Lagombackan sevendays header 2

Herrlian tid vi lever i

Skrivet av Sandra Neuman 22.01.2020 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Minns ni den frasen? Jag kommer inte ihåg vem som myntade uttrycket, men det lever med oss. Det är en härlig tid jag lever i just nu, härlig men intensiv. Det är mycket som ska falla på plats innan man börjar med egen business, kanske mer än vad man till en början kan tänka sig. Bloggandet blir lite bortprioriterat och det kan jag sakna.

Jag ha inte egentligen avslöjat vad jag ska börja med, men nu börjar det ändå vara så nära att jag själv börjar bli nervös. Om mindre än två veckor är jag florist med eget företag. I min värld finns det inget annat alternativ än att fortsätta i den bransch jag älskar. Det är klart att jag ska använda de kunskaper jag har och ännu mera självklart att jag ska stationera mig själv i Nykarleby. Därför blir det en liten blomsterverkstad/butik i vårt garage. Med egen blomsterodling under den varmare delen av året.

headertest

Så här bra har jag aldrig mått tidigare. Allt känns så rätt och det här är något som jag verkligen tror jättemycket på själv. Det är klart jag tvivlar på mig själv ibland, men det är oftast de dagarna som jag har suttit på möte i flera timmar, planerat något intensivt eller annars bara är jättetrött. Men då har jag lärt mig att det bara är just då i den stunden det känns ogenomförligt. Bara jag får vila en stund, krama barnen och plocka i diskmaskinen så känns allt mycket bättre och hjärnan slår över till det kreativa läget för att planera inköp och logodetaljer. 

Att lämna den trygga inkomsten som anställd var ett stort och mycket läskigt steg att ta. Nu vet jag iallafall att det var det rätta valet för mig och jag har inte en sekund saknat den vardagen. Det enda jag kan sakna är kunderna. Som den sociala personen jag är saknar jag att få vardagsprata med stadsborna och lära känna nya människor genom kunderna. Jag hoppas innerligt att min kundkrets hittar mig igen och kommer förbi för sin helgbukett eller extraordinära binderier.

IMG 5609

Idag har jag beställt hem lite material, dreglat över alla fina blommor på webshopparna, jobbat med hemsidans innehåll, gullat med kaninen (och andra varelser) och ätit pulled pork. Till näst ska jag hämta hem barnen, köpa hyllplan, hämta upp min jacka från skräddaren och invänta ett kreativt besök till kaffet! Bara jag lyckas lämna bort arbetet ska jag hinna skriva blogginlägg lite oftare också. Ett om dagen låter väl som en bra deal?

Ha en jättebra fortsatt dag!

 

 


Forellbegonia

Skrivet av Sandra Neuman 13.01.2020 | 1 kommentar(er)

forellbegonia

Nu i dagarna firar jag och min forellbegonia ett år tillsammans. Årsdagar för mina växter är inget jag håller koll på i vanliga fall, men jag skrollade i mitt instagramflöde för att se hur det såg ut i januari förra året. Där bland alla vita vinterbilder fanns en liten och kompakt begonia.

Det verkar minsann som att den trivs i sitt östfönster. Formen på växter ändras ofta vartefter de växer sig större. Det syns bra här på forellbegonian som nästan ser ut som att den har exploderat. Efter senaste sommar blommade den med fina vita blommor under en väldigt lång tid.

Och är den då en svår grönväxt att ha i fönstret? Svar NEJ. Bara du inte övervattnar så klarar sig de flesta grönväxter utmärkt, så också forellbegonian. Ett par deciliter en gång i veckan borde räcka så länge du inte bor i +25°C och har torr inomhusluft, då får du antagligen vattna alla växter lite oftare än så.

Bara ljuset återvänder på allvar ska jag ta sticklingar och tillverka mig en till av den här skönheten. Det är en av favoriterna i mitt hem, det måste jag ändå erkänna.


Min dumma hjärna

Skrivet av Sandra Neuman 02.01.2020

Taggar:

På nyårsafton fick jag en så tydlig insikt om hur stor skillnad ADHD-medicinen gör för mig. Det är inte tänkt att bli en adhd-blogg, men jag tror det kan vara ganska viktigt att lyfta fram vardagliga funktionssvårigheter på alla nivåer. Speciellt nu när det inte är så aktuellt med mycket trädgård och grönväxter.

