Lagombackan sevendays header 2

Visa inlägg taggade med 'broccoli'

Djupbädd, Kål och maskar

Skrivet av Sandra Neuman 31.03.2019

Det har varit helg igen och som vanligt har jag passat på att syssla i trädgården. Vädret har varit perfekt, inte för varmt och inte för kallt, och vägarna runtom (inte vår egen) är numera snöfria och torra. Milea har till och med lärt sig cykla med trampcykel och det går minsann undan!

Igår efter avslutad arbetsdag hann jag ut och skola om en hel del kålplantor i växthuset. Det är bara lite enklare att plantera på ett ställe där det inte gör något om det flyger lite jord hit och dit.

 

SpetskalBroccoliOmskolning vaxthus

 

 

I mina växttunnlar inne i växthuset har det hållits bra på plus dygnet runt nu. Därför vågade jag till och med plantera ut ett par spetskål och pak choi som ett experiment. Jag vet inte alls om det kommer lyckas, men i bästa fall går det riktigt bra och jag har tidig kål.

Nu hade jag väldigt mycket små kålplantor, så när jag hade fyllt så många små krukor som jag tyckte att jag behövde tog jag in resten till kvällsmaten. Det kändes lyxigt att ha det här smågröna att äta redan nu i slutet av mars. Man borde kanske alltid så en del extra frön för att ha överskottet att äta direkt.

Utplanteratsmagront

 

Idag när vi gick ut visste jag inte egentligen vad jag skulle göra, men det brukar ordna sig. Det gjorde det också när jag plockade en hög med kvistar vid sydsidan av uthuset och råkade hitta ett område där det gick att gräva. 

Eftersom det är sydsidan är det också ganska varmt. Det kan många gånger vara svårt att odla på sådana ställen med tanke på hur torrt det fort kan bli när solen ligger på om sommaren. Med Sara Bäckmos ord om djupbädd från ett av de första poddavsnitten i bakhuvudet tänkte jag att det kan vara lönt att testa.

En djupbädd är precis vad det låter som. En djupgrävd odlingsbädd där växternas rötter kan söka sig neråt istället för mot sidorna och på så sätt får man rum med ganska mycket mer på liten yta. Det kan också vara ett bra sätt att magasinera vatten ifall sommaren skulle bli lika torr som förra året.

Grava djupbaddGravarLeonMaskar

 

 

Till min hjälp hade jag Leon som grävde bort jord och räddade maskarna. Otroligt nog kom vi oss en halvmeter ner på det här stället fastän tjälen håller taget på många andra håll i trädgården. Det får vi säkert tacka kvisthögen som legat som skydd och förhindrat frosten att ta sig alltför långt ner.

När diket är färdiggrävt ska det fyllas igen. Vi har massvis med kvistar och pinnar som ligger överallt, så att hitta fyllnadsmaterial är inte svårt. Ovanpå det grövre materialet kippade vi ut vinter-halmbädden ur hönshuset och på det en bokashihink.

DjupbaddSydsidadjupbadd bokashi

 

 

Man tänker kanske inte att det går att slarva bort en djupbädd, men risken skulle faktiskt vara överhängande i mitt fall. Den gränsar precis till upphöjningen efter förra hönshagen och efter att jag grävt tillbaka alla jord blev djupbädden lika hög... med andra ord omöjlig att urskilja. Bara det tinar runtom ska jag gräva fram ett dike mellan djupbädden och följande bädd, men tills dess får pinnar markera.

Det är inte många meter från uthuset det finns bar mark, men tillräckligt mycket för att kunna njuta av jordiga händer och fysiskt gräv-arbete. Det kan hända att jag bestämmer mig för att gräva fler djupbäddar på rad, dels för att det är bra jord att gräva i här, men också för att vi har jättejättemycket kvistar och för att det är det varmaste stället att odla på. Jag tror att det vore perfekt för tidiga vårsådder, rotsaker och pumpor.

Djupbadd sydsidaSydsidan 2

 

Nu måste jag bara försöka behärska mig till nästa helg när det förhoppningsvis hunnit smälta ännu mera. Då senast måste jag börja så i de lådor som tinat fram, så behöver jag inte bekymra mig för att det blir för mycket att göra senare i vår.


