Lagombackan sevendays header 2

Visa inlägg taggade med 'barn'

One of them -trampolinfällan

Skrivet av Sandra Neuman 14.05.2019

Kategorier:
Taggar:

trampolin placeringTrampolin

Nu är vi som alla andra barnfamiljer i hela finland. Vi har skaffat en trampolin och tryckt in den på vår redan trånga gårdsplan.

Jag visste att det var ofrånkomligt som förälder att en dag montera ihop en trampolin och välja ut hedersplatsen. De är ju inga skönheter precis, de blå trampolinerna, och på vår lilla gräsplätt är det mer en fråga om ifall den ska stå framför sandlådan eller i vägen för gungorna.

Fyra meter i diameter och 3 meter på höjden med säkerhetsnätet inräknat. Jag tror ändå att det är värt fulheten i slutänden. Tänk så många egna stunder en förälder kan få bara barnen har något att göra. Sätter jag mig var som helst i rabatterna och rensar ogräs, så har jag ändå full uppsikt. Sätter jag mig i en stol kan jag ändå ha ett vakande öga mot trampolinen.

Jag känner att den här trampolinen -hur ful den än må vara -öppnar upp ett par nya dörrar för oss föräldrar.


Barns tålamod räcker ungefär till en pallkrage

Skrivet av Sandra Neuman 17.04.2019 | 1 kommentar(er)

Here's the thing. Mina barn vill så gärna vara med när de ser mig pyssla med frön och plantor. Ibland är det helt okej att de är med och någon gång gör jag det också till mamma-tid. Men köksträdgården är mitt "fri" och där ska jag inte behöva vara pedagogisk eller  en uppfostrande förälder om jag inte vill. 

Igår när solen strålade och jackan kändes överflödig tog vi tillfället i akt och sådde en låda tillsammans. Barnen fick välja vad som skulle sås och skriva egna skyltar. Ungefär samtidigt som en pallkrage hade fyllts med rädisor, sallat, dill, persilja och mycket mer, hade Leon och Mileas tålamod använts upp.

Men visst ser det mysigt ut så länge det varade?


Videoklipp: Kallsådd med Leon

Skrivet av Sandra Neuman 03.04.2019

Här är ett filmklipp från en viktig stund i kvällssolen i köksträdgården. Jag gick ut i tron om att jag skulle få egentid, men efter en halvtimme kom min 6-åriga son Leon ut för att han ville vara med och odla. Och att odla med en liten pojke som själv klätt på sig ytterkläderna för att få vara med, är fint och ganska rofyllt.


Sportlovshelgen

Skrivet av Sandra Neuman 04.03.2019

Kategorier:

Det känns som att mina barn är de som alltid är på dagis oavsett om det är sommarlov, jullov, sportlov eller annat valfritt lov. Det känns inte alltid riktigt bra för mig som förälder att behöva ha dem på dagis när deras kompisar får vara hemma. Hittills har det inte varit så stor grej, men nu börjar Leon bli i den åldern att han ser det här.

"Vaför ska itt vi ha na sportlov?" frågade han i mitten av förra veckan.

Men jag tröstar mig själv med att om några år när de båda två är skolbarn (det är faktiskt bara 3 år tills de går på 1:an och 2:an) så blir det sportlov, jullov och alla andra lov.

 

216616F1 B45F 4C3E A215 4DF248270C3218EA6922 4E6B 47D6 ABD7 43E594960ED94E165B70 5397 44A6 B099 4CDEC20D575B

 

Då när det efterfrågades sportlov så promotade vi att vi har sportlov om några dagar (när det blir helg). Och visst hade vi sportlovsaktiviteter! En dag ordnade Nykarleby ridklubb en familjedag istallet och den andra dagen hade vi picknick och pulkadag vid Rummelbacken. Mer sportlovsprogram än så behövdes faktiskt inte för de här två dagisbarnen.

 

5E118FBA D72F 41A9 804D 544E30AA2BC1B04D06A7 968A 49A1 9173 E81700DD1C04FDE55186 A2E2 435D 983D D942AA66811CCE45E32F 55DE 476E 82D7 246F56FE108D 


Nattskräck, förälderns mardröm

Skrivet av Sandra Neuman 13.10.2018 | 3 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Jag hade tänkt skriva om alla fantastiska höstkänslor jag haft igår och idag. Om höstmarknad och lökar och fina saker...