Julros

Vi firade som sagt med våra vänner och med barnen och papporna spelade spel i ett annat rum, satt vi mammor med klassikern "Vem där". Efter att ha spelat några varv med barnen på den nivån som krävs för en fem- och treåring så valde vi en svårare variant där man ska ha två personer på var att hitta. Klockan var mycket redan då och medicinens verkan hade avtagit för flera timmar sedan. När jag frågade "Har någon av dina personer skägg" och motspelaren svarade nej så visste inte min hjärna hur jag skulle använda den informationen. Skulle jag ta bort alla med skägg eller var det de som skulle lämna kvar? 

Det var en så tydlig aha-upplevelse där jag faktiskt själv kunde se skillnaden. Det är inte säkert att jag skulle klara av den varianten med medicinen heller men jag är bra säker på att jag skulle kunna processera informationen på ett bättre sätt.


Till mig och till Dig

Skrivet av Sandra Neuman 31.12.2019

Floristgaraget skog martorn arrangemang

Bara för att inte lämna 2019 bakom oss med gnäll om dåligt planerade hus ska jag göra ett sista inlägg för året. Omstruktureringen på vinden blev för övrigt väldigt lyckad och 50% av barnen somnade i egen säng i eget rum igår kväll. Andra hälften tycker inte om oljudet från plåttaket när det blåser och somnade med hörselskydden på sig bredvid mig.

Idag känner jag bara massa bubblande i kroppen, och då är det ingen skumpa inblandad ännu. Nej det är 2020 som bubblar och ivrigt väntar på att få sätta fart. Vi är bortbjudna till våra vänner ikväll, en tradition som hållit i sig i många år redan. Jag undrar om det inte är elva år sedan vi firade tillsammans, två par, för första gången i Vasa. Nu är vi två gifta par, bosatta i varsitt egnahemshus i Nykarleby, med två barn på var. Det händer mycket på ett decennium.

Om bara åtta timmar börjar vi på ett nytt årtionde. Jag brukar inte ha några stora förhoppningar på ett nytt år, jag brukar inte ha nyårslöften och jag brukar inte tro att ett nytt år innebär något annat än en vardag som fortsätter likt de som varit.

Men i år är det annorlunda. Jag tror stenhårt på att 2020 blir ett år att minnas och att kunna vara tacksam för vid nästa årsskifte. Jag tror att jag kommer att kunna må bättre och njuta av att vara fri, jobba med det jag älskar att göra och också kunna kombinera det med natur och trädgård.

Jag önskar också att du ska kunna hoppas på ett år där du mår bra. Gott nytt år!


Gammalt hus = dålig planlösning

Skrivet av Sandra Neuman 30.12.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Nu är julen definitivt utkastad ur vardagsrummet hos oss. Den var fortfarande grön och grann, lyste upp bra i det mörka hörnet och vår kanin Rafael var glad åt att ha snax inom räckhåll. Men julgranen hör inte riktigt till nyåret för mig. Det är sedan länge så att min Ernstiga sida vill visa sig mer energisk i mellandagarna och det i sin tur gör att jag tar itu med inredningsprojekt.

I april 2017 tapetserade vi i vårt kök... men eftersom ingen orkat plocka av och skruva ner en hylla från den sista lilla väggbiten så har den lämnat otapetserad. Vi har haft tapetrullen och tapetklistret men bara för den där hyllan har det inte blivit av medan åren gått. Nu har jag tittat på den där beiga väggen tillräckligt länge, fick nog och tapetserade den. I veckan kommer min bror och hjälper oss med bänkskivorna. Efter att ha levt med ett osammanhängande kök i... ja typ sedan vi flyttade in för nio år sedan... ska det bli otroligt skönt att få en helhet med den långa bänkskivan (som kommer längs med hela väggen).

renovering koket

Om nio år till kanske vi slipar köksgolvet också och på så vis sopar igen de sista spåren efter den tidigare köksinredningen (mörka fläcken på golvet).

Ett annat projekt vi måste ta itu med nu i dagarna är vår vind. Jag bifogar en simpel skiss nedanför så får du kanske ett bättre hum om vad jag pratar om. Vår totala vindsyta är 80 kvm men då ska vi också beakta snedtak som gör att hälften av kvadratmetrarna trillar bort. Jag utmanar dig att försöka hitta en lösning på hur man klämmer in ett master bedroom, två barnrum, arbetsrum, biljardbord och helst också någonstans att ha torkställningen på den här usla planlösningen.

planritning vindJa och det där svaga strecket i vinkel mitt i huset. Där höjs golvet upp ett trappsteg. Rutorna med kryss är skorstenarna.

Helst skulle vi förstås riva ut allt och göra en vettig rumsindelning, men det kan vi ju bara drömma om. Jag har legat vaken någon natt och nu tror jag att vi äntligen har kommit till en lösning som vi kan sätta i bruk ganska omgående.

