Visa inlägg taggade med 'dörrkrans'

söndag 10 december 2017 - 22:14

Vad ska jag göra nu?

Det känns nästan lite som att jag har glömt bort hur man bloggar... Hur gör man riktigt? Vad ska man skriva om? Min inriktning är lite of season just nu, om man säger så, och jag sysslar helt enkelt inte med sånt som att förlänga säsongen i båda ändarna. Förra veckan klippte jag ner den sista persiljan ur växthuset, men that's it, nu är det definitivt semester en månad innan ivern att få börja så kommer igång igen. Men ja, så jag får väl bara prata på här om allt möjligt annat så länge i väntan på att lusten ska falla på igen.

Varje höst är det likadana känslor jag får. Jag orkar inte och förstår inte hur jag någonsin ska känna glädje med trädgård och odling igen, men så direkt julen är överstökad och ljuset återvänder så återvänder också längtan efter frodiga grönsaker och spirande små blad. Det är ungefär då jag brukar slänga de första ärtorna i skålar med jord på fönsterbrädet och sedan har jag svårt att behärska mig och invänta tillräckligt med ljus för att börja förodla.

 

JPEG bild 2CDD430F2647 2JPEG bild 2CDD430F2647 4

Men vad sjutton ska jag prata om tills dess då? Vädret? Det är det mest heta ämnet med kunderna iallafall, och alltid hittar man något att klaga över eller prata om. Just nu konstaterar vi mest att det är mörkt hela dagen och att man visst får tända massor med ljus och lampor för att inte deppa ihjäl sig. Vi behandlar också bröllopsdagar och att män ska komma ihåg att det är viktigt att ge blommor åt sin fru. Ja ni vet, något ska man ju ha att prata om de minuterna det tar att packa in en blombukett.

 

På tal om tid. Idag klockade jag mig själv när jag band en granriskrans åt min mamma (när det spontant blev frågan om tomtegrötsbjudning nu ikväll, och då passar det bra med en dörrkrans som gåva åt kocken), och stannade på ungefär 29 minuter. Det känns som att det borde ha gått snabbare, men då hade jag två små nyfikna tomtenissar som störde i hobbyportalen (okej, tamburen, men det känns lite som en portal mellan ute och inne) mellan varven. Jag lyssnade på Hanson brothers julalbum från 1997 (mycket mindre julkänsla än vad jag mindes) och tänkte tillbaka på det första året jag studerade till trädgårdsmästare (2007). Vi lärde oss i huvudsak två saker det där första året, ja eller tre om vi räknar med att köra traktor också... Men det vi främst lärde oss var att städa skrubbar och att binda granriskransar. Det kan vara med tanke på det som jag tycker att 29 minuter för en dörrkrans av finaste granris är lite för mycket, 20 hade varit okej, men inte mer än så.

 

julbasarsandraotulips

Att vi band mängder av granriskransar och städade skrubbar finns bara i mitt minne, men jag grävde fram ett par bilder från 2008 när det var jag och mina klasskompisar som höll i trådarna för julbasaren på YA. Det var första året vi huserade i den nyrenoverade hallen, och jag minns att jag tänkte att jag aldrig hade sett så många tulpaner på en och samma gång förut! ...Nu har jag sett den här mängden och mycket mer många gånger.

Jamen ja, hoppas det är okej att det blir sånt här slöigt prat här i väntan på våren, för att bara pausa känns inte som något alternativ för den som vill hålla igång skrivandet.

fredag 13 oktober 2017 - 09:00

Höstkransen

Hämta barn på dagis, låna ut bilen, leverera hallonkvistar eller värkmedicin när jag är på jobbet och så bjuda på mat. Det är alla sånt som min mamma brukar syssla med när det verkligen kniper och jag behöver hjälp. Hon är allt bra att ha i sitt liv och jag är lyckligt lottad över att ha en sån förälder. Jag är alltid väldigt, väldigt tacksam och hjälper tillbaka med sånt som jag kan. Ibland får jag för mig att visa lite extra uppskattning i form av något materiellt.

Förra fredagen hade vi lyxen att bli bjuden på grillad korv, broccoli-bacon-sallad och rotsaksstripes direkt efter jobbet. Som tack för vänligheten band jag ihop en höstkrans till deras ytterdörr. Jag vet att mamma tycker om fina saker och att ha det fint vid dörren, så en dörrkrans är den perfekta gåvan.

