Lagombackan sevendays header 2

Visa inlägg taggade med 'café'

Hur känns bioresonans?

Skrivet av Sandra Neuman 12.12.2018

Nu ligger jag här igen mitt i natten, vaken, efter att ha sovit på soffan hela kvällen. Jag var trött och visste att jag skulle somna där. För trött för att borsta tänderna och gå till sängs.

 
Det har varit en lång dag. Vi började med glöggmorgon/julfest på ena barnets dagis (igårkväll dansade vi ringlekar på andra barnets dagisgård) och mammahjärtat värkte av stolthet över musbarnet som sjöng med så gott han kunde i alla åtta verser av mössens jul. På både finska och svenska.

 

D0596754 7EEA 447A B2C2 2B071220D2CF


Nästan direkt efter sista pepparkakan körde jag till kaitsor för min tredje homeopat-behandling vid Marias hälsonycklar. Jag märker skillnad på mitt humör efter varje behandling, inte bara för att Maria är en behaglig person att ha att göra med, utan verkligen tack vare behandlingen. Under ett moment när mitt ärr från kejsarsnitten behandlas rullar Maria på det med en liten cylinderformad rulle. Ibland känner jag av något ibland inte. Idag kändes det som om ett område från revbenen och ner till vänstra knäet rullades trots att det bara handlade om 10 cm. Jag fascineras över det magiska (det är alltså inte magi, men det känns så ibland) i den här behandlingsmetoden och är glad att jag bestämde mig för att ge mig själv det här.

 
I samma hus i kaitsor finns förresten ett mysigt litet veganskt och ekologiskt lunchcafé. När jag nu råkade vara där precis vid lunchtiden och det serverades fyllda tomater och skogssvampsås passade jag på att mätta min mage. Och åh så gott det var! Vilka smaker! Helt annat än de man själv tråcklar på med där hemma! Sök dig till café Ajna i Kaitsor, Vörå.

 
Sedan gjorde jag ett stort misstag senare på kvällen, som var det som gjorde mig mest trött. Jag försökte styra upp julkortstillverkning med barnen. I vardagsrummet! Mycket osmart av mig! Nåväl, det blir kanske några julkort åt de närmaste innan julafton. Den som inte ger upp får se.

 
Nu efter den här natt-bloggen kanske jag kan hitta sömnen igen... trots de där fem sönntimmarna på soffan.


Nu är jag lycklig!!

Skrivet av Sandra Neuman 16.08.2018

Om man kan känna sig hög av en dag, så är jag det av den här torsdagen.

Det blev liksom inte bara en stund utomhus, det blev fyra timmar. Fyra timmar som jag spenderade med att gräva ner hallonplantor jag krukade i vårast, rensa ogräs och gräva upp halva rabatten.

 

JPEG bild FB986A79B97A 1Helmi var med också, Helmi som är mamma till Carros Helmi. Bli icke förvirrade nu.

 

JPEG bild FB986A79B97A 6Det blev riktigt fina plantor av rotskotten jag satte i kruka i våras.

 

Det är stjärnflockan (Astrantia major, det är nästan det enda av mina perenner jag minns på latin) som tagit kommandot och spridit ut sig precis överallt och måste begränsas en aning. Ja de har faktiskt brett ut sig så friskt att de fick rabattförbud och flyttade till en egen rabatt i köksträdgården. Tar man bort såna giganter ur rabatten så blir det en aning ojämnt om man säger så, så därför behövde jag placera om lite. Det ena leder till det andra, vet ni.

 

JPEG bild FB986A79B97A 5JPEG bild FB986A79B97A 4Jag hoppas att energin återfinner sig snart igen så att jag kan ro iland det här projektet.

 

Efter de här fyra timmarna hämtade jag barnen från dagis och tog med dem på café. Tidigare i veckan vann jag en fototävling på instagram (Det är Nykarlebyveckan och det ordnas en tävling under hashtagen #nykarlebyfotar, med nya teman och vinnare varje dag) och priset skulle hämtas från caféet vid Kuddnäs. Det är väl klart att man passar på att ta en kaffekopp när det är kaffetid tänkte vi, ja eller barnen tänkte att de skulle ha glass. Avslutningsvis (innan vi testade deras nyrenoverade toaletter) chillade vi i deras hängstolar under björkarna.

 

JPEG bild 4B765077D750 1JPEG bild 4B765077D750 2JPEG bild 77A434957F9C 1

 

[Här är det några timmar som inte var så mycket att bli hög över.

Barnen bråkade om vem som skulle spela först och gnällde över maten.]

 

JPEG bild 77A434957F9C 3JPEG bild 77A434957F9C 4

 

Men så gick jag ut igen.

Stjärnflockorna hade lämnat på backen och behövde få komma ner i jorden innan de blev alltför trötta. "Jag ska bara plantera ner de här" blev till ogräsrensning och krusbärsplockning.

 

JPEG bild 77A434957F9C 6JPEG bild 77A434957F9C 7Jag älskar krusbär! Men vet inte ännu vad jag ska göra med alla de här.

 

I år orkade jag inte stå böjd och plocka krusbären, så jag klippte ner hela busken. Nånää, egentligen var det så att jag ska försöka stamma upp den, så det kändes onödigt att plocka bären och sedan klippa ner grenarna när jag kunde göra tvärtom.

Nu återstår bara att packa inför morgondagens roadtrip till Vasa och Sevendays sommarfest. Jag ska övernatta i stan istället för att köra hem i mörkret när jag är trött. Men ni ser, jag har verkligen haft en dag att minnas.


Nykarleby-skatten

Skrivet av Sandra Neuman 14.07.2016

Igår kryllade mitt instagramflöde av regnbågsbilder. Och visst var det en fin dubbelregnbåge vi fick se över staden. Vi såg inte jättemycket av den själv för träden på vår gård, men vi såg iallafall vad som måste vara skatten i slutet av regnbågen. Vattentornet!

 

image

 

Ni vet väl att det är café där högst upp i tornet? Vem som helst kan, för en 50 cent, ta hissen upp för att beundra utsikten. Man kan titta ut mot havet, mot UPM-skorstenarna i jakobstad, mot skogen, över staden eller så ganska rakt ner i vår trädgård. Jag lovar att jag någon gång ska fixa de där gångarna så att det ser mer enhetligt ut från ovan. Men tills dess får ni njuta av en våffla eller glass och blunda för det fula rakt nedanför.