Barnen har delat det stora rummet men behöver alltså var sitt eget krypin pronto. Vårt sovrum (S+D) är lite svalare så då får Leon som är en riktig varmblodig typ ha det till sitt medan Milea mer får en myshörna mitt i huset (där det inte skramlar så mycket i takplåten när det blåser). Jag och Daniel får nöja oss med att sova i allrummet direkt man kommer upp för trapporna (där har vi tidigare sovit och jag vet att jag sover bra).

Det stora rummet som barnen nu har haft är en sorglig historia. Det är stort men omöjligt att dela så därför får det bli rummet för arbetsbord, biljardbord och torkställning.

planritning vind 2

Om inte annat är jag glad över att slippa torkställningen som nu just bara står där den ryms.


2020, det spännande året

Skrivet av Sandra Neuman 29.12.2019

"Det kort jag dragit till dig säger; Du har väldigt stora förändringar som väntar dig. Någons handlingar eller attityd får dig att tänka till för att se över det igen, avsluta eller fortsätta relationen eller samarbetet? Bra om du här kommer acceptera vad som kommer att erbjudas – det kan förändra ditt liv på ett positivt sätt. "

Så sa en medial människa att mitt 2019 skulle bli och jag har inte kunnat släppa tanken på hur rätt hon hade. Det har hänt så mycket det här gångna året att jag inte ens orkar se bakåt, rabbla upp alla månader var för sig och reflektera. Men i det stora hela är det tre händelser som påverkat mig. Transition launch-helgen i februari, ADHD-utredningen i maj och så nu i oktober när jag sa upp mig.

8179EBB7 D819 4626 BF38 DF5C943B34CF

 

Det som har varit har varit och kan inte göras något åt nu, "lämna det förflutna bakom dig" för att citera en känd surikat. Med inte mer än det sagt om 2019 så svänger jag blad och inväntar det stundande året. Det är ett år som kommer att bli det mest spännande på länge. 2020 är året när jag ska odla egna snittblommor, ta vara på min kreativitet, leva en mer hållbar vardag och bli egenföretagare. Leva lite mer vettigt helt enkelt.

Mitt företag ska jag berätta lite mer om en annan gång. Någon dag när jag inte håller på att tapetsera i köket, planera en omstrukturering av vinden för att kunna ge barnen varsit rum, njuter av familjefritt några timmar och funderar över layouten på mitt företags hemsida.

 


Ljusglimtar på årets mörkaste dag

Skrivet av Sandra Neuman 22.12.2019

På årets mörkaste dag kände jag kreativiteten blossa upp igen efter att ha legat i dvala en tid. Jag tror till och med att jag har haft en lätt kreativitetssvacka av att inte få jobba med händerna och levande material de senaste veckorna. 

Men igårkväll när jag skulle gå och lägga mig hade jag ett så starkt behov av att få ta blommor och blad i händerna igen. Jag låg och slösurfade som en galning bara för att titta på buketter, arrangemang och allt vackert som mina händer saknar. Det harmar mig att jag inte får göra några julbuketter i år, jag älskar att knåpa ihop de där låga med amaryllis, gran och mycket annat grönt.

sandras grona fingrar gron bukettsandras grona fingrar rod bukett(Julbuketter 2018)

Idag körde min man och barn till Oravais för att leverera en julgran. Jag hade planerat att göra kålrotslåda, morotslåda och steka köttbullar till julafton. Men först mata hönsen.

Jag som person är mycket mera florist än husmor. Nu är det redan eftermiddag och jag har varken köttbullar eller lådor i kylskåpet men istället positiv energi, hopp och förväntan. Det är helt enkelt så att floristen i mig har bra mycket mera pondus än husmodern, så istället för tråkigt kök gick jag ut i skogen, band en girland till garaget, arrangerade skogsmaterial på ett fat, gjorde en beställning och fotograferade. 

Nykarleby skogNykarleby naturskog julkulaFloristgaraget eryngium

Ikväll ska jag ta med min man på julkonsert medan barnen är med mommo. För många år sedan innan vi hade barn försökte vi göra julfridskonserten i Oravais som en tradition, det brukar vara en stämningsfull och välbesökt stund i kyrkan. Men med allt det energisugande arbete som finns i en blomsteraffär vid jul så började vi prioritera hemmasittande så här dan före dan före dopparedan. Jag får vara tacksam över min livsstilsförändring och att det förhoppningsvis innebär att vi kan återuppta vår påbörjade tradition.