 

JPEG bild 9557487AE0B6 2Istället för fredagsbuketten kan man också välja en höstkrans för inomhus- eller utomhusbruk tycker jag.

 

Här har jag använt en stomme av halm och bundit på hösthortensia, silvergirlang och eucalyptus. som dekoration har jag tryckt in olika succulenter och några prydnadsbollar i naturmaterial.

 

Succulenterna kommer inte att klara sig sedan när det blir frost, men då är det bara att plocka bort dem och förhoppningsvis ser kransen ganska bra ut ändå... så börjar det också vara dags för julkransar småningom, så det blir bra övergång där om en månad när vi närmar oss lillajul.

...och på tal om jul! I slutet av den här månaden är det dags för oss att plocka fram julen i jobbet! Det närmar sig och det känns i luften (iallafall om man går och rör i cypresserna eller handskas med granriset).

söndag 4 december 2016 - 22:40

Cirkeln sluts med mera kransar

Det är mycket kransar i omlopp i cybervärlden nu. Kransar står traditionellt sett för solen -hur den vandrar sin bana och för livet, det är därför kransar används både vid livets början (dopet) och slutet (begravning) för att symbolisera att cirkeln är sluten. Men nu är det dörrkransar det handlar om här.

Min kompis Kitty har en julkalender i sin blogg, och i dagens lucka skriver hon om när hon tillsammans med sevendays-Nina fick pyssla på strömsö. I dagens avsnitt av Strömsö pysslar Lee och Elin ihop en krans av garnnystan.  har en julkalender där hon blickar tillbaka i sitt arkiv som bloggare. I mitt arkiv hittar jag en bild från några år tillbaka när jag pysslade ihop en krans till min mommos födelsedag. En dörrkrans gjord av garnnystan.

20121215 bloggbildeer 12 Medium

20121215 bloggbildeer 13 MediumMommos dörrkrans, december 2012

Jag gjorde i princip likadant som på strömsö (fast 4 år tidigare) men hade tidingspappersbollar som jag lindade garnet runt, istället för att göra kompakta garnnystan. Så är jag florist, så då nöjer man sig inte med en enkel ring av garnnystan. För att få lite mer effekt och liv limmade jag på knotiga kvistar från vår lönn och dekorerade med små stickor och en liten stickad lapp.

Idén för min krans har sitt ursprung i filmen "A close shave" med wallace och gromit, där ägaren av en garnbutik har en reklamskylt med ett får som jonglerar med garnnystan. Garnnystanen formar en cirkel/krans och det där har stannat kvar i mitt huvud som en inspiratioinskälla.

En grön garnbollskrans skulle jag bra kunna göra åt mig själv, men då måste jag besöka mommos garngömmor först.

lördag 3 december 2016 - 21:27

Kransar i alla de slag

Både Hanna och Mimma hade dörrkransar i sina kalenderluckor idag, och själv har jag bundit 3 stora kransar av granris inför självständighetsdagen. Med stora menar jag verkligen stora, kanske en halvmeter i diameter på stommen. Gissa om mina händer är härdade nu efter den proceduren -speciellt med tanke på att jag inte hittade några arbetshandskar.

 

JPEG image 084E4AAEA167 1

JPEG image 084E4AAEA167 2

Jag kan inte riktigt påstå att jag tycker om att binda granriskransar, inte den här storleken iallafall. Det är lite för enformigt arbete, och också väl tidskrävande. Min räddning idag blev julmusik att sjunga med i. Ett hett tips är lugna favoriter som spelar blandad julmusik ända till annandagen.

De här jättestora granriskransarna som vi binder nu, är som sagt till självständighetsdagen när de läggs ner vid hjältegravarna för att hedra de som stupade för vårt land.

Nu undrar ni kanske vad jag själv har på ytterdörren...

 

JPEG image D9D0FCFB66A9 1

En köpt krans i ädelgran och thuija med en ljusslinga i. Det pinsamma i den här situaitonen är att jag har finfint vörå-lingonris i en påse på gården. Lingonris är ändå det juligaste som finns när det kommer till dörrkransar. Här är ett inlägg som jag skrev i december förra året, där jag konstaterade att det var 20 år sedan jag band min första dörrkrans. Det var ett intressant jubileum.