Visa inlägg taggade med 'födelsedag'
6:e föräldraåret
Det är svårt att inte bli känslomässig när det närmar sig barnens födelsedagar. Eller vad säger ni föräldrar? Man minns exakt vad man åt, vad man såg på tv, vad man gjorde. Undrar om det kommer att sitta fastetsat i minnet för alltid?
Medan min bloggkollega Sara botaniserar i föräldralådan så blir min förstfödde, Leon, hela 6 år imorogn. Det betyder att han till hösten blir ett förskolebarn och påbörjar den där långa resan i skolvärlden. Otroligt att det har gått sex år sedan vi blev föräldrar för första gången och att vi idag har en sån fin, snäll och omtänksam son. Han är dessutom smart, språkbegåvad och med ett otroligt sinne för problemlösning. Vi imponeras varje dag av alla hans fina sidor.
Så... Då för 6 år sedan, det började redan på tisdag (16.1.13) när vi hade tid till mödrapolikliniken i Vasa och det skulle bestämmas när den här pojken skulle ut. På grund av hans axelbredd var det inte ens tal om igångsättning så det vi fick var en tid till kejsarsnitt en vecka senare när vi nådde vecka 37+6.
Det blev inte riktigt som tänkt när jag bara en dag senare drabbades av havandeskapsförgiftning och blev inlagd på BB för att övervakas. På fredag morgon den 18 januari 2013 kom han med akut kejsarsnitt. Kvällen före började jag se stjärnor (ännu ett tecken på havandeskapsförgiftning) och då vågade läkarna inte lämna kvar honom i magen när det stundade helg.
Att det blev lite akut och Daniel inte hann längre än till Oravais innan de sprang iväg med mig genom korridorerna är inte längre jätteviktigt. Att bedövningen inte fungerade och jag blev nersövd och därför missade hela showen är heller inte superviktigt längre. Allt det var en gång något jag ältade ganska mycket. Men 1 år senare blev jag gravid igen och då kom Milea och ställde min uppfattning om kejsarsnitt till rätta.
Det här är de fyra detaljer som för evigt kommer att göra mig gråtfärdig dagarna före 18 januari.
Åt: Moussaka
Tittade på: Sveriges mästerkock och Renés brygga
Gjorde: satte tulpaner att dra i vatten
Vädret: Ungefär som i år. Vinterväder och minusgrader.
9/11 är inte bara horror
11 september är för mig inte främst förknippat med terrorattacken i USA längre. Tills för 4 år sedan var det nästan så att 9/11 kom emot med ett hånflin och satte håren på ända. Men så kom Milea.
För fyra år sedan, torsdagen den 11 september 2014, fick vi uppleva hur det är att vänta på vår tur in till operationssalen. Förutom min man hade vi också med oss en doula som till en början väntade utanför operationssalen. Som förväntat behövde babyn mer vård än vad som kunde ges (hela orsaken till kejsarsnittet i vecka 34 var en stressad baby) så när Daniel gick iväg med Milea, barnläkaren och sköterskorna till barnavdelningens intensivvårdsavdelning kom doulan in till mig.
Att ha en doula med sig i operationssalen kändes som en stor trygghet i en sådan situation som vi befann oss i. Jag var rädd. Rädd för att få panikångest, rädd för att jag inte visste vad som hände med min nyfödda dotter. Jag minns att jag bad min doula berätta något lättsamt så att jag inte skulle behöva tänka på de här sakerna eller försöka känna efter hur det känns när ens livmoder spolas och sys ihop. Jag tror också att min man kände tacksamhet över att ha en trygg person vid min sida istället för att inte behöva slitas mellan att sitta med babyn eller med mig.
I något skede påpekade någon att flickebarnet fick 9/11 som sin födelsedag, men jag kontrade med att det också är min namnsdag. I år kom jag inte ens att tänka på att det var något annat än min fina dotters 4-årsdag. All fokus på stjärnan. I helgen vankas kalas med jordgubbstårta och äppelkaka, gäster, presenter och ballonger.
Vad jag är tacksam över, är att ha en så här fin, snäll och glad mänska som varje kväll säger "mamma jag älskar dig".
Här kan du läsa mer om hur jag upplever 9/11
3 bra med att ha sin födelsedag i juli
Det finns ingen bättre tid på året att kalasa än nu mitt i sommaren. I'll tell you why!