Det är lätt att så!

Skrivet av Sandra Neuman 07.03.2019

Att så tar inte lång tid alls. Det som tar tid är sedan för fröet att spricka, gro, få sina karaktärsblad, växa, växa, växa tills det slutligen är en grönsak som hamnar på din tallrik. Det är inte heller särskilt svårt att så och inte heller krångligare än vad du gör det. Här kommer en snabbguide på hur du sår.

 

IMG 2805 

 

1. Vad ska du så i? Tja, jag och mina trädgårdsvänner brukar faktiskt föredra sånt som finns till hands. Livsmedelsförpackningar helt enkelt. Tomataskar, champinjon- och maletköttlådor bara för att nämna några. Egentligen duger vad som helst som det går att sätta jord i. Det enda du kan lägga bakom örat är att ju mindre mängd jord desto fortare torkar den ut.

 

IMG 2798

 

 

2. Vad ska du så? Naturligtvis är det skillnad på vad du sår i de här lådorna. Som du kunde läsa i de tio så-orden så ska du inte så morötter annat än på den plats de sedan ska växa (samma gäller palsternacka, svartrot och andra som inte tycker om att bli störda). Det du kan bredså, som det så fint heter när man bara strösslar ut frön på jorden, är typ kål av olika slag (som sedan skolas om och plantorna planteras en och en), sallat, spenat, dill, ärtor och så vidare.

 

IMG 2799

 

 

3. Vad kommer först? Vattnet eller frön? Jag brukar faktiskt bara duscha på jorden före jag sår mina frön. Då blir det lagom fuktigt och sedan går jag och duschar på igen när det ser ut att börja torka. Alltså, vatten först och sedan frön då är det också mindre risk för att små frön yr iväg när man duschar vattnet.

 

IMG 2803IMG 2804

 

 

4. Och sedan då? För det första, kom ihåg att märka upp vad det är du har sått. Mycket viktig detalj! Sedan, placeringen. En del frön kan du ställa utomhus om du vill att de ska bli knubbiga och fina plantor (ställ dem då lite skyddat och med lock så att det inte finns risk för övervattning. Men kom ihåg att lufta! Läs om vintersådd här). Ställer du dina sådder inomhus för att driva upp plantor att sätta ut är en sval plats med extrabelysning den allra bästa. Vid fönstret är det visserligen ljust, men ofta finns det värmeelement under som ger för torr och varm luft.

 

Den här omgången kål (broccoli, blomkål, broccolo, pak choi, tatsoi, spetskål) ska jag sätta i tamburen under lysrör. Där är det alldeles perfekt svalt och med lysrör blir ljuset tillräckligt. De kommer få växa till sig här inne för att sedan planteras ut i växthuset, varmbänk eller vilket som passar bäst när de är dags.

IMG 2841

 

Så här ser min odlingsstation i tamburen ut och som ni ser har det växt en hel del det som fått stå där. Det är rotselleri i den gula lådan, penséer i den mittersta och stråna är purjolök. De får liksom växa i lugn och ro här utan att behöva kämpa sig mot ljuset eller ha för varmt.

IMG 2790 2SN sadder 123

 

Idag ska jag så mera kål av samma sorter som här ovan, men de ska jag så i tomma godislådor och placera utomhus så får de gro ännu lite långsammare och liksom bli nästa skörd efter den här.


En förbaskat dålig vår

Skrivet av Sandra Neuman 24.04.2018

Jag träffade precis på min odlingsintresserade granne vid postlådorna. Det är en äldre dam som som besitter mycket odlingserfarenhet och kunskap.

-"Något sånt här har jag då aldrig varit med om!" sa hon och syftade på att det varit så förbaskat kallt den här våren. "Det är ett dåligt år för odlare."

-"Men du har väl mycket på gång i växthuset?" fick jag som följdfråga.


Broccoliruccolaspenatrodbeta

I växthuset är en del på gång, men långt från så mycket som jag skulle vilja ha. Det skulle helst få prunka av gröna blad den här tiden, men istället har spenaten precis börjat skymta sina första karaktärsblad (de där man äter) och smörgåskrassen växer så långsamt att jag inte ens ids börja klippa av den ännu. Jag hoppas innerligt att det är en slags förskjutning i årstiderna som orsakar det här, att årets april egentligen motsvarar mars. Då är årets oktober som september. Ska vi sikta på det nu då, universum?

