Visa inlägg taggade med 'beskärning'
Björnbärstaggar
Björnbär, ni vet de där svarta hallonliknande bären jag brukar skriva om ibland. De där som inte behöver ses över så mycket förutom att gamla kvistar ska tas bort. Och det är verkligen något jag rekommenderar att man gör varje år för att undvika ett taggigt björnbärssnår.
Jag vill ogärna röra kvistarna ens med tjocka handskar så istället använder jag sekatören för att lirka loss de bortknipsade delarna. Ala andra kvistar sparar jag gärna, men björnbärsbuskens för jag bort. Taggarna är så vassa att man knappt önskar sin värsta fiende att fastna i dem.
I år skulle det ta till semestern innan jag fick bort allt dött från vår björnbärsbuske fastän jag brukar göra det så tidigt som möjligt när jag ännu använder tjocka läderhandskar som skyddar lite.
För din egen skull, kom ihåg att ta bort kvistarna som gav bär förra året.
Kaffet blev till både lunch och beskärning
Det är bra med vänner som bjuder in sig själv på kaffe, tycker jag. Så gjorde Kitty och fick både förmiddagskaffe och lunch som tack för sällskapet. Vi pratade ganska mycket trädgård (och lite österbottnisk och sydsvensk blogganda), byggde pussel, tittade på hönsen och gick en trädgårdsrunda.
Jo, man kan gå en trädgårdsrunda fastän det är tjockt med snö... Åtminstone om man har förmågan att se och visionera! Nu vet jag definitivt att jag ska plantera bärblåtry mot söder och en ginnalalönn mot norr.
När Kitty ett flertal gånger visat på mina fruktträd vilka kvistar jag skulle kunna ta bort för att få bättre grenvinklar och vilka jag hade "lurat" så gick jag och hämtade en sekatör åt henne. Det fanns ingen chans att jag skulle kunna minnas ens att jag SKA finputsa beskärningen, och än mindre vilka kvistar som skulle bort.
Nå nu har både 'Rautell' (på bilden) och 'Valkealan syys' blivit finputsade inför den stundande bladsprickningen i vår.
Liten, liten Sandra
Alla fruktträden beskurna! Check! Päronträdet 'pepi' hade hunnit bli vansinnigt högt, men det var inget florist-trädgårdsmästaren inte kunde råda bot på.
Att beskära och ta sticklingar från måbärshäcken
Måbärshäcken ja... Egentligen borde jag ha beskurit den redan för minst en månad sedan, men värmen har gjort allt tyngre trädgårdsarbete otänkbart för mig. Tre gånger per säsong tror jag att det är man ska beskära för att få en tätt och fint början på häcken. Problemet som uppstår när jag inte beskar när jag borde ha gjort det, är att skotten hinner bli för grova och träiga. Och ju grövre de är, desto mindre snyggt blir det när man beskär.
Det är enkelt att ta sticklingar från måbär. När jag beskär tar jag tillvara toppskotten, som jag sedan tar bort bladen så när som på tre st i toppen. De sticklingarna har jag bara stuckit ner i jorden och vattnat ordentligt, så rotar de sig. Den här gången satte jag en hel odlingslåda i trädgårdslanden full med måbärssticklingar så de alldeles säkert ska få vatten varje kväll när resten av landet vattnas.
Jag tänkte använda de små måbärsplantorna till en häck bakom/till höger om växthuset. Om det nu blir några plantor av dem vill säga.
Jag har ännu en rad måbärshäck att beskära, men den har mjöldagg, så det blir knappast några sticklingar av de buskarna.