För det första är 17 juli statistiskt sett den soligaste dagen på hela året, och det måste ligga sanning i det påståendet. Av mina 31 födelsedagar går det att räkna de regniga på en hand. Really! Ja och de gånger det har regnat har min födelsedag sammanfallit med Nykarlebys sommarmarknad (som är allmänt känt som en regnig och kall tillställning).
För det andra finns det i princip alltid färska jordgubbar att göra tårta av. De gånger jag INTE har haft en jordgubbstårta är också rätt så lätträknade. Idag kom Daniel hem med en låda jordgubbar som inte smakade så mycket, och sådana passar kanske bättre i vinterns smoothies än i en somrig födelsedagstårta. Så de tråkiga gubbarna (sorten Florence) åker i frysen och i tårtan sätter vi istället egna jordgubbar.
Till sist. Har man födelsedag mitt i sommaren är det lätt att utlokalisera sitt kalas till villan. Jag har haft måånga uppsjungningar och paketöppningar på den stekheta villavinden och sedan samlat släkten (många fanns säkert redan på plats) till kalas på eftermiddagen. Det är något visst med att få fira på villan. Bara det att kunna ha kalas utomhus är ganska nice.
Till er, framtida föräldrar, sikta på sommartiden!
B-DAY
Jag vet inte riktigt hur jag tänkte när jag kryssade bort tisdagar och torsdagar i dagisbokningen. Det låter säkert märkligt i en del föräldrakritiska öron, men tålamodsmässigt är jag värdelös på att vara hemma som ensam förälder med två lekålderstrotsiga barn. Och HUR tänkte jag att det säkert är speciellt roligt att få vara hemma och tillsammans idag när jag har födelsedag.
Det tänkte bli den sämsta födelsedagen, men den tanken skulle hinna slå om till kvällen
Värmen gjorde hela upplevelsen lite värre. Vi har bråkat om allt från att man måste dricka till att oljig spaghetti helst ska ätas med gaffel och inte händer. The life of småbarnsförälder.
Annat var det förr. Jag och mina bröder har fått växa upp med att den som har födelsedag är i fokus. Den får välja vad som äts alla måltider, får tårtljus på frukosten, bestämma över dagens program och förhoppningsvis får man lite presenter också. Det är inristat att födelsedagsbarnet är kung för en dag.
Kvällen vid havet vägde upp allt tjafs från tidigare på dagen. 23° varmt i vattnet, snorkling och sallatswraps med tonfiskfyllning. Fantastiskt! Då kände jag mig som dagens kung! Och visst fick jag en present också...
Min man har varit uppmärksam på att jag länge velat ha en ordentlig vattenflaska. Nu har jag också (jag har avundats min son) en snygg från Klean kanteen att släcka törsten med.
Och på tal om min födelsedag.
Här finner ni ett recept på en vegansk chokladkaka i sann kalasanda
9/11 <3
Den 11 september för ett år sedan skrev jag ett sentimentalt inlägg om hur den dagen för alltid har förändrat våra liv. 9/11 för alltid heter inlägget och hittas här. I år tar jag en aning mildare version fastän den här dagen fortfarande är lite känslig.
Idag klockan 8:50 var det exakt 3 år sedan vår Milea föddes. Tänk att tre år har gått så fort och att vi har en så galen och vild liten dam i huset. Till helgen stundar det kalas, men redan idag ska vi fira med kaffe och tårta när de kommer hem från dagis. Jag tog en ledig dag så att vi skulle hinna sjunga upp födelsedagsbarnet (som blev vettskrämd av att bli väckt av vår sköna stämma) och överräcka ett par väl utvalda presenter.
Det finns inte mycket som slår fjolårspresenten -ringarna från polkuped- men jag tror att en kattunge kan komma på en ganska god andraplats. Kissen heter Siri, men hittills har hon mest gått under namnet Skrållan bara för att hon är så pytteliten och försvinner hela tiden.
Den traditionella födelsedagshelikoptern landade förstås på födelsedagsbarnets frukost. Nu ska jag tömma kamerans minneskort så resten av födelsedagen kan dokumenteras i lite bättre kvalitet.
Ps. GRATTIS ALLA ANDRA SANDROR PÅ NAMNSDAGEN!!
Happy 30 y!
170787! Den dagen föddes undertecknad till världen och visste ingenting om vad som komma skulle. Idag, på min 30:onde födelsedag, är jag ganska nöjd med vad livet gett mig hittills. De 10 senaste åren har varit ganska tunga år så jag tänkte att nu när jag lämnar sweet 20-åren bakom mig så ska jag ägna lite mer tid åt mig själv. Jag tänker inte vara utbränd, inte gifta mig, inte köpa hus, inte studera eller föda fram några barn. Jag ska pyssla i trädgården, leka med barnen, dricka kaffe med min man och andra trevliga typer och tapetsera ett par väggar... men så kan det ju hända att livet har andra planer, men det här är mina goals de kommande 10 åren iaf.