 

Jag hade gärna haft soligt väder idag på min hemma-dag, men som tur är hade jag inga utomhusuppgifter på min att-göra-lista idag. 

 

JPEG bild 1BADAC8F73BA 6

Jag behöver ha en TO DO-lista för att få ordning på tankarna, och det har visat sig funka väldigt bra för mig. När jag har uträttat en punkt så kryssar jag för den i min antecknings-app så vet jag vad jag har kvar att göra. För att inte lämna med en massa outrättat gör jag korta listor som faktiskt är möjliga att hinna med mellan 9 och 15 när barnen är på dagis. Mer om listor och sånt ska jag skriva om mot slutet av veckan. Nu ska jag slänga lite potatisar på groddning och så lite sallatsfrön.


Och mina pengar då?

Skrivet av Sandra Neuman 06.02.2018 | 1 kommentar(er)

Hanna här på sevendays funderade över pengar och vart de egentligen tar vägen. Det brukar jag också fundera över, men så vet jag på samma gång att vi sätter väldigt många slantar på den mat vi äter. I det stora hela är det räkningarna och maten som slukar våra löner i det här hushållet.

JPEG bild A977D1E49CDC 1

 

För att ta reda på den bittra sanningen håller vi faktiskt för tillfället på att kartlägga hur mycket vi lägger på matvaror. Vi är till och med så specifika att vi räknar antalet kattmatsburkar, liter mjölk och hur många hinkar turkisk yoghurt vi tar hem. Vi tar inte för en specifk månad utan räknar nu under den här löneperioden från 25 januari till 25 februari. Varför vi gör det här? Bara för att egentligen se hur våra vanor ser ut.

Det som vi den senaste tiden har insett är att i höstas när vi köpte inhemska, fina broccolin som vi skar i bitar och satte i frysen så gjorde vi oss en väldigt stor tjänst. Istället för att nu i den bittra vintern behöva köpa dyra, spanska, besprutade broccolibuketter så kan vi med lätthet ta en burk ur frysen och vara säker på vad innehållet är. Att frysa in bra mat på hösten spar alltså både på ekonomin, miljön och på den egna kroppens gift-intag.

 

JPEG bild A977D1E49CDC 3Bönor finns det också en hel del av i vår frys.

 

Kartläggningen kommer det en sammanfattning av i slutet av månaden.

Broccolisurprise

Skrivet av Sandra Neuman 28.07.2016

Kategorier:
Taggar:

IMG 0038

Vilken överraskning!! Här har jag gått och trott att jag får glömma allt som heter kålsorter, och så dyker det upp en halvfärdig broccolibukett på en av plantorna. Utan minsta spår av kållarver dessutom! Jag fattar inte vart alla vita små malar plötsligt har tagit vägen? Men de är som försvunna. Förhoppningsvis håller de sig borta så kan vi skörda åtminstone en broccoli småningom.


Skördefest i juli

Skrivet av Sandra Neuman 14.07.2016 | 2 kommentar(er)

Det beror kanske på värmen vi hade i juni, för nu lurar jag mig själv att det är slutet av sommaren, augusti och skördetid, ni vet. Jag har varit lite besviken över att det inte blev till någon större mängd mat i vår köksträdgård och att inte ens ärterna har hunnit blomma. Jag trodde den här säsongen var körd.

Men så är det bara juli och inte ens halva månaden har gått ännu. Det här är tänkt att vara högsommaren, men numera är det här kanske bara sommar och att högsommaren kommer först i augusti. Årstiderna är helt upfuckade.

Så tittade jag istället på Sara Bäckmos youtubekanal och hittade gnistan igen. Egentligen spelar det ingen roll vad det står i kalendern, jag hoppas innerligt på en lång och varm sensommar, och sedan odlar vi det som går att odla.