Hyacintarrangemang

Skrivet av Sandra Neuman 20.12.2019

Kategorier:

floristgaraget julDet är en tomteluva som sticker upp ur arrangemanget! Just sayin'!

Ibland trycker jag bara ner hyacinten i en kruka och sätter på köksbordet... men ibland om hyacintinköpet råkar sammanfalla med ett kreativt anfall kan det resultera i något lite mer avancerat. Här slet jag egentligen bara bort fjolårets torra amaryllis, satte ner en multiflora-hyacint och en halvdöd senecio med lite mossa, kottar och grejer. Man tager vad man haver, as always. Hela härligheten är alltså i en stor glasburk jag någon gång har loppisfyndat för att ha växter i.


Det är modigt att börja från noll

Skrivet av Sandra Neuman 20.12.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Sista tjatiga morgonen på väldigt många dagar. Vi kommer säkert tjata på varandra om många andra saker, men det där att det varje morgon är lika överraskande för barnen att de ska klä på sig och äta frukost innan vi ska iväg till skola och dagis slipper vi. Att sätta de första 30 minutrarna varje dag på tjat är betungande för resten av dagen.

På mina lediga dagar brukar jag tycka att det är skönt att sätta mig ner i lugn och ro, dricka kaffe och titta på nyhetsmorgon, slösurfa och vakna till ordentligt. Så också idag, men istället för nyhetsmorgon satsar jag på jul med Ernst för att få inspiration till de kommande dagarna och mata mig själv med julfeelis.

Om en stund ska jag slå på stort och paketera in alla julklappar, men först vill jag bara berätta om trädgårdsvärldens stora nyhet. Sara Bäckmo med Skillnadens trädgård har köpt ett nytt hus och ska bygga upp en ny trädgård. Förstå hur modigt det är att börja från noll en gång till.

Jag har så många gånger varit trött på att vårt hus är litet, trångt och dumt planerat. Lekt lite med tanken på att bygga ut, bygga om, köpa nytt, bygga nytt och så vidare. Men allt det händer bara i min fantasi, jag tror inte att jag på riktigt skulle vilja lämna vårt hem, vår gård och vårt hus. Vi trivs så bra ändå, och så är det allt det vi har byggt upp på gården. Vi har satt så otroligt många timmar på att få till en mysig känsla utomhus, och jag skulle aldrig orka sätta den tiden på att börja om från noll.

vallmoknopp

Jag stannar vid att längta efter ett mer välplanerat hus, planera hur det optimala huset för en fyrapersoners-familj ser ut och hur det skulle kännas att ha en annan gård att odla på. Men som jag imponeras av hur modigt det är av Sara att köpa ett nytt hus -bara för att det är kul. Bygga en ny trädgård -bara för att det är kul.

Under mellandagarna ska jag jobba på en tillbakablick på det gångna året. Det är mycket som har hänt på så många plan och det kommer att bli intressant för mig själv att få en överblick av det hela innan vi byter till ett helt nytt decennium som troligtvis inte kommer bli mindre händelserikt än det här året.


Gör en egen mistel

Skrivet av Sandra Neuman 19.12.2019

Kategorier:
Taggar:

Nu är det inte många dagar kvar innan den stora julfinalen på tisdag. Därför ska jag ge mitt DIY-tips nu idag så att du hinner pyssla i helgen.

Jag tycker inte att det är värt att köpa hem en riktig kvist mistel, de är dyra och sist och slutligen inte särskilt speciella. Istället har jag under åren gjort lite olika varianter och kallat det "mistel". Här ska ni få tips på hur du ganska enkelt kan göra en egen mistel för att locka till sig kyssar med. Och om du inte vill pyssla en mistel så är min snabb-lösning att binda ihop ett par korta kvistar eucalyptus.

 

Misteln är en halvparasit och jag tycker den är lite obehaglig med det sätt den lever och sprider sig på. den skickar in sina rötter i barken på träd och suger näring från trädet. Bären är superkladdiga och när fåglar tappar dem på andra träd kladdar de fast och på så vis kan den sprida sig från träd till träd.

En mindre slemmig och helt ogiftig variant är att linda ihop en mistel av järntråd. Misteln är ganska enkelt uppbyggd till sin natur och därför lätt att efterlikna. Jag klippte till ett lagom antal järntrådar, böjde dem på mitten och tvinnade ihop en ögla att sedan kunna hänga upp misteln i. Därefter är det inte svårare än att dela upp järntrådarna och tvinna ihop grenar, fästa en vit träpärla och böja till änden till ett bladpar.

DIY mistelJag har som vanligt inte fotat arbetsprocessen alls, utan bara det färdiga resultatet. Det är bara som det blir.