söt för en som är lite kinkig.

Efter kaffet satte vi oss på en ljummen terrass, hade frågesport och drack vin. Till min förvåning hade jag turen med mig i en utlottning och fick med mig ett exemplar av (ännu inte utgivna) receptboken Mickes söta. Jag kan skvallra om att recepten ser riktigt bra ut och sådär enkla som det får vara för att man inte ska tröttna på att baka. Vi har ett 3 årskalas coming up så jag bestämde mig direkt att ta den här receptboken till min hjälp så behöver jag inte söka genom alla receptgömmor efter något gott att bjuda på.

Over and out. På instagram kan man ta sig en titt under #sevendayssummerparty2017 för en del bilder, och vi bloggare väntar ivrigt på nästa inspistillfälle så att vi kommer igång riktigt ordentligt med skrivandet efter sommaren.

torsdag 17 augusti 2017 - 11:21

3 semesterdagar med 3 olika program

Jag har SEMESTER. Semester när alla andra har återgått till vardagen med skola, dagis och jobb är fantastiskt (så när som på det att powerpark hunnit stänga på vardagar). På måndag lekte vi av oss vid swingeling i smedsby, åt smörgåsar på aroma (som inte hade hunnit öppna sin salladsbar) och avslutade med sundomrökt sik och kaffe vid min brors. 10 points!

swingeling

På tisdag ordnades det djurens dag vid ett åldringshem (vi har nykarlebyveckan på gång) och det måste jag säga var ett lyckat koncept! Det tindrade i ögonen på de äldre som fick klappa en häst än en gång i sitt liv och enligt dagstidningen var de besökande barnen precis lika omtyckta. Efter att ha tittat på djuren drack vi kaffe med mina morföräldrar och efterrätten vid min mosters i form av de sötast små kattungar som skådats. Alla kattungar är söta, men de av rasen egyptisk mau (som Caroline skrev om nyligen) är lite extra gulliga med sina prickar. På kvällen var det flyguppvisning med rc-plan som jag skickade iväg man och barn på, så satt jag själv och åt glass medan jag förvällde och frös in massa broccoli. 10 points igen!

 

JPEG image 802EF4B45D4B 1mau

Onsdagens Nykarlebyveckan-program var inget som lockade oss särskilt mycket, så istället hade vi en ordentlig städdag. Det är alltså inget dammsuga-och-skura vi pratar om. Vi har så dåligt planerat hus att vi behöver röja och sortera åtminstone en gång per år. På min instastory finns en pinsam filmsnutt av hur det såg ut före, till och med lådor med julsaker stod framme ännu. Men när dagen övergick till natt, och min rygg och höft värkte, har vi en riktigt snygg vind med bättre förvaring. Vår vind är konstig, så det är jättejättesvårt att få det att se ut som en snygg helhet.

 

IMG 1271

 

Idag är det kulturnatten här i stan. Vi siktar stenhårt på Arne Alligator och Sven (inte på samma gång) på torgscenen. Det blir nice.

fredag 21 juli 2017 - 00:21

Avslutet

Plötsligt kommer den där dagen som bara har funnits i ens vildaste fantasi. Den där dagen som man tror att man är förberedd för. Den där dagen när slutet närmar sig för en människa i ens familj. Känslan är hemsk och det enda man kan göra är att försöka lugna sig själv med ord som "det här har du länge vetat att ska komma". Inget hjälper. Inga ord eller handlingar.

 

IMG 0130

Men, en människa som är 102 och ett halvt år har upplevt ganska mycket i sitt liv. En människa i den aktningsvärda åldern är äldre än självaste Finland. En människa med den tiden bakom sig är förberedd inför livets slut medan vi som står runt aldrig någonsin blir tillräckligt redo.

I mitt arbete möter jag människor i sorg väldigt ofta. En del är tårögda och väldigt medtagna medan andra nästan verkar oberörda. Jag ställer alltid samma frågor. "Har ni tänkt på vilka färger ni vill ha i buketten? När är begravningen? Har ni någon text färdigt?". På det viset handskas jag en del med döden... men när det är ens egna som går bort så känns det som att man tappar allt.

Förra veckan somnade vår Mommi in och idag har vi tagit farväl med en fin begravning i Oravais. Hon var den sista i sin generation så nu är vi bara fyra istället för fem. Jag kommer att sakna henne och att hon alltid har funnits med oss.

Tack för allt Mommi <3

måndag 17 juli 2017 - 07:00

Happy 30 y!

170787! Den dagen föddes undertecknad till världen och visste ingenting om vad som komma skulle. Idag, på min 30:onde födelsedag, är jag ganska nöjd med vad livet gett mig hittills. De 10 senaste åren har varit ganska tunga år så jag tänkte att nu när jag lämnar sweet 20-åren bakom mig så ska jag ägna lite mer tid åt mig själv. Jag tänker inte vara utbränd, inte gifta mig, inte köpa hus, inte studera eller föda fram några barn. Jag ska pyssla i trädgården, leka med barnen, dricka kaffe med min man och andra trevliga typer och tapetsera ett par väggar... men så kan det ju hända att livet har andra planer, men det här är mina goals de kommande 10 åren iaf.

Ett annat mål, med bra mycket kortare tidsperiod, var den där fantastiska ängen jag drömde om inför min födelsedag. Den blev inte riktigt det där havet med blommor som jag hade tänkt mig, men nu blommar iallafall ett par blåklint och några vallmon tillsammans med två ynka ringblommor. Jag vet inte riktigt vad som hände, men vi gör ett nytt försök med en blomsteräng nästa år igen.

 

JPEG image 6EDF1A4A9DFA 28ang 1ang 2

 

Lite dåligt planerat var det ju att min trettioårsdag råkade infalla en måndag, det blir liksom inte riktigt lika festligt att behöva fira antingen i förväg eller i efterhand. Nu gör jag både ock i år. Till helgen blir det kompisfest i trädgården (bara vädret är det som jag beställt!) och igår firade jag med den närmaste släkten. Det blev ett härligt trädgårdskalas i solsken, värme och hård blåst så papperstallrikarna flög runt tillsammans med chipsen. Vi hade släpat ut vårt turkosa köksbord som blev pricken över i:et på festligheterna tillsammans med den traditionella jordgubbstårtan med lemon curd, fläderblomsrulltårta, cookies och mandeldrömmar. Och när man har födelsedagskalas på sommaren kan man dessutom duka upp en buffé med melon och vindruvor utan att bli ruinerad.

 

sandra 30

Ps. Min man skvallrade redan igår att jag ska få en ny säng som gåva. Antagligen är han rädd att min rygg ska bli ännu kräsnare nu när jag blir äldre.