IMG 0007

IMG 0008

Igår kunde jag skörda en hel del rödbetsblad, mangold, sallat och till och med ett par kålrabbi! Jag älskar kålrabbi och har varit förtjust i den rotsaken ända sedan fammo och faffa odlade sådana och fammos skivade kålrabbi åt oss att äta. Likadant med rovor.

 

Det är mina livs första egenodlade kålrabbi, och förstås mycket godare än köpta (även fastän de bara kommer från torget). Nästa år ska jag bara ha grönkål och kålrabbi, har jag bestämt redan nu. Det där med vitkål, broccoli och blomkål är inte riktigt min grej. Självklart skulle det vara fantastiskt att kunna odla så mycket broccoli att vi kunde fylla frysen, men så finns det faktiskt närodlad och obesprutad att köpa och frysa in. Det är tur att vår överlevnad inte hänger på om jag lyckas odla fram ett lager av rotsaker till vintern eller inte.

 

IMG 0004

IMG 0005

Vi har faktiskt en pytteliten blomma på G på en broccoliplanta, men om den kommer överleva och bli mat åt oss, är en annan sak. Det kan hända att den snarare blir mat åt de här håriga typerna.

 

IMG 0006Men så är det ju faktiskt bättre än att plantorna ser ut på det här viset... j*la kållarver.

 

Rödbetsblad har jag inte använt till annat än coleslaw, men jag gissar att användningsområdena är ungfär de samma som spenat, så därför chansar jag och fryser ner så får vi prova på att göra en soppa sedan och se om det smakar för något. Mangold tror jag också att går under samma rubrik, så de frös jag också ner.

Jag förväller inte bladgrönsaker alls före jag fryser ner dem. Till först förvällde jag faktiskt grönkål, men så blev det så stora mängder och tog sån tid att det inte kändes som att det var värt det. Nu är det så enkelt att bara plocka, bunta ihop i en påse och sätta i frysen.

 

IMG 0003

En härlig syn!


Groddar och skott

Skrivet av Sandra Neuman 16.02.2016 | 1 kommentar(er)

På något vis är jag alltid som mest energisk på måndagsförmiddagen. Det är sällan jag jobbar då, och det är tacksamt så får jag gjort något här hemma också. Måndags förmiddag brukar i allmänhet bli min städdag. Men inte i dag. Tack vare att Kitty rapporterade från Sunds groddlördag blev jag så pass inspirerad i dag att jag sådde både smörgåskrasse och broccoli.

 

 

Det här är en storbladig smörgåskrasse från impecta fröhandel. 'Broadleaved' heter den för er nördar där ute. All sorters smörgåskrasse är tacksam på det sättet att den gror snabbt, och man kan odla den så enkelt som på vått hushållspapper eller bomull. Den gror faktiskt så snabbt att när jag sådde den på förmiddagen så hade fröna redan spruckit på kvällen.

En annan rolig sak om smörgåskrasse. Min fammo (som för övrigt sitter inne med massa kunskap om odling och själv har haft 300kvm trädgårdsland helt utan ogräs) berättade en gång att man kan så smörgåskrasse utomhus och skörda den från toppen likt basilika. På det sättet fortsätter den växa och man kan skörda flera omgångar. Det här tror jag den här storbladiga sorten skulle passa perfekt till.

 

Broccoli har jag inte provat gro förr, men det är en sån där grej som måste provas på. Allt som går att odla skott av är intressant. Ärtskott, solrosskott, och säkert också mycket mer. Nelson garden har numera en serie som heter micro leaf som i princip är samma sak som när man odlar tex. ärtskott. De här broccolifröna är förresten ur den serien.

 

Och på tal om att odla groddar/skott så borde jag verkligen sätta igång en omgång alfalfa i min grodd-jonas. Den jag har är väldigt plastig och retro (härstammar väl faktiskt från det ljuva 80/90-talet när jag var ung), men när jag var in till Malins foodieliving- den fysiska affären i Vasa i helgen, spanade jag in en jättefin glasburk med groddlock. I efterhand ångrar jag lite att jag inte köpte med mig den hem. Groddkärl är sånt som man faktiskt kan ha två av i sin ägo, så man kan grodda både alfalfa och t.ex. mungbönor samtidigt.

 

Handen upp den som groddar! Och vad groddar ni för gott?