Ett annat mål, med bra mycket kortare tidsperiod, var den där fantastiska ängen jag drömde om inför min födelsedag. Den blev inte riktigt det där havet med blommor som jag hade tänkt mig, men nu blommar iallafall ett par blåklint och några vallmon tillsammans med två ynka ringblommor. Jag vet inte riktigt vad som hände, men vi gör ett nytt försök med en blomsteräng nästa år igen.
Lite dåligt planerat var det ju att min trettioårsdag råkade infalla en måndag, det blir liksom inte riktigt lika festligt att behöva fira antingen i förväg eller i efterhand. Nu gör jag både ock i år. Till helgen blir det kompisfest i trädgården (bara vädret är det som jag beställt!) och igår firade jag med den närmaste släkten. Det blev ett härligt trädgårdskalas i solsken, värme och hård blåst så papperstallrikarna flög runt tillsammans med chipsen. Vi hade släpat ut vårt turkosa köksbord som blev pricken över i:et på festligheterna tillsammans med den traditionella jordgubbstårtan med lemon curd, fläderblomsrulltårta, cookies och mandeldrömmar. Och när man har födelsedagskalas på sommaren kan man dessutom duka upp en buffé med melon och vindruvor utan att bli ruinerad.
Ps. Min man skvallrade redan igår att jag ska få en ny säng som gåva. Antagligen är han rädd att min rygg ska bli ännu kräsnare nu när jag blir äldre.
4:e mammaåret
Idag är det en stor dag här i huset på källbacken. Vår genomsnälla, omtänksamma Leon har sin fjärde födelsedag idag. 18 januari 2013 är en dag att minnas... Fast jag minns inte så mycket egentligen. Det blev akut kejsarsnitt (havandeskapsförgiftning och bredaxlad gosse) i vecka 36, bedövningen tog inte så jag blev nersövd några sekunder senare och var helt borta resten av dagen.
Vi har firat med helikoptersmörgås, parkeringshus, pysselbok och wii-spelet sport resort... och många kaffekoppar för den trötta mamman. Nu ska vi fortsätta firandet med chokladpannacotta med mommo och psykologbesök för min del. I helgen tar vi det riktiga kalaset med våra familjer.
Hipp hipp hurra!
Födelsedagskaffe a'la sommarstyle
Nu går jag in på sista halvtimmen av min 29:onde födelsedag. Det är ingen ålderskris i sikte, utan snarare börjar jag redan tagga inför nästa år när vi har orsak till att ordna en ordentlig kompisfest med de väldigt speciella i mitt liv. Jag börjar förstå varför min gambämommo är så ivrig med sina födelsedagar, de ger en orsak att få bjuda på kaffe, tårta och träffa familjen.
Redan igår när jag kom hem efter jobbet firade jag med en redigt fin sommarbukett och en perfekt skummad frappé.
Egentligen hade jag inte tänkt kalasa alls i år, men eftersom jag antog att vi skulle vara på villan hela släkten när det ordnades byafest, så hade jag lovat tårta till kaffet. Sedan blev väderprognosen väldigt regntung och våra barn snoriga -och det visade sig att ingen alls varit på villan. Men lovat är lovat, så det blev födelsedagskaffe med tårta här hemma istället.
Nu för tiden har vi väldigt många olika dieter i släkten. Glutenfritt, Sockerfritt, Veganskt och diverse allergier på det. Så det var kanske ett smart drag att bara satsa på tårta, melon och salta nötter.
Av lathet så blev det enkla gluten- och sockerfria bottnar i två tårtor. I den ena satte jag bara jordgubbar och citrongrädde/grädde, medan den andra blev en crazy cake med både nougatkräm, kokosgrädde, banan och jordgubbar (egentligen var det för att jag älskar nougatkräm men så är mommo allergisk mot hasselnötter som det blev två tårtor). Men det som blev det mest intressanta inslaget i hela den här bakningsrumban var vegan-kakan.
Jag utgick från en burk sockerfri nougatkräm jag köpt från Malins foodieliving och bakade sedan en chokladkaka till toppingen. Så att säga.
Om alla kakor vore så lätta att baka som den här veganska kakan så skulle det vara bra mycket enklare att ha födelsedag. Och en så här fantastiskt enkel kaka är värd att delas, så här får ni receptet.