Men så får min 4-åring här bredvid mig i soffan ett anfall av nattskräck. De föräldrar som upplevt nattskräck vet att det tar så sjukt i ens hjärta, och det värsta är att man inget ska göra de minuter ens barn skriker hejdlöst.

 

AE8EE9E5 1C30 4814 BB23 4F9758B1689C

 

Nattskräck är en sömnstörning som är väldigt vanlig hos barn. Under de första sömntimmarna kan barnet sätta sig upp, skrika och gråta hysteriskt utan att man som förälder får någon slags kontakt alls eftersom barnet sover. En stund senare avtar skriket och allt är som det var innan, efteråt har barnet inget minne av händelsen. Som tur.

Senaste natt hade jag själv hunnit somna när attacken kom, vaknade förskräckt till och gjorde misstaget att försöka trösta barnet. Det blev bara värre och först när vi släppt in katterna (som en ursäkt för att få chocka kroppen med frisk luft så spänningarna skulle släppa) kunde vi krypa ner i sängen igen och titta lite på my little pony.

Det du ska göra som förälder är att bara sitta där. Sitta och lyssna på ditt barns hysteriska och ångestliknande skrik. Se de finaste små ögonen stirra förskräckt på ingenting och ropa ditt namn. Då ska du sitta där och bara vänta ut attacken. Inte prata med ditt barn. Inte röra ditt barn. Inte trösta på något sätt.

För oss kommer attackerna som tur inte alltför ofta medan de för andra kan vara mer regelbundna. De föräldrana som måste stå ut med nattskräck kanske till och med varje natt, önskar jag all styrka till.


Rädslan kommer om natten

Skrivet av Sandra Neuman 27.09.2018 | 1 kommentar(er)

Jag ligger i vår renbäddade säng och tittar på Milea som ligger bredvid. Blåsten sliter i plåttaket. Det var det som väckte henne. Jag var likadan när jag var liten. Lättskrämd. Rädd för mörker. Rädd för åska. Rädd för blåsten. Rädd för allt.

 

SN Händer Barn Föräldrar

 
Här är hon trygg, det märks. Hon kryper lite närmare och ligger med nästippen mot min. Ibland tittar hon upp och ler sitt allra finaste leende. Magin bryts när gosedjuret lämnat kvar i hennes säng, men jag lovar att jag kan vara hennes gosedjur. Den dealen godtas och sedan tar det inte länge innan hon sover på nytt.

 

SN Leon Milea Syskon

Mileas storebror Leon sover mycket djupt på natten och vaknar sällan. Omöjlig att väcka ens för ett pottbesök. En sån typ som jag själv avundades när jag var liten. De där som somnade genast och sov gott hela natten.

Det är fint att jag kan ge mina barn den där tryggheten. Vi kan sova alla fyra på våra 160 centimeter om det behövs, bara alla är trygga. I vårt hem ska ingen behöva vara rädd för natten och mörkret.

 


Tusen frågor om kvällstid

Skrivet av Sandra Neuman 23.08.2018 | 3 kommentar(er)

Kategorier:

Hörni, en sak jag brukar fundera över. Varför känns andra småbarnsfamiljers kvällar så långa?

Är det för att mina barn slutar dagis klockan 17 då när jag också stänger butiken efter mig och det alltid tar länge innan vi är hemma, avklädda och i bästa fall bara behöver värma maten och inte göra den från början? Vi behöver kanske också via butiken och köpa en mjölk.

Hur hinner andra med kvällskaffegäster när vi själva bara snabbt behöver få den där kaffekoppen för att överleva tjatandet om att det är tandborstdags. Ibland dricker vi kaffet på sidan om tandborstningen.

 

SN kärlekshänder

 

Hur långa är era kvällar? Hinner ni något då också? Hinner ni ha kaffegäster, ta en cykeltur eller spela sällskapsspel med varandra? Plockar ni då också i diskmaskinen direkt efter maten eller måste ni lämna kvar allt till post-nattningen?

Jag fattar inte hur vi ska börja hinna med innebandy och barnkonst för femåringen på kvällarna nu också. Var ska vi klämma in det liksom?


He e slut no!