VEGANSK CHOKLADKAKA
En och en halv kopp mjöl
3 msk kakaopulver
1 dl socker
1 tsk bakpulver
1 tsk salt
1 tsk vinäger
1 tesked ren vaniljextrakt
5 msk olja
En kopp vatten
Ta fram en ugnsfast form och blanda ihop de torra ingredienserna. Tillsätt resten av ingredienserna och blanda ihop till en fin smet. Grädda i ugnen på 175° i cirka 30-35 minuter. Toppa gärna med nougatkräm, det var uppskattat.
Glad 29-åring med enorm rabarber. Det finns en motsvarande bild av Sandra 2 år med en proportionellt lika stor rabarber.
Två av de viktigaste männen i mitt liv, min moffa Leo och min man Daniel. Gungan fyndade Daniel på rea åt mig till födelsedagen. Perfekt att sitta i och njuta av trädgården.
Väderprognosen sa att det skulle regna på förmiddag och klarna upp till kvällen. Den sa ingenting om ett åskväder, så det blev bara en bonus så länge vi lekte med mina jongleringsbollar i vardagsrummet. När det blev dags för eftermiddagskaffe klarnade det verkligen upp, och blev till och med så fint att vi kunde njuta i trädgården. Regeln säger att det ska vara fint väder den 17 juli, och så har det för det mesta varit de senaste 29 åren.
Tack världen för ännu en finfin födelsedag! Nu ska jag ladda upp för en vecka med ovanligt många arbetsdagar, och hoppas på att energin räcker till.
101 år
Tänk att få leva i hundra år. Hundra år är så sjukt länge, och tänk hur mycket man hinner uppleva. Det var inget 100-årskalas vi fick äran gå på ikväll... Men däremot ett hedersvärt 101-årskalas!
Min mammas Mommo "Mommi" firade stort på juthbacka herrgård för ett år sedan. Ikväll firade vi det 101:a året lite mer intimt i mommos och moffas lägenhet med bara de 27 närmaste. Mamma hade bakat sin fantastiskt goda tryffelkaka, och barnen hade konstant salta pinnar spretandes ur munnen.
Jag hoppas så innerligt att vi får fira 102 år nästa år. Men redan det att vara över 100 år, ha 1 barn, 4 barnbarn, 11 barnbarnsbarn och 3 barnbarnsbarnbarn är värt att fira.
En födelsedag
Idag har vi minsann födelsedag här i huset! Min förstfödde, Leon, blir hela 3 år idag och jag har lika svårt som alltid att förstå att det gått så länge sedan den där märkliga förlossningen. Jag ids inte berätta hela historien, men vi kan säga som så att ett akut kejsarsnitt under narkos inte alls var någon höjdare. Men ut kom han iallafall.
Det här är en otroligt smart liten pojke som förstår så mycket mer än vad han visar. Hjälpsam är han också och därför är det svårt att till exempel arbeta i trädgården och tro att han skulle vara någon annanstans. Påhittig, envis och så har han väldigt selektiv hörsel ibland. Han vill koka kaffe, laga mat, plantera blommor, byta däck på bilen... ja allt vill Lenni också prova.
Redan från den första våren när han bara var några månader, fick han vara med ute i trädgården. När jag rensade jordgubbslandet satt han i babyskyddet. När vi grävde trädgårdslandet på kvällarna sov han i vagnen bredvid. När vi vattnade och rensade ogräs i grönsakslandet satt han i sittern eller hängde i manducan. Vår granne som har arbetat med barn tyckte att det var en bra idé att vi hade med babyn redan från början
Flashbacks från sweet 2013
I år kan det bra hända att det börjar vara dags för en liten odlingslåda åt de här trädgårdsbarnen. Morötter, ärter och spenat. Sånt som de gillar.
Ja, och så lämnar vi den nostalgiska tillbakablicken och fortsätter på födelsedagstemat! Vi firade med släkten redan i lördags, och eftersom vi undviker socker åt barnen, så blev det istället en smoothietårta, nötter, kokosbollar, salta pinnar och "bygg dina egna coctailpinnar"-buffé. Ett fantastiskt lyckat resultat måste jag säga. Den skarpsynte siktar också en söt fransk chokladtårta ur 7 sorters kakor (ett hett tips! Speciellt att byta ut lite mörkchoklad i glasyren, till apelsinchoklad).
Så, grattis min lilla pöjk! Nu är det länge till nästa födelsedag här i huset, tack och lov.