Skrivet av Sandra Neuman 15.07.2018

Kategorier:
Taggar:

Ikväll plockade jag in en bukett blommor ur trädgården, barfota och iklädd somrig klänning. Det här var den sista semesterdagen den här sommaren, och som vi har njutit av vädret, lata dagar, spännande äventyr och mycket glass.

 

JPEG bild D9C36834534E 4Det gröna är jättedaggkåpa, de andra är tre nyanser av stjärnflocka.

 

Imorgon får vi återgå till rutinerna igen. Dagislämning, hämtning, barn som ska i säng och trötta föräldrar. Ja eller så är vi inte så trötta heller, iallfall inte den här första tiden när vi ännu kan leva på vår intjänade semesterenergi. Ett av barnen byter dagis, det andra står i kö till det samma för att underlätta vardagsflowet men får än så länge gå kvar (men med helt ny personal).

Det är nya tider för oss alla på det sättet, men så länge vi har samma arbeten att gå till har vi iallfall den tryggheten i vardagen. Imorgon vet jag att jag ska städa snittkylen, diska vaserna, byta vatten och ge alla blommor nya snittytor. Det är en trygghet att göra samma sak varje måndag. Samma lugna start på veckan.

Tack semestern, du gjorde mig gott.


Hur ska vi svänga tillbaka dygnet?

Skrivet av Sandra Neuman 30.06.2018

Vi har ett enda mission med den här helgen: normalisera dygnet så mycket som det går inför dagisdag på måndag. Vi har inga stora planer som kan förskjuta kvällsnattningen eller spinna igång barnen ännu mer än vad de brukar vara på kvällen. Vi känner oss som supersmarta föräldrar.

 

JPEG bild 8D490C4A83A4 1JPEG bild 351663CD5DFA 2

Ikväll åt vi mycket tidigare middag än vad vi brukar, spelade lite fotboll (läs: tömde barnen på energi), åt varsin sugarsnax-morot ur landet och avslutningsvis satte vi barnen i varsin badabunke. Med lite tur kanske vi kan få till en lite tidigare kväll på det här sättet. Tror ni att det ska funka?

 

Ska ni ha en fin och väldoftande buske ska ni satsa på en Schersmin!

Schersminen har precis slagit ut de första av sina väldoftande blommor, så nu har jag svårt att inte stoppa ner näsan när jag går förbi. Där vi bodde i min ungdom fanns en schersmin som var alldeles vit under blomningen, så det är lite nostalgiskt nu när vi har en egen.

 

JPEG bild 351663CD5DFA 3


Våra framtida miljötänkare

Skrivet av Sandra Neuman 07.06.2018

Härom dagen fick jag hjälpa min moster med ett yrkesprov på dagiset där hon jobbar. Att jag kan bidra i studier till barnledare är lite otippat, men när ni hör i vad jag var inblandad så förstår ni.
Min moster höll i ett planteringstalko för dagisbarnen och deras föräldrar för att bygga upp ett trädgårdsland på dagisgården.

Det är ett fantastiskt initiativ och ett enkelt sätt att låta barnen bekanta sig med bra basråvaror. Mina egna barn har varit med i grönsakslandet från början, men jag har inte insett hur mycket de kan förrän nu när de börjar bli äldre. Jag tror på att låta barn välja och vraka i det skafferi som ett grönsaksland är. Låta dem smaka, spotta ut, grimasera och smaka på nytt en annan gång.

 

DB66A63E 2AA6 4B7B A0CA 2E3CC0A3427641CEF017 BDE3 4EBC 8466 7B4ABCB4CD9F

 

Jag blev inbjuden som expert, men det är inget jag skulle stämpla mig själv med. Men det som är basic finns ändå där, som jordbyggnad till exempel. Det som kändes som det viktigaste jag bidrog med på planteringstalkot var kanske maskarnas roll. Maskarnas arbete är att göra jord av löv, gräs och pinnar. Att hitta sånt material är barn experter på, så därför är det ett perfekt uppdrag att hjälpa maskarna i deras arbete.

Jag skulle önska att varje daghem tog mer fasta på grönsaker och odlande. Att fler anlägger små trädgårdsland bara för att standardisera odlandet i vårt samhälle. Småningom har vi kanske en generation som klarar av att tänka mer miljövänligt och odla en stor del av det som äts.